Aftonbladet – 8 augusti 1860, sida 2

göra, men dikväl inom Frankrike. Dess inre organisation, dess moraliska framåtskridande, förökandet af dess hjelpkällor ha .ännu stora steg framåt att taga. Det finnes der ett tillräckligt stort fält. för min ärelystnad, och det tillfredsställer den tillfyllest. Det har varit mig svårt att bli ense med England rörande mellersta Italien, emedan jag var bunden af freden i Villafranca; hvad södra Italien beträffar, så är jag fri från alla band, och jag. begär ej bättre än att komma öfverens med England i denna fråga såsom i de öfriga; men må då i himlens namn de utmärkta män, som stå i spetsen för den engelska regeringen, lemna åsido all småsinnad afund och obefogadt misstroende; låtom oss ärligt göra upp saken såsom hederligt folk, det vi äro, och ej säsom skälmar, hvilka ömsesidigt vilja lura hvarandra. Se här med ett ord min åsigt: Jag önskar att Italien må pacificera sig på hvad sätt det än må bli, men dock utan främmande inblandning, samt att mina trupper må kunna lemna Rom utan att sätta påfvens säkerhet på spel. Jag skulle högeligen önska att ej vara nödsakad att afsända en expedition till Syrien, samt för alla händelser ätt ej behöfva ensam afsända en sådan, till att börja med derföre att det skall bli en ofantlig kostnad, och vidare emedan jag truktar, att denna intervention skall uppröra den orientaliska frågan; men å andra sidan inser jag ej, huru jag skulle kunna motstå den allmänna meningen i mitt land; hvilken aldrig skäll kunna förklara, ;huru man kan lemnä ostraffadt, ej blott att de kristna blifvit mördade, utan äfven att våra konsulater blifvit uppbrända, vår flagga sliten i stycken, och de kloster, som stå under vårt beskydd, plundrade. Jag har sagt er hela min tanke ohöljdt och utan att förbigå något. Gör det bruk af mitt bref, som ni anser lämpligast. Förlita er på min uppriktiga vänskap. Napoleon.n