Aftonbladet – 26 juli 1860, sida 2

lagd, jemn och fast, och allt för öfrigt ändamålsenligt inrättadt, hastigheten af 2 mil i timman utan olägenhet skall kunna åstadkommas med vanliga goda hästar. Medan nu å ena sidan, vid en stigning af Vag0sMed 1 häst kan transporteras. föremål, som väga 80 till 90 centner, och med ringare stigningar ännu betydligt större tyngder och i det hela taget desamma, som på Tokomotivbanian, så har å andra sidan kraft enheten, hästen, redan sin last genom en lassad. vagn, hvaremot; lokomotivet minst bör hafva 3 till 5 sådana vagnar och i medeltal förer 8 till 12, ja godstågen till och med 15 kill 30 sådana vagnar. En lokomotivträng kostar äfven öfverhufvud 5 till 15 rdr piimil, hvaremot ett hästtåg. vanligtvis lemnar. en inkomst af 4 till 10 m:k. Jag skall ytterligare blott, nänina, att hästbanans anläggningsIkostnad. endast. utgör. ungefär. tredjedelen at lokomotivbanans, att. den; för: attbära-sin drift; Iblottbehöfvertredjedelen; och tillatt: förjränta sitt anlöggningskapital blött fjerdedelen af den trafik, den bruttoinkorist, som Iokoimotivbanan behöfver för att. bära sin drift, eller förränta sig. Der man således villhafva ett. bättre kommunikationsmedelän :de-allmänmna postoch fraktvägnarne, ett kommunikationsmedel, som kan befordra större massor till jemförelsevis billigt, pris der blifver å ena sidan massornas absoluta storlek, den förväntade freqvensen, å andra sidan de lokala förhållandena det som afgör, antingen man bör bygga en lokomotivbana eller en hästbana. Med: hänseende till de lokala förhållandena måste först anmärkas, att jernbansträngen i det hela taget är svårare att sätta i gång eller stoppa än vanliga .vagnar, hvilket, har; sin grund deruti, å ena sidan, att de glatta jernhjulen rulla på: de hårda glatta skenorna och att de större massorna med mera svårighet hämmas, samt å andra sidan att:de blott långsamt och med möda bringas från hvila till snabb rörelse, i anledning af den jemförelsevis ringare kraft som användes. Ju btörre massan är. och den, hastighet, som; den skall. hafva. desto svårare är tåget att stanna, och desto mera tid går förlorad vid hvarje uppehåll. Den tunga lokomotivtränen.med sin stora hastighet måste derföre,; om den någoörluhda skall :bevara denna, hafva längt färre stationer än hästvagnen, och medan man med den, förra högst kan hafva en station för hvarje hel eller 3, mil, så kan hästbanan hafva en station för hvarje sträcka af 3000-till 2000.alnar. Hvarest de lokala förhållandena således göra en mängd stationer nödvändiga, der blifver lokomotivbanan opraktisk, emedan den förlorar gin väsentligaste fördel, snabbheten. Medan lokomotivträngen, på. grund, af. den; stora hastigheten I oeh det: bullrande; konstiga rörelsemedlet. icke kan gå på vägar eller i närheten af-der. ickekan föras genom gator, öfver törg och hamnarö: 8. V., så kan den enkla Kästbanan nästan lämipa sig efter alla. förhållanden, der vägarne icke äro, altt för trånga, Hästbanan kan föras således långsefter en landsväg, genom en hufvudstads gatör, hvarest tusentals: vagnar, ryttare och vandrare Körsa den, och dessträng utgör ett slags störa ommibusar; den kan anbringas vid en skeppsbro, användes vid grufvorna, fabrikerna,. .0.. 8, v. Faran. och, olägenheterna vid ett sådant användande af hästbanan äro vanligtvis? mycket mindre, än mån här i landet föreställer sig. Spåret nedsänkes, så att dess yta ungefär ligger i jemnhöjd med vägens. eller gatans yta,. och, allting passerar då utan ringaste svårighet öfver detsamma i ella riktningar. Det vanliga vagnshjulet går öfver den icke mycket breda spårfördjupningen ungefär lika lätt, som den går öfver mellanrummen mellan två vanliga gatstenar. Det: .enda, som erfordras, är: att alla andra vägfarande och körredskap: måste passera bort från skenorna så snart banvagnen kommer. Hvarest spåret emellertid kan läggas fritt, d. v. 8. med :skenans rygg, upphöjdt öfver körvägender är detta vida-att föredraga; ty det nedsänkta spåret måste hafva en noggrannare I tillsyn, en tätare upprensning af spärfördjupningen, för att hållas-rent och glatt; Ju glattare och blankare spåret är, desto bättre, desto lättare går tåget, och här är således ett slags motsats till lokomotivbanan, hvarest den alltför stora glattheten på skenorna, isynnerhöt om de7 äro fuktiga, ofta är till mehn: Den drifvande kraften skall nemligen der verka med tillhjelp af friktionen på skenorna, hvaremot bästen har sitt naturliga fotfäste på vägen mellan skenorna. Denna omständighet föranleder äfven, att bästbånan — naturligtvissmedsafstående från det väsendtliga företrädet, den stora lasten i förhållandetill kraf: ten — kan hafva mycket stårkare stigningar, än-lokomotivbanan någonsin medgifver. . När en längre hästbana på ett eller par ställen har sådana starka stigningar, så måste man der häåfva en eller vå hästar till, för att draga upp vagnen, somsedan fortskaffas af en häst. I -ett väsendtligt hänseende har. lokomotivbanan. ett utomordentligt stort företräde framför hästbanan, i det der befordrar med mycket större hastighet ät dem sedirare förmår. En mil på en hälf timma torde vara det maximum, man regelmässigt kan uppnå på hästbanan, : hvaremot lokomotivbanans. långsammaste godståg vanligtvis: göra omkring 3 mil, persontågen 4 till AV, mil; samt postoch kurirtågen till och med6, 8, ja 10 mil i timman. Såväl derhastigheten är hufvudvilkoret, som. der den starka trafiken och de lokala förbållandena någorlunda medgifva det, bör man föredraga lokomötivbanan framför