Aftonbladet – 14 juli 1860, sida 2

lämpligare sätt för Kristendomsundervisningen: Luthers lilla katekes må läsas ordagrannt utantill men ej förklaring deraf. Men först bör den nuvarande Lindblomska: förklaringen omarbetas och förenklas samt uppställas på ett annat sätt. Den kateketiska formen bör försvinna; ty den skulle ytterligare gifva anledning till en mekanisk behandling af kristendometis sköna och herrliga läror. Vid undervisningen skulle den sålunda omarbetade förklaringen genomgås af läraren vid i folkskolan så kallade allmänna öfningar, då barnen till en början finge svara med öppaa böcker samt sedan småningom utan bok. På detta sätt kunde undervisningen göras lefvande och talande, både till förstånd och hjerta. Nattvardsläsningen skulle. slutligen fullborda deras kristendomskunskap. Detta,ikorthet sagåt, tror jag skulle blifva mera välsignelserikt för både lärare och lärjungar, ja för Gud behagligare. Våra första kristna och heliga martyrer öfverträffa sannerligen. alla. nutidens kristna samhällen i. dygd, sanning, lefvande och varm kristendom. Huru hade de då blifvit undervisade? Svaret härpå kan icke blifva.-så svårt — åtminstonå var det icke genom en ordagrarn utanläsning af katekesen. Rikedagsmannen Rosenberg menade, att man dock ej skulle utkasta barnet med badvattnet. Det är sanntatt katekesutanläsningen kostat tårar och suckar, men ämnet är dock ömtåligt att vidröra. Att upphöra helt och hållet med utanläsningen. torde icke vara möjligt, ty barnet lärer sig utantill, antingen det ekall eller icke. För öfrigt trodde talaren att det icke skulle göra någon synnerlig skada om barnet lärde sig till och med hela bibeln utantill (l). En hufvudsak vore att få bort den kateketiska formen och att barnen i stället erhölle en undörvisande förklaring, Undervisningen skulle lemnas dem under det att de hade böckerna öppna framför sig, och man skulle söka ingifva dem begrepp om meningen af bvad: deläste. Tal. upplyste att i Därimark läses blott lilla katekesen, och att här ekonomiutskottet tillstyrkt att hädanefter endast dennå lilla katekes skall läsas i skolorna samt det af domprosten Bring om. fl. utarbetade kåtekesförslaget tjena lärarne till vägledning. Detta utskottets förslag trodde han hafva utsigt att blifva af rikets ständer antaget. Tal. sintale med instämmande derutinnän, att utanläsningen ej är egnad att bibringa kristligt hf. Pastor Pettersson (seminariiföreståndare) ansåg att utanläsning vid undervisningen ej kan utdvaras, ty menniskan behöfver genom minn6t samla ett visst materiel att derpå grunda sitt omdöme och sin utveckling, men i skolan borde då historien tagas med; eftersom barnet företrädesvis fäster sig vid det konkreta och svårt fattar det abstrakta. Unde:visningens början borde ske med att framställa. Guds förhållande till menniskan i allmänhet genom : berättelser. Sedan vore det tid att begynna med lilla katekesen. ,Slutligen borde katekesen och bibliska historien föredraga: tillsammans i lefvande förening. Skolläraren Eriksson från Ö. Wingåker ansåg ej all utanläsning böra utdömmas, och hufvudsaken vore att den icke börjas innan barnen lärt läsa alldeles rent innantill. Derjemte borde bibliska historien läsas. Pastorsadjunkten Petri gladde sig åt utsigten att det skulle bli slut med katekesutanläsningen, men ansåg det illa om det nya handboksförslaget blefve antaget, ty eburu det innehölle bättre förklaringar än den Lindblomska katekesen, vore det dock lika förkastligt i formen. Tal. ville hafva andra innanläsningsböcker i skolorna än bibliska historien koch katekesen, ty mödorna vid innanläsningens lärande kunna ofta hos barnen väcka afsky för boken, som de läsa, och derigenom verka skadligt på deras kristendomskärlek. Icke heller: borde katekesläsningen börjas så tidigt som nu är vanligt. Skollöraren Ekström klandrade katekesutanläsnibgen derföre att den borttager för mycken tid från andra ämnen, och skolläraren Eriksson instämde i pastorsadjunkten Petrås klander öfver det nya handboksförslaget, för formens skull. : Riksdagsmannen Rosenberg sade, att katekesutanläsningen mycket ofta drifves blott på skryt af föräldrarne. Det finns många ställen, der skolstyrelsen förbjuder skolläraren att förklara katekesen och att införa andra läroböcker, till exempel Åkerlunds; Med bibliska historien borde kristendomsundervisningen begynna och metoden borde bestämmas af pastor: och skollärare gemensamt, men katekesläsningen alltid uppskjutas till en mer frarhskriden ålder. Ordföranden prosten Robson yttrade, att det är ej nog att lära känna Gud af ordet, utan man borde göra det äfven af naturens betraktande. Lika med-hrr Pettersson och Rosenberg an såg han läsningen af katekesen böra föreg den af: bibliska historien. f Sedan flera skollärare vitsordat, att pastor i församlingen: förbjudit dem satt ingå i förklaringar öfver katekösen, i följd hvaraf de måst låta barnen endast lära den utantill, förordade mötets sekroterare hr Ekström läsning af naturlära i skolorna: Han bade i sex län, der han tågit kännedom om allmogen och folkskolorna, aldrig funnit nå:ra andra böcker än bibeln; katekesen och bibliska historien. Vet Ordföranden rekommenderade till folkskolorna Berlins -naturlära och Ekströnis trädgårdsbok samt någon annan naturvetenskaplig skrift (referenten uppfattade ej hvilken). Pastor Pettersson fann införandet af verldsliga böcker mycket betänkligt. Hvad som mest fängslar barnasinnet är att läsa om lefvande personligheter och sådana förekomma ju i bibliska bistorien. Att låta dem läsa om Afrikas vilda djur och dylikt medförde icke synnerligt gagn. Klockaren Rosenberg hade funnit i skolor lösas en poetisk samling, hvari för rims skull förekom en svordom, och detia var ju icke vackert att lära barn. Uti danska folkskolorna läses en verldslig bok, men der berrskar icke heller någon kristlig anda; man gör icke ens bön morgon och afton i skolorna. En annan talare anmärkte, att detta oaktadt Danmark står på högre sedlig ståndpunkt än Sverge, hvarom så väl brottmålstabellerna som det mindre bränvinssuperiet vittna. Hr Ekström erinrade,! att denfkristliga anae FL