Aftonbladet – 6 augusti 1860, sida 3

Till Redaktioren af Aftonbladet. Uti ett föregående Afciconbladsnummer, i det korta. referatet af presteståndets förhandlingar lördagen den 4 dennes, förekommer ait doktor Sandberg, vnder öfverläg ningarne om det nya förslaget till lag om äktenskapsskilnad, yftrade sin farhåga för lagens bestämmelse om skilnad till säng och säte för oeniga makar, emedan detta kunde åstadkomma otrohet i äktenskapet. Hela förhållandet dermed är följande: Lagutskottet hade för oeniga makar borttagit tredje varningsgraden inför domkapitlet och i sitt förnyade utlåtande n:r 40 föreslagit: Låta de sig ej heller deraf rätta (varningen inför kyrkorådet), döme då rätten till skilnad på ett år till säng och säte; ege nock, der så nödigt pröfvas, förbjuda makarne vid vite af fängelse att hvarandra under den tid besökan. Uti reservationer hade professor Olivecrona tillstyrkt en utsträckning af tiden för skilnad till säng och säte från ett till två år, och prof. doktor Sundberg hade, jemte bibehållande af den långa tiden trån-och med ett år till och med två år, äfven tilllaggt såsom ovilkorlig föreskrift, att makarne skulle pförbjudas vid vite af fängelse att hvarandra under stiden besökan. Det var nu professor Sundbergs förslag som utgjorde professor Olivecronas reservation vid föregående betänkande n:r 19 i samma ämne, och som presteståndet artagit, hvarom fråga väcktes huruvida det skulle vidhållas eller frånträdas. Tredje varningsgraden inför domkapitlet var deruti bibehållen. I anledning häraf yttrade jag min tanke vara, att borttagandet eller bibehållandet af varningsgraden inför domkapitlet icke: syntes vara af någon synnerlig vigt; men framställde deremot mina stora betänkligheter emot den långa. skilsmessan till säng och säte från ett till och med två år, med förbud för makarne vid vite af fängelse att under tiden hvarandra besöka. Under första tiden af denna skilsmessa torde väl hos dem en längtan uppstå att åter blifva förenade. Men om denna tid blir för lång och skall räcka i åratal, så fruktar. jag denna önskan om en återförening skall försvagas; de kunna efter band vänja sig att lefva hvar för sig, och möjligen kan derigenom ett större ondt framkallas än det Man vill förebygga. Det är visserligen högst PAREN SENS ANNA Gary SSA NINIRNN ANNA