Aftonbladet – 4 augusti 1860, sida 2

tredje lördagen i hvarje månnad, eller, om helgedag då inträffar, nästföregående söcknedag. Frihetskriget på Sicilien (Skildradt af Times korrespoöndent.) Castrogiovanni den 10 Juli. När. man: på vägen tills S. -Caterina passerar den första stora gren, som utgår från bergskedjan Madonia mot söder, öppnar sig det inre af Sicilien för första gången. för våra ögon. Hittills har iaf passerat upp och nedför bergshällar, Hed er begränsåd, mellan bergslöttningar instängd borisont omkring sig. Mah har sålunda stigit allt högre och högre upp, tills på en. gång, sedan Landro . passerats, sceneriet förändras och man kastar sin första bick in i hjertat af.Sieilien. Sedan vi hemburit jätten Etna sin vederbörliga: tribut, fästes vårt öga vid tvenne höga, enstaka liggande platåer, hvilka:resa sig liksornär ettshafaf berg framför oss och förete spår af städer. ;Dessa tvenne, framstående föremål, hvilka nästan bortskyrima äet aflägset liggande Etna, äro Castrogiovänni och Calata Scibetta;— Castrogiovanni, det fordna Enna, Umbilicus. Sicilie, hvilket spelade en så stor roll i slafkriget och i alla: de. andra strider, som på olika tider afgjort Siciliens öde; och Calata Söibetta, der punkt, som utvaldesaf de eröfrande araberna, för att vinna den ointagliga höjden midtemot. Båda äro tillräckligt anmärkningsvärda, för att tilldraga sig vår uppmärksamhet, äfven om vi iekeveta hvad de äro; men det är först då man befianer sig på en af dessa-tvenne höjdery som man kan uppskatta hela deras. vigt och förstå den roll de spelat i Siciliens. historia; Platåen, som på långt håll liknar en skarp -bergsrygg, vidgar sig för oss öch har en omkrets af 6 mil högt upp i rymden, . samt omgifves nästan öf.verallt af en brant mur af kalkstensklippor;, på flera-ställen mer än hundrade fot: höga. Från denna höjd sväfvar blicken ut öfver Sicilien, och under en klar .dag kan man se bafvet från trenne sidor — mot: Catania, Termini och Licata. Alldeles midt emot oss, på en höjd, nästan lika otillgänglig som den, på. hvilken vi stå, ligger Calata Scibetta, hvarmedostår i-förenihg en låg bergsås, som från urminnes tider varit den förnämsta och, så att.säga, enda kommunikationsådra mellan öhg östra och vestra delar. Den, som innebar denna ås, kan afskära ena hälften utaf det inre af ön sfrån den andra: Vigteu af denna punkt bar aldrig visat sig tydligare än i spanska, successiönskriget, då den österrikiske kronpretendenten opererade fiån Messina, under det hans franste medtäflare hade Palermo tillb operationsbasis, Båda. önskade: försäkra sig om de då mäktiga baroners bistånd, som beherrskade denna bergslinie, och mången familj i trakten har att för sin fursteeller hertigtitel tacka de båda partiernas ifver att försäkra sig-om derashjelp: Äfven år 1849, efter Messinasoch Catanias fall; utvalde spillrörnå af nationalar.nn 1 öns. östra del Castrogiovanni som tillflyktsort, och hade det iunnits en man, som varit i stånd att förena trupperna uti det inre af ön, skulle måhända följden hafva blifvit helt annorlunda än den blef: Såsom det var, beslöt regeringen att koncentrera sin styrka i Palernio, och med denna. stad . föll jemväl revolutionen. Men denna position är sådan, att, oaktadt fiera af de rika familjernas goda afsigt, de neapdlitanska trupperna likväl -icke vågade marschera på Casirogiovanni, förrän den siste rd DERE sn tr ran var den som-först märkte attlifvethade flytt. Hon gaf Constance det tillkänna genom tecken, rädd att väcka Reginälds vrede, om hon yppade.en sak, sou--ver. honom så. mycket emot att-höra. Följ mig5, sade Constance, i det hon lade, sinyhand.på hans arm, vi, kunna intet.vidare göra. -.Mrs Sweetman skall. bafva omsorg om den aflidne. E Hon-är således död ! sade Reginald med dyster. sorg, under:det attshan likvälsteg.upp. stilla och sansad; hon, den enda varelse som bar älskat och som någonsin kommer att älska mig. : Säg icke så, Reginald,, svarade Constance med. djupt deltagande för. denna. känsla af.en-, samhet-— -en känsla, som hon sjelf.i så hög grad hade fåti erfara. Det beror blott på dig sjelf att blifva:älskad eller ej af:många menniskor. i Ja, men icke af dig, Constancen, svarade han, Hvad bryr jag mig om andras kärlek? Låt oss gå. Ni skall.ejistanna.härinne, mrs Sweetmanp, fortfor han, och. till .den. gamla fruns :outsägliga förvåning tog. han hennes hand och tryckte sden vänligt, Jag tackar er hjertligt för er-välvilja.och edra goda afsigter, men nichörde. sjelf hur;hon sade: att det finnes andra som skola sörja för. hennes ber grafning. Vi måste nu-lemna henne .ensam, såsskola de komma och bhemta-henne. Dessa ord. ingåfvo hushållerskan så hemska och vidskepliga föreställningar, att hon nästan sanslös af fasa flydde nt ur.dödsrummet och tog.-sin tillflykt.tul Constances: rum, der elden, som alltjemt brann friskt i spiseln, gaf lat ballt on viss trefnad och säkerhet