Aftonbladet – 16 juli 1860, sida 2

Konsistorii notarie. — t Folkskoleläraremötet i Arboga. (Från Aftonbladets korrespondent.) (Forts: från lördagsbladet.) Trädgårdsodlingens-: sak omfattades ned värme vid detta möte. Ew af diskussionspunkterna. var frågan, huru undervisningen is trädplantering och trädgårdsskötsel bör öfvas ide fasta skolorna, på det landtbefolkningensungdom måtte få sinne ,för och insigt i denna nyttiga sysselsättning. Ordföranden, prosten Robson nämnde, att viddeunder honom stående skolor funnes planteringsland och att erfarenheten af de as gagn ingifvit blott den önskan, att få-ännu mera jord: För att få trädgårdsodlingen spridd bland allmogen och derigenom. tillfället ttvidgadt. för henne att inhemta de. skönasteslärdomar om: Gud, vore det önskligt att folkskolan, finge figra lektionstimmar i detta ämne. Härtill behöfves en undervisningsbok, och. ordföranden. . ville på grund af noga kännedom rekommendera hr F. As Ekströms. trädgårdsbok; hvaraf .redan -en betydlig upplaga var utgången och en ny utkommen. Seminariiföreståndaren Petterssorn trodde dock ej. trädgårdsskötsel, som är ett fackämney-böras-upptagas såsom läroämne i en sådan allmän bildningsanstalt som folkskolan. Folkskolläraren . Eriksson. förordade äfven praktisk. trädgårdsskötsel, men ansåg för dess framgång fordras skänker af jord samt att folkskollärarens trädgårdsjord blir skild från den, hvarå undervisning, gifves,på det läraren-ej måtte få namn för egennytta. Behållningen af trädgården börde använtdas till premier. . Efter flera yttranden. i samma anda förklarade -mötet sin åsigt vara, att un dervisning i trädgårdsskötsel och trädpläntering bör i folkskolorna. öfvas, -hvarföre, vid skolan bör finnas en lämplig jord; hvarjemte mötet förordade Ekströms trädgårdsbok (för: fattaren, vid mötet fungerande som sekreterare, hade lemnat denna plats. under denna frågas behandling). eat . På frågan om hvilkå de rätta medlen äro att förmå folkskolestyrelserna iallmänhet att Nera än härintill-skett intressera sig för uns dervisningens gång och understödja Tärarnes bemödanden?. hade man-svårt att. finna nå-., got tillfredsställande -svar.; --Skolstyrelserna klandrades ganska allmänt för sin liknöjdhet, och fråga väcktes om något medel. att kontrollera det. de. verkligen besökte skolornas En enig samverkan mellan pastör och lärare ansågs för ett väsentligt medel att befrämja skolans .väls Ett fel; som församlingarne oftabegås är att de alltför mycket påskynda den ynglings afgång från seminariet, som de ditsändt för att få utbildad till.,lärare. En. inspector. borde tilisättas föratt kontrollera både undervisningen och materielen. Lärarne böra hos skolstyrelsen afgifva förslager om nödiga ändringar och förbättringar... Af-största. vigt och främsta vilkoret för skolans framgångan såg pastor. Pettersson. vara, att barnens föräldrar omfatta den med intresse; och häri. såg ordföranden en god utsigt för framtiden, enär kommande generationer böra hafva mera bildningsfallenhet än..den nu.lefvandes.. Något klagades -också öfver att pressen alltför litet sysselsatt sig med folkskolan och att, när den detta gjort, det skett på ett ovänligt sätt, härledande-sig från de. mörka. skildringar: som gåfvos öfver folkskolans tillstånd i hennes aldra första stadium. SA Det blef också fråga om hväd som vore att göra för att dugliga och nitiska folkskolelärare ej må öfvergifva folkskolans tjensti brist på nödtorftig utkomst för sig sjelfva och sin familj. Härpå kunde icke-svaras. annat än att en progressiv löneförhöjning borde beviljäs åt lärarne. vid folkskolan lika väl som åt de vid elementarläroverken anställde. Nästa folkskolläraremöte beslöt man hålla i Stockholm nästa år. E Fleraämnen än dessa hunno icke afhandlas på första mötesdagen. Ledamöternahade användt två timmar till en angenäm middag på stadens hotell, och om qvällen samlades de i den dertill hörande trädgården för att vid en sexa inbördes diskutera -både , allvarsamma och glada ämnen. TREA Det hade icke varit möjligt den första dagen att finna tid förätt afhöra ett föredrag af geschvornern Busch rörande hans mnemotekniska metod, men afundergifvenhet för ecklesiastikdepartementets bef, som anbefallthr Busch och. hans metod till mötets granskning, beslöts att den följande..dagen. mötet skulle försöka att-få undanröjda: sina af hr Buschs skrift i ämnet. väckta befäfikligheter mot hans räknekonsts användbarhet i folkskolan. Hr I Busch höll den följande. dagen ett föredrag i 3.timmar, hvarunder; åskilliga; inkast gjordes; och referenten trör sig kunna försäkra att man derefter lika allmäntsom förut för-. blef öfvertygad om att hr Buschs.räknekonst laldrig kanblifva -tjenlig för folkskolan,-om-än den-i-och -för sig samt för dilettanter -ellervitbildade räknare må vara. god. Emellertid fick lir Busch ett slags vilkorlig. rekommenNote—— 2 af benämningen tappra. tågade jag till häst,