Aftonbladet – 28 juli 1860, sida 2

elgien på sin konungs maning veta att för-j vara sina nätionalskatter såsotn ett fritt och ygdigt folk försvarat hvad som ät detsathmä eligast. Det har haft en tillräckligt lång erfarenhet f främmande herravälde; tillräckligt länge a-dess rättigheter, dess rikedomar, dess ravg : arit uppoffrade för andra intressen än dess gna. Dess hufvud skall aldrig mer böja sig I nder ett ok, som det afskyr och som detl rossat för alltid... I farans stånd skall. dess nod ej stå öfvergifvet! trohet mot fördragen; .uropas intresse och oberderide ärb ej tommä rd. En sak; för hvilken h derliga män icke något land skola vara liknöjda, skall aldrig fventyra att: omintetgöras eller att: sakna förvarares Fortfar, sire, att. sti i spetsen för oss med llförsigt till våra öden! Troget och tillgifvet, kall Belgien förbli sig. sjelf och sin konung ärdigt.? Ingen oftentlig handling på sednare tiden örtjenar så allmän uppmärksamhet som denna nhälligt voterade adress, yttrar : Times om lensamma. För några år sedan var det mycet, som. var nedslående för nationaloberoenlets vänner. Den mäktigaste nationen på continenten. har kastat å sido de institutioner, som förenade henne med Europas mera framitskridna och fredliga stater; och återvändanle till det ursprungligaste styrelsesättet, skatrar -hon : till äregirignetens ursprungliga instinkter. Det är onödigt att påminna om den oro, som nu-råder bland Frankrikes granar. Om en viss klass af e-gelska statsbiän söker ;fvertyga sina åhörare att Englands. försvarsrustningar ha sin grund i et. dåraktigt !missroende, ett serk af en intrigant aristokrati och en fal press, så må man tänka på länle na på Frånkrikes nordöstra gräns och fråga sig, huru detär: möjligt att stater, så olika England och så olika sinsemellan, såsom Preussen; Bayern, Belgien och Holland, allesamman intagas af sådana olycksaningar, som br Bright anser blifvit i England med konst frambragta, endast för att. förskaffa pärernas söner officersfullmakter och Times en starkare afsättning. . Om någon stat mer än andra-närmar sig idealet för Manchesterskolan, så är det Belgien. Folket är i hög grad idogt och fredsälskande. Det har ingen aristokrati, inga kolonier. Det har ingen flotta, och om det har en armå, så begagnar det henne aldrig eller. tyckes aldrig komma att begagna henne annat än på egen jord. Det blandar sig aldigi Europas politik. Men Belgien har blifvit smittadt af misstroende och kastar misstänksamma blickar på Fiankrike. Franska regeringens förehafvanden under de två senaste åren ha öfvertygat denna lilla knstitutionella stat att dess tillvaro är hotad samt att tiden är inne för nationenatt kraftigt stå på sina rättigheter. Deputeradekammarens adress är uttrycket för denna -känsla. Vid ett vanligt tillfälle skulle adressen endast ha innehållit sådana uttryck af tillgifvenhet, som monarken förtjenar, och sådana lyckönskningar, som landets lycka föranledet.; Men vid detta tillfälle har ett språk med tydliga: hänsyftningar blifvit begagnadt Frankrikes ärelystnadantydes påtagligen, och de medel; genom hvilka denna makt under: gräfver främmande staters bestånd, brännmär kes skarpt. För att inse hela djerfheten i dette språk, må-man besinna, hvilket läge Belgier har,hurudan dess. kammares: ansvarighet är och den auveräns karakter, som mottagit adressen Att representanterna för ett land, som är så beroende af Frankrike och så utsatt för des: inflytande, enbälligt och entusiastiskt godkän och en. så erfaren statsman som konung Leo pold samtyckt att mottaga en i så starka or dalag hållen adress, är en ganska vigtig till dragelse. Det bevisar, atti deras tanke, hvilke det närmast gäller och som bäst. äro i stånc att bedöma. saken, är tiden inne att taga offi ciel: notis om Frankrikes planer och ställa sta ten under Europas beskydd. Saker bedrifvas hvilka tyskarne och belgierna bätt:e känna til än engelsmännen och:som lagt sin vigt i våg skålen vid -adressens tillkomst. Den först: Napoleons bästa bundsförvandt var furstarne afund; de bundsförvandter, på hvilka han efterträdare förlitar sig, äro affärsmännens vin ningslystnad och arbetarnes missnöje. I gräns distrikterna finnas agenter kringspridda, hvil ka söka intala manufakturister och handlande att de skulle göra sin lycka, om de förflytta des inom gränsen för de franska tullhusen den fattige inbillar man, att franske kejsare bar synnerlig omsorg om hvar och en son är klädd i blus, och skall gifva dem privile gier, som en kammare, vald af de rika, en vist förnekar dem. Huruvida dessa intrige medfört någon verkan på befolkningen i Bel gien eller i Rhenprovinserna, är ej lätt a säga. Berättelserna derom variera mycket men man har skäl att antaga. att massan a folket i båda länderna är högeligen foster ländskt. sinnad och skulle skjuta ifrån sig d köttgrytor, medelst hvilka man söker lock den i bojor. Dertill tyckes man åtminston kunna sluta af de belgiska kamrarnes enhöj lighet, och dera kan ingen förebrå, att de e draga ense med sina valmän. Generaltullstyrelsen har, under den 2 innevarande månad, utnämnt och förordna till bokhållare vid tullkammaren i Malmi kammarskrifvaren vid packhusinspektionen Stockholm, . f. tullförvaltaren M. P. Rei hardt; till tullinspektor i Bergqvara unde Kalmar tullkammare, t. f. kustchefen, löj nanten O. von Axelson, och till kammarskrifvare vid sjötullsinspektione nn a KE Na UT ia ve CL a VV 4 MT