Aftonbladet – 10 juli 1860, sida 3

Ji vordlig riktning öfver de isberg, som ligga nordnordvest från Myrdalsjökul.: Utbrottet fortfor med längre eller kortare uppebåll till den 27 Maj eller nära tre veckor, och det är en stor lycka, att ingen skada skett på trakten. Denna vulkan är den största på Island och bar vid flera af sina utbrott gjort stvr förödelse. PORTUGAL. Ministeren hade begärt ett statslån till rustningar och härens förökande till 50,000 man. Enligt ministerens förslag skulle två armåreserver bildas. ITALIEN. Systemförändringen i Neapel har medfört nya svårigheter för Sardinien. Regeringen i Turm är ou nödsakad att taga sitt parti och öppet visa hvad den förer i skölden. Om äfven grefve Cavour skulle hafva föresatt sig, att hvarken antaga eller förkasta Neapels anbud, så kan han dock icke länge undgå au slutligen gifva ett bestämdt svar. Han skall nödgas bestämma sina vilkor och fordra garantier för uppriktigbheten af Neapels förslag och dess förmåga att göra sin. politik till en nationalitaliensk. Neapels intresse är naturligtvis att påskynda sakens afgörande, emedan bourbonska dynastien ser sin enda räddning uti denna plötsliga systemförändring. Grefve Cavour skall öppet hafva uttalat sina åsigter för den unge Villamarina, hvilken af sin fader sändes till Turin, dels i anledning af de båda kapade skeppen, dels för att gifva upplysningar om den nya neapolitanska politiken. Ministerpresidenten hade dervid yttrat: Den trefärgade fanans höjande i Neapel har beredt Sardinien en stor förlägenhet, ty vi kunna nu icke utan omsvep afvisa konungens af Neapel anbud. Det skulle vara en vinst för Sardinien, om Neapel uppriktigt slöte sig till den italienska politiken och Österrike sålunda finge en ny fiende uti detta konungarike; men huru skall man kunna blifva öfvertygad om att konungens patriotism är ärlig och icke utgör en af dessa masker, som Neapel städse har till bands, så ofta dess politiska planer stranda på nationens motstånd, sedan den blifvit drifven till det yttersta. För att undgå de snaror, som Neapel möjligtvis ämnar utlägga för Sardinien genom sitt alliansfördrag, fordrar Sardinien af konung Franz ochhans regering, icke blott ett högtidligt löfte, att för alltid och under alla omständigheter skilja sig från Österrike, utan äfven en förändring i förhållandet till påfven, hvilken lika så väl som Österrike är den italienska nationalitetens motståndare. Neapel måste förbinda sig att utöfva sitt inflytande i Rom, för att förmå påfven att öppet sluta sig till den italienska rörelsen och mottaga konungens af Sardinien vikariat för de provinser af Kyrkostaten, som ännu icke äro förenade med Sardinien, med undantag af staden Rom. Hvad Sicilien angår, skall Sardinien icke hafva något emot att en bourbonsk prins blifver suverän öfver ön,under konstitutionella garantier. Dock görSardiniens regering sitt samtycke dertill beroende af befolkningens godkännande utaf denna åtgärd genom allmän omröstning., Detta svar skall Villamarina hafva öfverfört till Neapel. Från Turin berättas den 4 dennes, att Siciliens nya minister är sammansatt som följer: Natolio utrikesminister, Dara inrikes-, Orsini krigs-, Laporte polis-, Lanza kultus-; Loggio utrikesoch Giovanni finansminister. Uti Bologna hade lugnet blifvit stördt i följd af det högt stegrade priset på lifsmedel. Från Ravenna berättas den 3 dennes, att tribunalet dömt biskopen af Faönza till treårigt fängelse och ett bötesbelopp af 4000 seudi. Påfven berättas icke vara obenägen att gifva sitt folx en konstitution, men något förbund med Piemont vill den helige fadern icke höra talas om. General Goyon hade inbjudit påfven att bese befästningarne uti Civivita-Veccbia den 2 dennes, hvarvid en stor fest blifvit tillställd. Sedan underrättelsen om tillståndet i Neapel ankommit till Rom, hade jäsuingen i denna stad tillväxt. General Lamoriciere hade derföre skyndsamt återvändt dit. Generalens bemödanden att ordna påfvens försvarsväsende motarbetades af Merode, hvilken framför allt är prelat, och mot honom gör en opposition, som i hög grad uppretar generalen. De fransmäns ställning, hvilka skyndat till Rom och erbjudit påfven sin tjenst, är odräglig. De örbannas af folket, fruktas af kardinalerna ch föraktas af franska armån. Kardinal Antonelli ler i skägget åt Merodes motsträfvighet och Lamoricieres vanmakt, men förblifver tillsvidare en passiv åskådare till allt detta trassel inom den påfliga administrationen. Neapolitanska regeringen skall ämna sända furst Petrulla, åtföljd af 5 höga embetsmän, såsom utomordentlig ambassadör till Turin. Den nya ministeåren uti Neapel skildras uti I Opinion Nationalsom följer: Kabinettets chef Fpine!li, som 1848 var minister och deputerad, erhöll då uppdrag att uppgöra grundvalafne till den konstitution, som då antogs, men snart derefter återtogs. Då han icke lyckades att inom regeringen göra sina liberala ider gällande il. hela deras vidd, drog ban sig på det mest hedrande sätt tillbaka och har sedandess hållit sig strängt innesluten inom privatlifvet. Manna, finansminister, innehade redan denna portfölj 1848, och deltög i en minister, hvaruti befunnoj sig en Scialoja, en Poerio, en Carlo Troya, en Cönforti,, utvalde såsom han utaf det liberala och patriotiska partiet, och som kallades för ögonblicket till affärerna, men snart med våldsamhet tillbakaträngdes och ledo förföljelser. Manna anses vara-en ganska upplyst och hederlig man. Ekonomien räknar honom bland sina mest utmärkta skribenter. rins Torrella, ecklesiastikminister, var likaledes minister 1848: Föll derefter i onåd och har varit fängslad ända till för trenne år sedan. La Greca, minister för effentliga arbeten, en talentfull man, liberal och gammal deputerad, har egnat sig åt djupa studier af kommunikationsväsendet i allmänbet och specielt jernvägar. , del Re (Federico), inrikesminister, eger ej några synnerligen utmärkta politiska antecedentia, men har gjort sig känd såsom god administratör i några speciella uppdrag, som blifvit honom anförtrodda. Ritucci, krigsminister, är en utmärkt officer, tapper om af erkänd lojalite. Såsom befälhafvare 1748 för 2:dra jägareregementet var han bland dem som Yn eNr AR FTIR RA RR