Några ord I fråga om anslag till läroverksbyggnader. : Då icke allenast. innevånarne uti en stad, der ele mentarläroverk finnes, utan äfven kringliggande lands ort, ja hela riket eger rätt att låta insätta sina barr uti ett sådant läroverk, så är det i sanning ganska obilligt, att städerna allena skola tillerkännas bygg nadsskyldigheten för läroverkshusen. Rätteligen borde deona skyldighet tillkomma staten. Denna uppfatt ning har ock gjort sig gällande under sednare tider och isynnerhet presteståndets diskussion ifrågan vid sednaste rikdag är i detta hänseende mycket upply: sande. Nu, säges det, skall den nya uppfattning söka göra sig gällande vid riksdagen, att staten endast bör bidraga till läroverksbyggnaderna i de städer, der fullständigt elementarläroverk finnes. Låtom oss se till, om det ligger något förnuft i-en sådar tanke: Det må väl vara sannt, att läroverkshusen muti stiftsstäderna, der biskop och konsistorium bo, och uti hyilka läroverkshus de vanligen haffa sina sessionsrum böra vara mycket präktigare och sålnnda måste blifva mycket dyrare, än andra skolhusbyggnader, der anspråken äro mindre. Men så ha ock biskopar och domkapitel byggnadskassorna till sin disposition och använda dem också uteslutande eller i främsta rummet för läroverksbyggnaderna uti stiftsstäderna. Dessa byggnadskassors inkomster äro, som bekant är icke små. Ju större ett stift är, desto större äro ock byggnadskassornas inkomster. Dessa borde sålunda kunna underhålla läroverkshusen uti stiftsstäderna, om man icke hade alltför stora anspråk. Finnas för tillfället icke penningar uti byggnadskassan, så kan denna skuldsättas. Men om ändock icke byggnadskassorna skulle räcka till läroverksbyggnader uti stiftsstäderna, så vore det väl icke för mycket begärdt af de städer, som ega den stora fördelen att inom sig hysa fullständiga elementarläroverk, att dessa något bidroge till dessa byggnader. Hvad kan välanledningen vara till stadgandet, att städerna skola bygga: läroverkshusen? Troligen ingen annan, än den, att städernas innevånare :hafva den stora fördelen att der få sina barn utan kostnad uppfostrade och undervisade. Men hvilken stad bör då i främsta rummet bekosta sin läroverksbyggnad, antingen den, som har ett fullständigt elementarläroverk, der barn:ns hela elementarbildning bibringas, eller den, som har den ringa förmånen att ega !, eller !, eller ,s elementarläroverk, hvarest sålunda blott en ringa del af elementarbildningen kan bibringas? Svaret säger sig sjelft. Härtill kommer, att de städer, som hafva fullständiga läroverk, i allmänhet äro gamla, solida samhällen, som väl förmå utföra en: läroverksbyggnad på egen :bekostnad. De städer deremot, som hafva mindre elementarläroverk, äro vanligen små eller unga samhällen med klena tillgångar och resurser. Vid förra riksdagen beviljades:statsanglag för l!äroverksbyggnader så väl.i städer som hade små läroverk, som i städer; hvilka : hade fullständiga, hö gre elementarläroverk: Statsutskottet har vid denn riksdag icke . heller i detta hänseende gjort någon skilmad mellan de. förra och de sednare. ; Men när statens tillgångar :äro begränsade och, icke alla städer, som önska understöd för ifrågavarande ändamål. kunna få det! beviljadt, då, är rätt! visast och riktigast, att gifva understödet. till det m st behöfvande ;samhället och företrädesvis till. de nindre elementarläröverken. Ty de samhällen, som iro större, gamla och solida, som ega fördelen att nom sig hafva fölstärdiga läroverk! och som kunna päräkna en väsendtlig hjelp utaf stiftets byggnadskassa behöfva statens understöd i detta hänseende vida mindre, än de samhällen, som äro små och håfva ringa tillgångar, som blott hafva ett mindre roverk inboms.g och sålunda måste till en större lel bekosta sina barns elementarbildning i andra stäler, och hvilka samhällen icke hafva att påräkna ingaste understöd af stiftets byggnadskassa. Till Göteborgs etementarläroverksbyggnad anslogs rid förra riksdagen cirka 150,000 rdr; till Oscars. vamns här vid denna riksdag : begärts 30,000 rdr. Tvilketdera samhället behöfver understödet bäst?