Aftonbladet – 28 juli 1860, sida 2

pkar KR hedra harder FR SÅ AR a ER a ER röfvar honom frukten af hans möda, samt dels . det ; tillåtes den, som å egna egor, eller der han fått tillstånd att jaga, uppdrifvit björn, ls varg eller lo, att, äfven om djuret icke är såradt, förfölja det in på ahnans mark, utan särskild aninälan hos jordegaren, samt der fälla detsamma och. behålla hvad han fällt. LJ Såsom vi redan berättat, hat Belgiens. folk med mycken: högtidlighet och stor entusiasm firat den 29:de årsdagen af sin konungs tillträde till. regeringen. Från alla landets: korporationer möttog konungen adresser; som vittnade pro folkets kätlek till den sannt konstitutionelle monarken och landets lycka under de fria institutioner, af hvilka det sedar år 1830 varit i åtnjutande. . Bland alla dessa adresser ttmärker sig..dock i främsta rummet representantkammaärens för gin patriotiska hänförelse för konungen, konstitutionen och friheten, samt för de ej otydliga vinkar det framkastar om de faror, som Bota Belgier från Frankrikessida. Adresseh, som är upp: satt af Paul Devaux, antogs enhälligt af deputeradekammaren, som litet emellan med de Irfligaste: bifallsrop. afbröt uppläsningen: deraf. Vi meddela här densamma; Sire! Denna dag inleder det 30:de året at er regering. Mottag tepresentantkammarens lyckönskningar. Ännu en gång får hon för er uttrycka de nationella :sympatier; på hvilka er tron i ett fjerdedels sekel ärorikt stått stödd. Att denna långa! bana är lyckligt tillrygga: lagd, att vårt oberoende för hvarje dag bär frukt och välsignelse, att våra kärnfulla, fris institutioner. förädla sinnena genom känslan af rätt: och lifva hela samhällskroppen: til kraftig verksambet, att en hittills ohörd lycka efter hand uppblomstrar, att detta ädla verk atföres under ömsesidigt förtroende -och-med samma lojalitet, sämma ihärdighet, semme hängifvenbet för allas väl, detta är det, som under en så lång följd af år förenat Belgier och dess konung. För att afslita detta band skulle det erfordras att ur våra tideböcker utplåna en hel generations lif. Hvar kan man väl i ett folks inre historia finna trettio år: hvilkas minne skall för evigt bli mera outplånligt, under hvilka friheten, freden och civilisationen. ymnigare ha utstrött sina: vä!gzerningar, och der en mera berättigad framgång lönat de ädla mödorna? Gamla nationer söka ännu efter den politiska regim, som hos dem skall svara mot samhällets nya behof, utan att försvaga de grundvalar, på hvilka samhällsordningen i alla tider hvilar. Detta vårt tidehvarfs problem har Bålgien på egen hand löst från och med den dag, då det blifvit detsamma förunnadt ati efter århundradens underkastelse fritt utstaka sin egen bana, Från första stunden har det grundlagt in: stitutioner, så lyckligt afpassade efter dess skaplynne, så fullkomligt tillfyllestgörande för alla dess behof och önskningar, att man redan skulle kunna säga dem vara helgade at århundraden; så stor är den vördnad, som egnas dem, så lätt bar deras verkställande blifvit, så orubbliga synas deras grundvalar vara. När för några år sedan den politiska stormen kastade oro isinnena och uppjagade folkyran rundt omkring oss, var det derföre också Belgien, som gaf Europa efterdöme af lugn och bestånd; var det den unga belgiska monarkien, som gjorde sina äldre syskon der tjensten att: hämma branden genom skådespelet af ett lyckligt och fritt folk; som förenade sig omkring sin konung. Hvilken kiona här väl bestått dessa störa prof med mera heder än den belgiska kronan? Hvilket folk har derefter kunnat tro Belgien mindre skickligt än det sjelf att leda sina egna öden, mindre värdigt än det ätt bära eget namn? Sire, skall väl nationalbygnaden, efter att ha rest sig och stadgat s g midtibland främfarna tiders svårigheter, behöfva frökta framtiden: stormar? Hvem skäll väl hädanefter tänka på att skaka en populär tron på dess bepröfvade grundval? Hvilka, om ej de lättsinnige, som äro utan någon sändning, skola väl umgås med planer att taga det egna namnet och tillvaron från detta folk, som, utan att skada någon ånnän, förstått att eröfra en så hedrande plats bländ de värdigaste? Det finnes politiska brott, som upplysta nationer ej behöfva frukta. I medelpunkten af det nuvarande Europas civilisation trampa regeringar ej under fötterna hvad hela det menskliga medvetandet respekterar. I våra dagar slösar man ej med folkens blod för att återeröfra en, tron,. hvilken millioner menniskor endrägtigt omsluta med sin vördnad och er. känsla. Man djerfs ej mörda en nationalitet. som är full af lif, stark genom sin rätt, sit Tanseende inför verlden och hela Europas hög: Ttidliga förpligtelser. Sir! Om en dag alla de rättigheter och I pligter, som ega bestånd mellan regeringarn: TI såsom mellan folken, kunde misskännas; om ler krona, våra fria institutioner, det lycklige I oberoendet och fäderneslandet hotades, skulle