Aftonbladet – 19 juli 1860, sida 3

Mordet å snickaremästaren Rundström. Vvl i dag uti poliskammaren fortsatt undersökning, angående detta brott, förhördes först två qvinspersoner, Anna Lindgren och Hilma Blom, hvilka i lördags blifvit i poliskammaren lösg fna för att skaffa sig laga försvar, men som nu, sedan det blifvit upplyst, att det varit te, som i lördags eftermiddag i sällskap med häktade åkaredrängen Carlsson varit inne på kyrkogården, der mordet skedde, blifvit återigen tagna i förvar. . Etter att i lördags middag hafva blifvit frigifna från bäktet, hade de gjort ett besök hos ett jar bekanta på Sibyllegatan samt derifrån begi!vit sig till Komötet. Berättelser om hvem de träffat under vägen dit och der på stället var betydligt oredig. ililma Blom, som mest förde ordet för dem begge, uppgaf emellertid, att de träffat och talat vid en lång hemlig polis med mustascher, hvars namn hon icke könde, men som hon bestämdt trodde vara vid kemliga polisen. Denne förmodade poliskonstapel, hvars namn icke blef upplyst, hade samtalat äfven. med en lång karl med hvitt förkläde. Vidare hade de sett hattmakaregesällen Rundqvist. Utanför vid Komötet hade de väftat ett par andra qvinnor, hvilka likaledes i poligen äro kända, Christina Lindgren, hvilken betecknades såsom till växten mycket liter, och Maria Olsson, som åter är lång. mager och mörk af vistande ute i luften. Den ena satt på en sten och den andra kom med ett glas bränvin cech någon föda, som anskaffats. Firhöret med Lindgren och Blom afbröts nu, och sadelmakareverkmästaren Lennbom fick företräde för att upplysa, att han igenkände en förevisad knifslida såsom förfärdigad på den verkstad han förestår. Denna slida hade blifvit upphittad i grannskapet af mordstället, och syntes passa till den blodiga knifven. Lennbom hade förfördigat blott två dussin sådana slidor, och två namngifna jernkramhandlare hade köpt hvardera sitt dussin. Då detta icke ledde till vidare upplysning, fck hr Lennbom aflägsna sig. Hofslagaren Andersson och snickaren Brandt hördes derefter, men hade ingen annan upplysnving att lemna, än att de träffat Rundström i Rotundan i Humlegården på lördagsmid.jagen. Han hade varit. der, då de först kommo in. Sedan de med honom en stund sällskapat, hade alla aflägsnat sig, Rundström åt norra sidan, och. brr Andersson och Brändt åt Stora Humlegårdsgatan. Men de sednare bade, efter att hafva sammanträffat med en tredje person, återvändt till Rotundan, dit också Rundström efter en stund återkommit, Hvad penningebelopp han kunde hafva med sig hade de icke observerat; men till lynnet hade han varit glad, såsom vanligt. Sedan dessa vittnen fått aflägsna sig, återtogs förhöret Med de begge gvinnorna; men någon närmare reda på deras förhållande unde. lördagseftermiddagen kunde referenten icke erhålla genom deras svar, hvilka likväl tycktes fullt förstås af polismästaren, som, enligt hvad man af fällda yttranden kunde sluta, förut och såsom det tyckes i fängelset haft något förberedande förhör med dem. Under återvägen från Komötet till staden hade de emellertid först sett en poliskonstapel komma med en hatt, och som de uppe iTyskbagarbergen sett en öfverlastad karl, hade Hilma Blom trott