Aftonbladet – 24 juli 1860, sida 1

STOCKHOLM den 24 Juli. Ansträngningarne af ett litet kotteri af stora qvarnegare ha i dag burit den frukten. att förstärkta bevillningsutskottet med 7 rösters majoritet satt en tull af 50 öre pr centner föl mjöl och gryng som till riket införes. Ifrarne föl denna tull ha haft tillhufvudargumentde massor af mjöl, som för några år sedan i följd af tillfälliga omständigheter infördes från Ryssland, och de jemförelsevis obetydliga partier hvetmjöl. som under de sednaste två åren införts frår Tyskland, här den här: rådande torkan hin: drade våra vattenqvarnars gång. Sakens naturliga förhållande är, att Sverge skall exportera mjöl till. utlandet likaväl som det exporterar säd, och rätta sättet att här framkalla en kraftig qvarnnäring är icke att uppmuntra den med skyddstullar, utan att undanrödja de många orimliga hindren för qvarnars anläggande. Nu blir förhållandet att vi först exportera vår spanmål och sedan, då vi åter nödgas införa den i form af mjöl, betala staten en beskattning för den, samt vidare ati när våra egna qvarnar icke hinna mala tillräckligt och redan derigenom brist samt dyrhet å mjöl inträffa, så få vi betala den för alla nödvändiga utomlands förmalda säden dyrare än som behöfves. Ungefär samma majoritet (62 mot 57) har förskaffat fabrikanterna af väfnader, helsiden-, halfsidenoch bomulls-, andra slags förmånen att under nästa statsregleringsperiod få behålla den för 1858 och 1859 dessa slags väfnader åsatta tull; minoriteten ville deremot hafva 1860 års något lägre tullsats. Detta var ännu en beklaglig följd af det konsiderationssystem, som den liberala sidan gerna följt i tullfrågor, så väl som-i andra, och hvilket skyddstullsystemets vänner nu belönat med att bereda en återgång i stället för ett framskridande. Belöningen för dem af bondeståndet, som röstat med skyddstullsifrarne, blir naturligtvis den, att de sjelfva få betala mer för klädningar, schalar, halsdukar m. m. åt sina hustrur och barn, hvilka icke lära för tullens skull kunna undvara dylika plagg. Underrättelsen om voteringens utgång skall för öfrigt blifva med synnerlig fägnad mottagen af smugglarne, hvilkas handtering just genom tullnedsättningen var på väg att helt och hållet förfalla. Äfven i afseende! på ost har skyddseller det förmenta landtmannaintresset vunnit seger, så att vi hädanefter skola betala en tullafgift af 3 öre för hvarje skålpund ost som införes. När tulltaxan föredrogs i stånden, beslöto tre af dem att ost fortfarande skulle få tullfritt införas, och endast ett, att varan skulle draga tull. Tre stånd beslöto äfven den lägre tullen å väfnader. Att voteringen i förstärkta bevillningsutskottet nu utfallit till fördel för det ena ståndets beslut och i strid mot de trenne andras, lärer i första rummet härröra från vissa manövrer vid borgareståndets val af förstärkningsmanskap, dervid man icke sett på det förhandenvarande ändamålet, utan på något annat, som man förmenar sig kunna vinna på omvägar, och i det andra rummet deraf att landshöfdingen grefve Erik Sparre i detta fall slutit sig till fabrikören Almgren och andra väfnadsfabrikanter, hvilka åter drifvit en byteshandel med bondeståndet. Att planerna såväl i ena som andra fallet lyckas är emellertid icke säkert. Med stöd af tre stånds beslut kan regeringen ganska vil upphäfva bestämmandet af införseltull, hvilket strider helt och hållet mot det system, regeringen i tullfrågorna omfattat, och hvilket inom sjelfva regeringen vunnit den seger, att en af dess ledande och mest konservativa medlemmar sjelf offentligt förklarat sig af fakta omvänd -från de restriktiva åsigterna samt proklamerat, att Sverge bör gå varsamt framåt, men aldrig tillbaka på frihandelns väg.