Aftonbladet – 19 juli 1860, sida 2

RIKSDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Af sammansatt stats-, bevillnings-, och ekonomintskott. N:o 20. Afstyrker af hrC. E. von Mentzer samt fr:herrarne C.O. Silfverschiöld och F. W. Rehbinder. hös ridderskapet och adeln samt Pehr Pehrsson från Wermlånds län i bondeståndet väckta motioner om beviljandet af restitution af erlägd tillverkniogsafgift för bränvin, som från :Sverge exporteras, men tillstyrker, i anledning af vice talmannen Ola Svenssons från Malmöhus län i bondeståndet väckta motion. att rikets ständer uti skrifvelse hos K: M:t äbbålla, det K. M:t täcktes taga under öfvervägande om och hvilka åtgärder må vidtagas för att hos kongl. danska regeringen söka utverka sådan förändring uti de i förevarande -fall gällande föreskrifter, att desamma, mera än nu är fallet, må försvåra insmuggling af bränvin från Danmärk till Sverge. Af sammansatt lagoch ekonomintskott. N:o 23. Afstyrker väckta motioner 1:0 af kyrkoherden Ternström i presteståhdet beträffande skyldigheten för tjeastehjon att taga årstjenst; 2:0 af Olof Andersson från Westmanlands län uti bondeståndet i fråga om orlofssedlar och deras giltighet; 3:0 af prosten Sonden uti presteståndet och N: F. Andersson från Östergötlands län i bondeståndet orh förändring i tiden för nu stadgade flyttningstid för tjenstebjon (enligt prosten Sondens förslag till den 20 Juni och enligt Anderssons till den 16 Juni); 4:0 af hr Björck i borgareståndet om rättighet att städsla tjenstehjon två gånger om året och att den minsta tiden för tjensteaftalet må bestämmas till-ett halft år; 5:0 af: Olå Jönsson i böndeståndet att tjenstehjon--på -landet måtte åläggas inställa sig i sin nya tjenst lika tidigt som i städernå är brukligt; 6:0 af Carl Net: telbladt från Stockholms län i bondeståndet, om skyldighet för husbonde, från hvilken tjenstehjon afvikit, att, vid vite, anmäla sådant has konungens befallningshafvande eller närmaste kronobetjent, m.m.; men tillstyrker, i anledning :af Ola Jönssons från Malmöhus län i bondeståndet väckta motion, att rikets ständer måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och rikets näst sammanträdande ständer meddela förslag till införandet, i stä:let för nu brukliga orlofssedlar, af så kallade tjenstehjonsbörker; GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. En af hr W. F. Dalman väckt motion om oför minskadt utgående af den pension utaf 150 rdr banko som tilldelats öfverkrigskommissarien Lindstedts oförsörjda döttrar. remitterades till statsutskottet: På framställning af landtmarskalken beslöts att val till förstärkt statsutskott skola försiggå nästkommande onsdag den 25:te dennes, Lagutskottets betänkande n:o. 39 fortsattes med 87:de , å hvilken hr Carleson yrkade afslag oeh bifall till den kungliga propositionen. Hr Olivekrona, grefve Sparre, friherre Creutz, hr Adlercreutz och grefve Mörner framlade olika förslag till S:s lydelse. Genom votering antogs slutligen grefve Sparres förslag med 18 röster mot 17, hvådån denna 4 kommer att erhålla följande lydelse: Begår man dråp, såsom i 3:dje eller 4:de sägs, å skyldeman i rätt uppstigande led, miste Kfoet; är dråpet såtlant, etc, etc. (som förut). 65 BL; 52 och 1:a möm: af 53, Om ansvar för envig, antogs i enlighet med: ötskottets förra förslag, och antogs en ny 54:de i hufvudsaklig öfverensstämmelse med K. M:ts proposition. 57:de 4 om motvärn af fånge, som vill. rymma, antogs oförändrad, ett beslut mot hvilket herrar Olivekrona: och G. Cederschiöld nedlade sin reservation till protokailet, ansende denna 4 högst vådlig: Öfriga punkter ladestill handlingarne, och på förslag åf grefveC. G. Mörner beslöts att borgareoch bondestånden skulle inbjudas att deltaga i adelns beslut rörande S 2, 3, 4, 5, 20 och 30. Statsutskottets memorial n:o 125, i anledning af riksståndens skiljaktiga beslut i en med statsregleringen gemenskap egande fråga, lades till. handlinSADE. Up Oe Samma ptskotts utlåtande n:o 128, ij apledning af väckt motion angående militära boställensindragande till statsverket emot beviljande-af förhöjd penninglön tillmilitärtjensteniännen, bifölls efter hågon diskussioti, under hvilken friherre Creutz talade för återremiss, och brr Möntgomerie och Nordenfelt för bi: fall dertill, ES MS N:o 120, .i anledning af K. M:ts proposition.i fråga om ersättning till Sala silfververk för dess förlust .i händelse: af. skatteförenklingens tillämpning på de till silfververket aäslagna -räntoraf det s.k. Salbergs län, förkastades på yrkande af: grefve C. G. Mörner samt genom votering: med 11 röster emot 6, N:r 130, i anledning af väckt motion om återlemnande till ståden Halmstad st 2:ne till kronan upplåtna mindre jordrymder, godkändes utan diskussion. Likaså ekonomiutskottets betänkande n:r 121, afstyrkande väckt motion om skärgårdsflottans åtskiljande från örlogsflottan samt förseende med egen officerskår. Samma utskotts: betänkande-n:r 123,-aäfstyrkande väckt motion om upphörande af teatercensureh; väckte iskussion. .För. -afslag å utskottets förslag en annan qvinna. Kortligen, siry han-lemnade ej huset, det odjuret, förr än-han fått både min onkel och min kusin sjuka. När jag återkom hem, fann jag dem i ett högst bedröfligt tillstånd. Nå väl, sir, hur tror ni det smakar att hafva en fiende?x Monsieur Durand var en fridsam man. Sirn, sade ban tviflande, huru vet ni att det var er kusin som ställde till allt detta? Med fullkomlig fattning svarade Auguste Tondu; : Han tog ett diktadt: namn, Bertrand le Grand, eller någonting ditåt, men min kusin, som har en underbar skarpsynthet, kände genast igen honom. Vi hatva gifvit poliskommissarien beskrifning på honom, och han har i dag underrättat oss att han är honom på spåren.s OS KTV )Sir, sade Monsieur Durand med mycken : värdighet, jag hatar all falskhet. Jag vill ej förråda er, men jag hatar all falskhet En grym och hatfull blick var Auguste Tondäs svar. Ni vill hafva krig), sade han olycksbådande. Nå väl då; krig skall nifå. Nu kände Theophilesitt mod svigta. Han l tänkte på de många tillfällen då det skulle stå i hans fiendes maktattskada honom. Han tyckte sig redan känna nålar i sin stol och se bläckplumpar på sitt fullskrifna Pappersark. Hans stolthet sjönk, Välan, sir., sade han förtvifladt, jag ger mig, ja, sir. Er herr kusin är en usling, och er kusin den unga damen en engel. Som ni aldrig här settx, tillade Auguste. Aldrig, sade Theophile, somj.stillade sitt samvete medfiden tysta undanflykten att den 21 Ga Hann 0 ÖT KE. oc PR VicKt