Aftonbladet – 26 juli 1860, sida 3

RIESDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Af lagutskottet. N:o 40. Afgifver utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar emot utskottets betänkande n:o 19, i fiåga om antagande af ny lag angående skilnad i aktenskap, dervid utskottet hemställer, det måtte rikets ständer — preste-, borgareoch böndestånden, med frångående af sina redan fattade beslut, såvidt de afse lydelsen af 1 — för sin del besluta en för: fattning af detta innehåll: Med upphäfvande af ej mindre 16 kap.l14 kyrkolagen, i hvad den innefattar föreskrift om ransakning och förhör inför domkapitlet med äkta makar, än äfven 1 och 2 55 i 14 kap. giftermålsbalken, för: ordnas att, sistnämnde begge lagrum hädanefter lyda som följer: 18. Der hat och bitterhet emellan man och hustru uppkommit, och endera derom hos presterskapet gör anmälan eller det eljest Kunnigt varder ; då skola makarna: af kyrkoherden i församlingen varnas, efter thy i kyrkolagen säges. Sämjas de ej ändå; varde inför kyrkorådet ytterligare varnade, Låta de sig ej heller deraf rätta; döme då rätten till skilnad på ett år till säng och säte; ege ock, der så nödigt pröfvas, förbjuda makarna, vid vite af fän? gelse, att hvarandra under den tid besöka. : 26. Skiljer mannen sig sjelf ifrån hustrun, eller hustrun ifrån mannen, till säng och säte, af hat eli ler illvilja, och håller sig i landet uppe, från hem och hustru, eller drifver man hustrun, eller hustrun mannen, ur hus och bo, och nyttjar der begges gods och egendom; förfares som i förra sagdt är, och fylle den brottsliga skadan. Reservationer äro -anmälda af hr K. Olivecrona, med hvilken biskopen, f. d. statsrådet Anjou instämt, samt af. professor Sundberg. Komminister Malmborg har icke i detta beslut deltagit. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet coh Adeln. Hr D. G. Bildt väckte motion om vidtagande af åtgärder för undanrödjande af hinder, som mött vid begärda laga skiftens verkställande på Gotland. Motionen remitterades till lagutskottet: Statsutskottets utlåtande n:r 123, rörande . åttonde hufvudtiteln, fortsattes-med 115:de punkten, uti hvilken utskottet af. styrker väckt motion om årligt anslag af 2000 rdr för det såkallade Magdalenahemmet i hufvudstadeni Om denna punkt uppstod en längre diskussion, under hvilken hr Carlheim-Gyllensköld med värma uppträdde emot utskottets förslag och för bifall till. motionen: Talaren ville genom uppläsandet af strödda stycken notor revisorernas årsberättelse visa hvilket välgörende inflytande stiftelsen haft, och huru väl den är organiserad, samt huru mycket den derföre för: tjenade statens understöd. Grefve C. H. Anckarsvärd yttrade sig i samma riktning, och hr E; W. Nordenfelt begärde återremiss, på det att utskottet måtte blifva i tillfälle att taga närmare kännedom om stifte:sen; För bifall till utskottets förslag talade hr Bildt och Skogman, i synnerhet på det skäl att en sådan inrättning bör underhållas af kommunen och den enskilda välgörenheten, icke af staten. Det lågemera vigt på att staten genom förbättrade institutioner sörjde mera för det qvinliga slägtetsuppfostran, än nu är fallet, än att söka upprätta dem, som redan falLt. Genom af hr Carlheim-Gyllensköld begärd vo: tering bifölls utskottets förslag med 19 röster emot 12. 117:de punkten, hvaruti utskottet afstyrker en af grefve C. H. Anckarsvärd väckt motion :!om en skrif: velse till K. M.t angående införande af offentliga vetenskapliga föreläsningar i hufvudstaden, föranledde en lång och liflig diskussion. Motionären erhöll först ordet, och ansåg att då utskottet erkänt behofvet af sådana förelisningar, så borde det icke afstyrkt motionen på det skäl, att förslaget icke skulle vara fullt utredt. Detta hade skett af grannlagenhet mot regeringen, livilken det tillkomme att organisera en sådan sak. Tal. hade med ledsnäd hört ecklesiastikministern för några dagar sedan uttala sig emot universitetens flyttning, och fann deruti ett nytt skäl för ständerna att bifalla denna motion, som innefattar en påminnelse till regeringen i fråga om hufvudstadens behof af ett sådant. Talaren ansåg dessutom ridderskapet och adeln vara det stånd, som kanske mest skulle draga nytta af förslaget, genom att åt sina yngre medlemmar eröfra en vetenskaplig bildning, som kunde gifva åtminstone ett sken af rättvisa åt dess: sjelfskrifvenhet. Slutade med att yrka återremiss på utskottets förslag. Med grefve Anckarsvärd instämde hr von Qvanten, friherrarne W. F. Tersmeden, Creutz och A.C. Raab samt grefvarne af Ugglas och Mörner; hvilka alla ansågo förslaget i hög grad vigtigt för den allmänna bildningen. Friherre Raab önskade dock återremissen med den förändring, att en bestämd summa af 10,000 rdr skulle ställas till K. M:ts disposition för ändamålet, hvilket bestreds af grefve af Ugglas, som ansåg det oförsigtigt att bestämma någon siffra, innan kostnadsförslag ännu blifvit uppgjordt, och af grefve Mörner, som icke ansåg något särskildt anslag behöfvas, emedan på hufvudtiteln finnas besparingar, som kunna för detta ändamål af K. M:t användas. : För bifall till utskottets förslag yttrade sig hrr Bildt, Olivekrona; Skogman och Wrangel, förnämligast på de skäl, att förslagsanslagen blifvit vid denna riksdag i allmänhet af kaffade, och att motionen befann sig i ett allt för outveckladt skick för att kunna föranleda något rikets ständers beslut... Hr Olivekrona trodde att samma ändamål kunde vinnas genom populära föreläsningars hällande uti vetenskapsakademiens nya lokal, då den blir färdig. Det vore dock icke skäl uti att anställa särskilda lärare, utan taten borde genom understöd uppmana dertill komvetenta litteratörer och vetenskapsmän att hålla dylika föredrag. Hr Wrangel lade särskildt vigt på stt någon större påtryckning från allmänhetens sida icke ännu låtit förspörja behofvet af dylika föreläsningar, hvilket af grefve Anckarsvärd och hr von Qvanten gendrefs. genom anförande af det faktum att alla i hufvudstaden hållna populära föreläsningar varit talrikt besökta. i Sedan på framställd proposition utskottets förslag förklarats godkändt, begärde grefve Anckarsvärd votering, hvilken utföll så, att ståndet med 19 röster mot 13 godkände utskottets afstyrkande förslag. Öfriga punkter biföllos enligt utskottets förslåg och utan diskussion, och sedan sista punkten blifvit afgjord öredrogs det uppskjutna mom. ec. af 80:de punkten, hvilket äfven bifölls, sedan hr Bildt förkla: rat, att något fel i siffrorna icke blifvit upptäckt. Ståndet åtskildes kl. 10. S Presteståndet. Den under förmiddagens plenum afbrutna förelragningen af punkten 63 istatsutskottets betänkande 1:0 123, angående regleringen af utgifterna under riks: statens åttonde hufvudtitel, fortsattes, och medhannå shdäst afslutandet af ofvannämnda pubkt: I mom. 3, som först förekom, föreslår utskottet, att ett beopp af 80,000 rdr måtte anvisas till löneförbättring it de foölkskölelärare, hvilka icke hafva 400 rdr i lön, oberäknadt. husrum och vedbrand, likväl under visså vilkor: För bifall härtill yttrade sig: professor Carl son, biskop Anjou och domprosten Björling, hufvud sakligen på de skäl att det vore ganska orätt att vid en påföljande riksdag upprifva hvad föregående risets ständer beslutat, isynnerhet då tiden förtillämp. ningen har varit ganska kort och man derföre ej SPN KRA JOE, 27 TES FYRAR: SET FYR STEL SEN