Aftonbladet – 1 augusti 1860, sida 1

ånyo i det gamla gemaket med. sin uråldriga möblering och vildt praktfulla utsigt. Tanken på, att hon under middagen skulle sitta-midt emot den gamla lady Clärissa och granskas af-chennes förskräckliga ögon, förmådde Constance att kläda sig med mycken omsorg. Drägten var naturligtvis svart, men den anstod förträffligt hennes höge, smärta gestalt och bleka, sorgsna ansigte. CR Andr kallelsen till middagen hade knappt slutat att genljuda igenom Huset, då hon gick ut för trappan. I försåten mötte hon mt Ravenscrof:; hvilken; som han sade, Kom för att ledsaga henne igenom labyrinten. Middagen serverades i en praktfull) ehuru gammealmodig, ännustörresal än deny i hvilken hon bade ätit frukost; och till följd af bordets storlek samt den mängd silfverpjeser, hvaraf det var fullsatt, trodde Cöonstänce att flera gäster väntades. Ingen syntes emellertid till, och: hon tyckte sig vara i ett ganska hemskt sällskap då hon satte sig jemte denna förfärliga, gamla qvinna, den stränge mannen med det olyckliga utseendet och den arma vansinniga. Det talades blott (föga vid bordet. Hus ts: herre var dyster och fåordig, lady Clarissa kärf. och bitärideoch mrs Ravenscroft hviskade endast då och då ett par ord till sicvårderska. Constance var äfven tyst — icke till följd af någon fruktan, derföre att de närvarande voro bättre än hon, ty att någon skulle tänka så, hade ännu ej ett ögonblick fallit henne in — icke Keller emedan hov var omgifven af någon ovanlig prakt, ty hon hade vid sia fars bord varit van vid Jika smakfulla anordningar, men Utan en så hög grad af stelhet — nej, bennes tystnad hade sin orsak i henves egna, sorgsna tankar Och äfven i den döfvå oötrefnad, som heöri:-kade omkring henne... Hon kunde icke bindra sig från att jemföra sitt fordna hem — dess ord