Aftonbladet – 19 juli 1860, sida 2

Om artificiella .gödningsämnen. (Diskussion vid landtbruksmötet i Göteborg.) För att gifva hrr landtbrukare någon ledning för omdömet om de möst förekommande artificiella gödningsämnen har Aftonbladets korrespondent resumerat de vid nionde :allmänna: svenska landtbruksmötet förefallna diskussionerna rörande ofvannämnda ämne; så att läsaren må undgå de oväsentliga bisaker, som i alla muntliga diskussioner förekomma, och endast få del af resultaterna. Först beskrefs den norska fiskguanon af professor Schubeler, som deltagit i anläggandet af den första beredningsanstalten i Norge. Man hade der, liksom ännu vid svenska kusten, låtit fiskaffall till millioners värde årligen förspillas, under det att jordbruket saknade gödseltillgång. För att tillgodogöra den stora massan af fiskaffall beslöts att bilda ett aktiebolag. Först togs patent på ett beredningssätt, i ändantål att utestänga fiskare från att genom sämre beredd ara betaga den. bättre dess kredit; sedan inbjöds 1855 till teckning af 400,000 rdr svenskt rmt. Inom 5—6 veckor blefvo 480,000 rdr tecknade, och anläggningen börjades. Man fann så stora svårigheter vid inelfvornas användande, att man inskränkte sig till hätvudet och ryggbenen af fisken. Dessa torkas väl medelst eld, sönderhuggas i en vanlig: hackelse-. maskin och genomgå sedan en enkom inrättad krossningsmaskin (att börja med lät man affallet endast en eller två gånger gå genom en vanlig vattenstamp och, derest de häraf ej. blefyo nog finstötta, genom qvarn). Inga tillsatser af främmande ämnen göras. Sedan emballeras guanot i bastmattor, i brist af annat billigt ämnö.; Fiskguanot har nästan alldeles summa beståndsdelar som peru-guano, utom att det innehåller något mindre del fosforsur kalk. Med 1 ccitner på 10,000 qvadratfot gör det nytta första och andfa året samt äfven det tredje. Priset är 10 rår rmt pr 100 köln. mark. Fiskguanot innehåller omkring 10. procent qväfve. — Amrmonjakbildningen kommer i full gång redan påtredje dagen efter gödslingen, hvarför guanot bör nedharfvas på samma gtng som sädet och ej vidare bringas i -dagen; för at amoniaken ej må förflyktigas. — . Professor Miller uppgaf att vid undersökning för flesa år sedan fiskguanot ej hållit mer än 7 å 7l, procent qväfve, men deremot något större: fosförsur holt än peruguano samt att det står i inre -Yärde emellan benmjöl och peruguano. Priset är för högt för oss, helst vi sjelfva ha tillgångar på fiskafskräde. (Det upplystes att ett bolag håller på att bilda sig för att göra fiskguano på bohuslänska kusten.) Hr Hjalmar Nathhorst lofordade på det högsta den stra fosforsyrade kalken från hrC: Fr: Werns fabrik vid Göteborg, Som han ansåg blandniöogar af gödse! verksammast, hade han tagit 2 etr-af detta fabrikat och 1 ctr peruguano, samt. dermed gödslat ett stubbfält, hvarå med en kostnad af 26 rdr pr tunnland visade sig en särdeles vacker gröda. Fiskguano hade ban användt för potatis på klöfvervall bredvid perugvano och funnit den göra alldeles lika verkan. Professor Miller förklarade guano för en öfverfiödig lyx, då vi sjelfva ega gödningsmedel, hvaribland benmjöl. Detta bör vara ångkokt, ty derförutan kan det ej bli nog fint pulveris j f