Aftonbladet – 7 augusti 1860, sida 2

På riksståndens börd hvilar för närvarande bland andra betänkanden ekonomiutskottets n:r 135, som-hemställer,. att. O.-Svebilii motion, om skrifvelse till K. M.,-att på Gotland -.den eivila och militära makten icke? vis dare må i n persons hand förenas, ej må till någon rikets ständers, åtgärd föranleda... 7 Utskottets yskäla för: -.denna hemställan äro ytterst-knapphändiga.. Utan någon motivering förklaras, att det i 46 S regeringsformen omförmäldta; generalguvernörskap icke kan jemföras med den på Gotland organiseradestyrelsen;; Motionären Syebilii, alldeles; motsatta mening i detta afseende har icke med något enda skäl blifvit, vederlagd. Undantagsförbållandet af ett krig har utskottet ansett böra antagas såsom; bestämmande , för..de vanliga förhållandena i :fredjitrots af. grundlagens stadgande, och derföre att man i 50 årjicke ställt sig grundlagen till efterrättelse, bör den icke heller . hädanefter blifva hållen i belgd. För öfrigt söker utskottet skrämma.ständerna med -förespeglingen af ökad statsutgift, om icke ad oktan får ligga i militärbefälhafvarens hand. Man kan icke utan öfverraskning..se ett ständernas utskott så likgiltigt behandla deaf vår grundlag föreskrifna-garäntierna för den allmänna: friheten och medbörgerlig rätt. -Ganska riktigt har Svebilius i sin motion framhållit,, att. grundlagsstiftarne med sitt förbud emot-.generalguvernörskaper 1. riket .afsågo,: enligt motiverna för regeringsformen, attrika statsmakterna till inbördes bevakning, till inbördes återhäll, utan att dem sammanblanda; utan att lemna den återhållande något af den äterhållnas verkningsförmåga,. En sådan afsigt kan omöjligen vinnas, om -den civila makten helt och Kället lägges i händerna på militärbefälbafvaren...De civila myndigheterna förlora. .slerigenom -all kraft.att skydda. medborgare emot godtyckliga mWilitärorder, och man kar också vid ett par tillfällen sett, Jatt gotländningarne, då det värit fråga om att såm-. mandraga dem för deras i 1811 års konventionö-bestämdar kompanimötentills större öfningseller lästläger, då landsköfdifgeembes tet icke bevakat.deras rätt, .måst tillgripa den obehagliga utvägen att rent af motsätta isig militärbefälhafvarens--bestämmelser..och: vägra inställa sig på Wallstena rum; der7stormötet skulle hållas, Kaönflikter mellan tjenande göt: ländningarsmilitäriska lydnadspligt och: deras. förhållande till sinaHusbönder häfva uppkom mit, då militärbefälet tillåtit sig för vapensy-ner. och dylikt taga deras tid i anspråk på andra . tider. nän. de i konventionen bestämda sex dagarne om året, utan att civilmyndigheterna. skyddat dem jemot, de militäriska maktmissbruken,och -man har till och med sett ett förständigande åt. öns befolkning, att den skall vid militäriska anordningar. först lyda och får sedan, klaga, of denså finner för godt. Missbruken af en så godtycklig makt kunna icke beräknas, och ett folks representanter böra väl icke: Iåtå dess gråndlåg-stå såsom en död? bokstaf derföre att. vederbörande för en tid-undandragit Big att åtlyda densamma; Åt