Aftonbladet – 31 juli 1860, sida 2

inder förevändning af att bibehålla Iåga prier hemma, lagt en hög tull på exporten till itlandet, och sålunda passat på att förtjena senom transaktionen. Dess agenter köpte upp säden: på Siciljen till låga priser, förde den ill Castellamare, nära Neapel, och exporterade äden derifrån dit priserna stodo högst, såunda förtjenande både på konsumenten och oroducenten. es Industri och handel bemöttes ej bättre än ikerbruket; tvärtom, regeringen ansåg sig ha vlt -skäl i verlden-att-undertrycka dem; för utt derigenom tvinga -sicilianarne till att köpa ieapolitanska varor. En importtull lades, som var hög nog att. alldeles utestänga den utändska marknaden, och på samma gång öfvervakade man : afundsjukt hvarje försök till nhemsk industri och tryckte ned den, så snart man befarade ätt den skulle vara farlig itäfjan med. neapoli anska artiklar. Ett enda fall sån vara tillräckligt för att gifva er en föreställning om detta system. Ett kattunstryckeri inlades i Messina; fabriken kunde, i afseende på hvita bomullstyger, icke täfla med de neapolitanska, men kunde trycka tyger till vida billigare pris än det kunde göras i Neapel. Importen af den behöfliga utländska artikeln selades med omåttligt hög tull, och fabriken nåste stanna. Ett sådant system som detta för alla industriens grenar skulle ; ha varit tillräckligt att omvända det industriösaste och flitigaste folk i verlden tilldet lättjefullaste: och vårdslösaste; huru. mycket mera skulle det icke då nedslå ett sydländskt-folk, som alltid är mera husadt för ögonblickliga kraftutbrott än ståndsktig verksamhet! Tiggeri blef så småningom en statsmaxim, och :klosterihrättningar uppmuntrades ända derbän, att de blefvo grundvålen för ett stort fattigsystom öfver hela lanlet. Detta uppmuntrande af lättjan lockade :n sådan mängd, att det knappast finnes någon familj, som icke har et eller flera medlemmar i-ett kloster. En gång om dagen utle:ar hvarje kloster soppa och bröd åt sina 2gna fattiga. Resande; som undra öfver tigsarnes envishet och oförskämdbet här i Janlet, må veta, att fattigdom är en statsinstituon på Sicilien, tiggeri är den enda konstiwutionella rättighet som neapolitanska regerinsen bevarat åt sicilianarne. : Elände och okunnighet gå hand i hand iterverkande på hvärandra och tillsammans kompletterand. sitt förstörelseverk. Regerinzen har i detta afseende haft en mäktig. bundsörvandt i landets presterskap, hvilket är paåriotiskt men bigott. Sieilianska kyrkan har illtid åtnjutit stort oberoende från gamla tiier, emedan monarken alltid varit påfvens egat, Detta har gifvit de sicilianska andlige stort oberoende, men på samma gång äfven :solerät dem mera från allintellektuel rörelse, så att de äro mera okunniga öcH vidskepliga in måhända alla andra i Europa. All uppostran ligger i deras händer, och följden är :u okunnighet, äfven inom de högre klasseria, hvilken ötverstiger. allt hvad jag någonsin -ett. Regeringen bar sorgfälligt bemödat sig Mm att utestänga allt, som kunnat skingra letta mörker. : Men oaktadt alla försigtighetsmått kunde landet likväl icke tillslutas så hermetiskt, att 2j här och der en stråleförmådde tränga igesom, ej heller kunde en bel nation så föräas, att icke åtminstone några få skulle, starsare än de öfriga, revoltera mot en sådan föraedring; ja, hela regeringens behandling var så onaturlig och våldsam, att äfven de blinlaste kunde känna tryckningen och voro fär; liga att följa dens ledning, som lofvade att befria dem, Det var en upprorsinstinkt, som lå en man, hvars händer man bundit, vill emellanåt söka att slita sig lös. För att unlertrycka denna kroniska revolutionslust inrördes detta terrorismsystem, som gjort neapolitanska regeringen så beryktad i Europa. Det skulle ha varit omöjligt att utföra detta system, utan att para det med ett regelbundet korruptionssystem. Der så mycket elände Ännes, förmå ej alla emotstå de lockbitar, som stå till en regerings förfogande, och få äro nög modiga att ej bli försagda och kufvade genom flera års terrorism. Följden af allt detta är en demoralisation, som har förstört nvarje frö til någonting stort och ädelt, utom i orden. Terrorism leder ovilkorligen till list och bedrägeri hos folket; det var det enda vapen, som stod Jem åter, och detta mördade : i sanning all sanningskärlek. Korruptionen; alstrade misstankar hos alla mot alla; det långvariga förtrycket utvecklade känslor af hat och hämnd, åt hvilka okunnighet och det sicilianska blodets hetta gifvit någonting vildt. Religionen har nedsjunkit till en förkastlig vidskeplighet, fruktan har alstrat grymhet, tillintetgörandet af hvärje högre princip har framoragt en inskränkt sjelfviskhet. Öfver hela tandet råder stor schism mellan de olika klasserna; det finnes ej någon stad eller-by, som ick2-har sina ärftliga fejder, och ingen familj som är enig inom sig. Afstängningen från. ult deltagande i de allmänna angelägenbeterna hår gifvit alla parter den förbjudna frukteis behag, hvaraf hvar och en äflas efter att få sin bit. För så väl högre som lägre klasser, råda okunniga och uppbrusände, är ordet frinet likbetydande med deras upphöjande,; som nittills böjt sig under oket. Kurir från Ramlösa. Den 27 Jul: Utflygt till Landskrona, för att se kungen, — Monarkernas Stundeslöshed.. — Folk på Landskronas gator!! — Biskop Thomander nödgas vå den teologiska vägen. — Förträffligheten af Landskronas