Aftonbladet – 31 juli 1860, sida 2

pp -Nya, ..TOTrofranda Och fULLDege JTOPPaler vilka utvisade huru många oskyldiga offer om fallit för en vanmäktig hämnd, under det len förpestade lukt, som ännu spred sig från ndra ruiner, intet tvifvel lemnar öfrigt om, tt många: flere måste ligga inunder, af hvilå ej så få säkerligen blifvitlefvande br nda. ngen morgon. förgick, utan att sorgkläddaj: vinnor-och barn infonno sig hos diktatorn, vilkas män och fäder fallit offer för den nea-4: volitanska. politiken. llög är den summa, som rodtgörelsekomiten redan bestyrkt, och likväl sån ingen bedöma huru stor förlust till egenlom, som de kongl. trupperna förorsakat öfrer hela landet. Gå genom ön och ni skall å se: ett af.de bördigaste länder i verlden igga nästän öbebodt, med knappast en väg ller annat tecken till civilisation, så att ön. om eger en historia af trenne på hvarandra följande perioder i glans och civilisation, nu stårlängretillbaka än hästan någotannatland Earopa och koappast eger det antal invånare, som en gång fanns inom staden Palermos murar. ; Menhuru påtagliga dessa bevis på neapolitanskt herravälde än äro, gifva de likväl blott en matt tafla över hvad Sicilien blifvit bringadt till; det är blott genom ätt komma i nära beröring med folket, med alla samhällsklasser, som man med förfäran finner hvarthän denna eländ ga styrelse fört. Den var ett brott mot hela menniskoslägtet. Andra hafva lödat kroppen och förstört sina undersäters gendom, men neapolitavarne stå ensamma i sOnsten att förnedra och förskämma ahda: hos ett folk, som af naturen: var 1vtelligent och i stånd till hög utveckling. För några år sedan. skulle en god styrelse ba gjort Sici lien till ett af de rikaste länder; nationalförmögenheten skulle snart hå återbefolkat ön, men detskall hu dröja många år, innan slafveriets :örnedrande kätifemärken skola försvinna från dettafolks -anda och skarakter. Avarje god nationalegenskap har förvändts och blifvit en läst, då återigen hvarje dåligt anlag raskt utvecklats. Lyckligtvisför sicilianarde; fanns der en sak, som alla detta sataniska systems påfund ej kunde förändra; och detta var sicilianska blodets temperatur. Intet, om är så väl organiseradt system uf fysiskt elände, kunde sänka den så, att blodet mistade all reaktionskraft. Då och då bröt den ut i hela sin medfödda arabiska kraft, kastande bort hvad som var. förskämdt och bevarande pånyttfödelsens frö. Men det är just i dessa anfall af en.rgi, som ni kan se verkningarne af. bourbonernas dåliga regering. De mäktigaste verktygen voro elände, okunnighet, korruption och förskräckelse — samma recept som Van Amburgh begagnar för att tämja vilda djur. Hunger står först på listan. , Det var svårt nog att använda detta: medel i ett land så bördigt som: Sicilien; men med hur gern har döck det mesta blifvit gjordt, och. med stor framgång, såsom man kan. se hos den ofantliga majoriteten af folket. Landets politiska och ekonomiska omständigheter voro ovanligt gynsamma. Oaktadt bönderna år 1811 blifvit befriade från dagsverksskyldigheten, bar dock feodaliteten ingenstädes i Europa bibehållit flere afsina fel än på Sicilien. De gamla aristokratfamiljerna ha förlorat all politisk gemenskap med regerin en, men ha bibehållit sina vidsträckta egendomar, och på feodalt sätt, hvilket gör det nästan omöjligt att öfverflytta; försälja eller sönderstycka en egendom. Samma har förhållandet varit med presterskapets oc) munkordnarnes ofantliga possessioner, hvilka äro till antal och rikedom åtmiästone lika med dem, som en gång funhös i Spanien. De ega fullkomligt en tredjedel af Siciliens jord, under det allt get öfriga tillhör 1500 å 1600 familjer i mycket olika proportion, då en egendom kan omfatta större jordrymåd än månget furstendöme i det tyska lapptäcket. En liten oberoende egendomsegare, som i andra länder är så verksam och företagsam, är knappast känd här på ön. Samlandet af så mycken jord på få händer här gjort det omöjligt för dessa få, att rätt kunna sköta sin egendom, hva:före denna nästån alltid öfverlemmats åt förpaktare: Dessa, som betala jemförelsevislitet arrende, sökte naturligtvis få så stor vinst som möjligt; och gg behöfver ej säga att de lyckades. På hvarje platsman kommer till i det inre af ön finner man två eller flera dylika familjer som iktat sig, under det egendomsegarne sjelfve blifvit fattigare: Deras hus resa sig som jätar öfver de små. kojor, hvari återstoden af befolkningen -måste lefva. Denna sednare ä; fördelaäd i två klasser; ungefär en tredjedel är hvad man kallar agricoli, folk söm: har ett litet kapital och arbetar i jorden, delande dess produkter med förpaktaren; under: det de öfviga användas sou arbetare, hvilka lefva ur hand i mun. De :stora egendomsegarne på Sicilien vuro blindasnog ätt icke se, det de genom ett sådant system arbetade mot sitt eget bästa, och att en: mindre, men bättre odlad egendom kunde gifva mycket mera; Regeringen aktade sig naturligtvis för satt öppna: deras: ögon; .värtom; den -gjorde allt för att:stärka dem:i denna. olyckliga metod. Under det-hon an: nars förstörde allting i lagar och institutioner, rörde: hon aldrig vid denna punkt. Behofvet: af vägar :på Bicilien har nästan olifvit till ett ordspråk, och likväl måste man nedgifva, ätt måhända intet annat land: betaar .så mycket för väganläggningar. De enda renne farbara vägar, som fianas på ön, skulle sunnat täckas med dukater, under det många ndra: vägar: blifvit betalda, utan att ha anagts. Samma system har följts sömrdet, hvilet råder i Turkiet. -Komminerna och ditrikten anmälde; att de:vore i behof af en viss väg samt vore färdiga att betala och anlägga len. Svaret var: oföränderligt detsamma, att nan skulle skaffa ihop den erforderliga sum: nån. När dettk: var gjordt,:togo de kongl. hgeniörerna penningarne och besväret på sig, tt anlägga dessa vägar: en liten bro öfver n å, en stig — men man hörde ej vidare af wvarken: vägar eller penningar. Till följd af lenna svårighet, att af brist på vägar kunna ransportera landtmannaprodukterna till kusten, LES FRA