Aftonbladet – 6 augusti 1860, sida 2

från soffan. Häri såg hon åter en olikhet; tordom skulle han h fva fordrat en plats vid hennes sida, ell.r på golfvet vid hennes fötter, med sitt lockiga bufvud hvilande emot hennes knä. Mrs Sweetman har sagt mig att du är bättre i dag, Constance, började han. Jag fruktade att du skulle blifva försämrad efter den sista natten, till.de han med en djup suck, Tror du dig vara stark nog att bära ansträgningen af hvad jag nämnde? Ja, fullkomligt stark nog,, .ssarade hon. Du måste bereda dig på att gå igenom några mycket gamla, fuktiga hvalf sade han; betänk dig noga, så att du ej vågar för mycket; och om du går, så förse dig med tjocka skor och en varm drägt. Jag har ingen fruktan derförn, svarade hon; febern är nu alldeles borta och jag känner mig endast litet kraftlös. -Jag befarar att du är det ganska mycket, sade han och suckade åter tungt. Miste du mycket blod ? Det tror jag ej var svaret. Denna kraft löshet är endast en följd af feber, den svaga diet jag fört och möjligen äfven af förskräckelse.n Ditt sår blödde dock starkt, sade han, i det han tog upp en näsduk som vart bunden om bennes arm och hvilken han på något sätt varit i tillfälle att bemäktiga sig samt nu förvarat invid sitt bröst. Hul utropade Constance rysande, hur faslig den ser ut. Kasta den i elden! Nej, aldrig, svarade han; åtminstone ej nu. Öm du någosin blir min hustru, Constance, så vill jag bränna upp detta minne af mitt brott samt försöka att icke mera tänka på det grymma dåd som kunde hafva kostat äfven dit lif, Tilldess må det hyila