Aftonbladet – 9 augusti 1860, sida 3

Article Image
pitalet. Drabbningen vid Milazzo. (Skildrad af Alexandre Dumas.) Den celebre författaren har i ett nytt bref till general Carini meddelat sina iaktagelser dagen efter drabbningen. Han hade tidigt på morgonen, medan ännu trupperna, uppgifna af trötthet, njöto några ögonblicks hvila på den punkt, der hvarje afdelring fått göra halt. för att vara beredd på ett möjligt utfall under natten, begifvit sig nedåt kusten, gått om bord på sin skonert och satt kurs mot Milazzos hamn. Han fullföljer sålunda sin berättelse: Det var således först klockan framemot 9 vi hanno omkring Cap Milazzo. Det första vi sågo, då vi kommo igenom sundet, var ångfartyget Tukeri, bogseradt af omkring tjugo båtar. En fiskare upplyste på vår förfrågan, att det på aftonen fått sitt högra bjul krossadt. . Garibaldi vore således beröfvad ett af sina kraftigaste stridsmedel. Halföns strand företedde bilden af ett läger: ett par dussin familjer hade flytt till stranden och kamperade under improviserade tält; andra befunno sig om bord på små farkoster, som lagt sig för ankar invid stranden, genom bergets branta lutning skyddade för fästningens kanoner. Ännu andra bade tagit sin tillflykt till de naturliga grottor, som hafvet bildat. Vi begåfvo oss djerft ut till sjös och passerade under fästningens kanoner; af grannlagenhet mot fransk regerings-ömtålighet hade jag nedtagit nationalflaggen och hissat min egen flagg. General Bosco ansåg oss ej värdiga sin vrede, utan lät oss tryggt kasta ankar på en och en half kabellängd från fästet. Derifrån kunde vi se, huru de neapolitanska, bayerska och schweiziska soldaterna stodo uppställda på borggårdarne. Tukeri, alltjemt bogserad af båtarna, passerade på ett afstånd af 50 metres från oss och kastade ankar i hamnen. Föstningens kanoner förblefvo stumma och läto fartyget obehindradt verkställa denna manöver. Detta tycktes oss vara ett godt förebud, och vi förmodade, att underhandlingar vore i gång mellan sicilianarne och neapolitanarne. Denna förmodan grundade sig ej blott på kanonernas tystnad, utan äfven på gevärseldens upphörande. Knappt hade vi kastat ankar, förr än en båt med en röd-skjorta, såsom man på hela Sicilien benämner Garibaldis anhängare, närmade sig skonerten. Generalen lät uppmana mig att inlöpa i hamnen och söka skydd bakom Tukeri. En fjerdedels timma derefter befunno vi oss på den anvisade platsen, och jag gick om bord på Tukeri. Generalen mottog mig glad och lugn som vanligt; det är cmöjligt att finna ett ansigte -uttryckande så mycken blidhet som hans: i sjelfva verket är det dock det hvilande 1lejonet, såsom Dante säger. Ingen kommunikation hade ännu blifvit öppnad mellan fästet och honom, men just det stora antalet af neapolitanare lugnade honom. Han trodde, att fästet ej var tillräckligt försedt med förnödenbeter för en lång belägring, och att brist oupphörligt skulle uppstå både på lifsmedel och ammunition. Under det att vi samtalade, kom en liten båt roende; generalen utbytte några ord med befälhafvaren och utdelade derefter sina order till adjutanterna. En af dessa hviskade till mig: Nyheter från Messina; vi få arbete fullt upp för båda händerna. Generalen yttrade blott dessa ord: Låtom oss gå om bord på er skonert. Man lem-! nade honom ett papper att underteckna; det var ett kreditiv för honom på 500.000 francs. Sedan han undertecknat det, kastade han en blick på mitt lilla fartyg och sade: Om jag vore rik, skulle jag vilja ha en sådan skonert som er.n Märken detta noga, mina landsmän sicilianare, mina bröder italienare! Denne man, som förfogar öfver Siciliens blod och penningar, som i dag skänker Piemont två millioner menniskor, denne man är ej nog rik för att köpa en skonert för 25.000 francs, I går jemförde-jag honom med Cincinnatus; men jemförd med denne man, som på bataljdagens afton icke har någonting annat än sin hästs sadel att luta sitt hufvud till, var Cincinnatus millionär. Cincinnatus återvände till sin plog, då han nedlade svärdet. Cincinnatus egde således en plog. Om han hade plog, så hade han jord. Garihaldi har :endast sin Capreraklippa. Vi begåfvo oss ombord på skonerten; vi slogo upp en butelj champagne och fyllde de glas jag tagit på det konol. slottet i Palermo. i ;

9 augusti 1860, sida 3

Thumbnail