Article Image
xomiterade föreslagit; ty det är af erfareneten redan ådagalagdt, att dessa inrättninsar numera blott ofuilständigt motsvara sin bestämmelse och icke längre kunna tillfredställa de skuldsatta jordegarnes välgrundade fordringar. Under det att friherre Sprengtporten hyser så stor fruktan för hypoteksbanken, derföre att den anses skola befrämja jordens ytterligare belastande med en skuld, som Iikvisst stadgad ordning skall amorteras, men under tiden icke är uppsägbar, anser friherren det vara bättre att gå rakt på saken och bilda en ,jordbruksbank, Y vars enda ändamål vore att — allt efter föremålets beskaffenhet — på kortare eller längre, dock ej allt för långa tider, lemna lån mot billig ränta och pröfvad säkerhet till enskilda jordegare, eller associationer för bevisligt nyttiga företag, som omfatta jordbruket och dess ännu slumrande mångfaldiga biväringar., Till rörelsekapital för denna bank vill friherren anslå den den i riksbanken befintliga — men märk väl redan utlåntal — fastighetslånefonden, af hvilken allenast en ringa dividend årligen ingår. Berörde fond, uppgående till omkring 8 millioner rår, hittills utleronad såsom ouppsägbara amorteringslån, skulle emelertid, enligt friherrens förslag användas till lån på kortare tider — d. v. s. låntagarnes skuld blefve alltjemt ändock rörlig och uppsägbar i stället för ouppsägbar. Men blefve väl jordbruksbanken då i verkligheten annat in en diskontinrättning, som tvingade låntagarne till precist samma omsättningsbestyr, som nu 2jlmänt öfverklagas, och som ådrager de skuldsatta jordegarne så mycket bekymmer och så dryga kostnader? Tror verkligen friherren att våra landtmän vor2 dermed bättre hulpna än med en väl ordnad hypoteksbank? För ingen del! Friherre Sprengtporten framkastar vidare den förmodan, att ändamålet med den föreslagna hypoteksbanken är att bereda låntagarne tillfälle till omsättningar, eller till upprätthållande af en mer eller .mindre bekymmersam affärsställning? — hvartill statens mellankomst vore mindre påkallad, både från försigtighetens och rättvisans synpunkt?. Är det väl med sådana argumenter som en upplyst man skall motverka ett företag, som i andra länder befunnits välgörande? Hela detta resonnemang kan på sin höjd den tillåta sig, som sjelf icke eger någon skuld, och som tilläfventyrs anser att endast de böra ega jord. som till sista skillingen ej blott kunna betala dear med egna medel, utan äfven hafva tillräckligt deröfver till rörelsekapital; och som blott tillfälligtvis behöfva lån för kortare tid. Men vi fråga: Huru många skulle väl på detta vilkor kunna blifva jordegare här i landet? Och kan det verkligen vara friherrens mening att alla de jordegare, hvilka aftärsställning nu är bekymmersam derföre att de hafva rörlig skuld, men fullgod säkerhet att erbjuda, skulle försvinna såsom jördegare? Ja, men det är ju alldeles förskräckligt vådligt, torde friherren invända, om staten skall gifva sin garanti åt låneinrättningar för dessa jordegare, som beständigt öka jordens skuldsättning? Vi svara derpå: Den garanti, som staten skulle lemna, i fall en hypoteksbank bildas, på sätt komiterade föreslagit, är alls icke farlig, emedan ;statendå kan och måste utöfva en sträng :kontroll öfver både hypoteksbankens och hypoteksinrättningarnes verksamhet. Vida farligare kan det blifva för staten sjelf, om hypoteksinrättningarne tvingas att framgent fortfara med sin hittills missriktade verksamhet, fy då kan det hända, att staten framdeles nödsakas att göra direkta uppoffringar för att en massa af skuldsatta jordegare icke skola ;ruineras, och både hypoteksinrättningarnes och :statens kredit i utlandet må för decennier förstöras. Visluta här granskningen af friherre Sprengtportens anmärkningar och hoppas att, då frågan om hypoteksinrättningarnes reorganisation och den föreslagna hypoteksbanken kommer till afgörande hos ständerna, dessa måtte mera grundligt, än friherre Sprengtporten gjort, studera sig in i komiterades arbete och noga besisna, att på frågans utgång beror icke blott en ofantligt stor och idog medborgareklass framtida existens, utan äfven iicke ringa mån jordbrukets utveckling här i landet: TT Al AR AA NIT FARA

10 juli 1860, sida 2

Thumbnail