Aftonbladet – 10 juli 1860, sida 2

FAT TSE RE a ERERBRO AS Ae idkarens som ingeniörens arbeten, samlat na idkare i Norden till ett stort internatioelt möte i brödrariket Danmarks hufvudstad. tadd på resa genom de trakter, som genomkäras af de nyssnämnda kommunikationsleerna, har jag haft tillfälle göra närmare beantskap med skådeplatsen för en af dessa ögtidligheter. Ihågkommande dervid det ora intresse, som under de sednare åren i årt fädernesland egnats kommunikationsväendets utveckling, har jag trott att några ppgifter angående här ifrågavarande komwunikationsleder icke skola vara för Aftonladets läsare ovälkomna. Jag torde derjemte lifva i tillfälle att med afseende på sjelfva estligheterna och det ovanliga lif, som kringg2gande orter under de båda sista dagarne Sretett, bifoga en och annan iakttagelse, till mpletterande af den redogörelse för den ptliga invigningshögtidligheten, hvilken jag ror mig veta att Aftonbladet får sig af annan and meddelad. Den ena af de nu invigda kommunikationsc.lerna är, som bekant, icke ny. I de trakär, som genomskäras af det vattensystem, om genom Strömsholms kanal blifvit segelart, ha sedan urminnes tider malm brutits, yttor flammat och stångjernshamiar dånat. sr att vinna kännedom om bergverksinduiriens ålder i dessa bygder behöfver man cke rådfråga historiska källor. Det är og att betrakta de massor af affall vid tackernsblåsningen, hvilka under den talande bevämningen slaggberg ligga hopade der hyttor ianas eller funnits. Dessa slaggberg tala tydigt om århundradens arbete och sträfvan. den väg. pr:dukterna måste transporteras ör att nå Mälarens strand, kunde likväl vatenkommunikationer blott på en obetydlig träcka begagnas, och icke ens der utan i örening med tidsödande och kostsamma omastningar från båtarne till landfordon, och rån dem åter till båtarne öfverallt der forsar gjorde vattendraget ofarbart. Det var naturligt att dessa förhållanden skulle tidigt leda tanken på tillvägabringandet af en kaoslanläggning, genom hvilken nämnda olägenheter sunde undvikas och såväl bergsbruksalstren som bergslagernas behof af spanmål och ändra förnödenhetsvaror kunce forslas oafbrutet på de präktiga vattendragen till och från Mälaren, utan behof af de dyra omlastniugarne och de svåra transporterna på axel eler släddon. I ortbeskrifningar af mycket gammalt datum omtalas redan en sådan kanalanläggning såsom ett önskningsmål; men först mot slutet af förra århundradet kom planen till utförande. Påbörjadt under Gustaf III:s regering, fullbordades arbetet år 1795 och den färdiga Strömsholms kanal invigdes den 18 Okt. nämnde år. Genom densamma öppnades oafbruten kommunikationsled från Mälaren genom Kolbäcksån, Skanssjön, Östersjön, Norrbysjön, Lilla och Stora Nadden, Wirsbosjön, Amänningen, Lilla och) Stora Aspen samt södra och Norra Barken fram till Smedjebacken. Från denna plats ned till Strömsholm färdades man inemot sju och en half mil på sjöar och elfvar samt inemot två mil på den öfver land förda kanalen, utgörande hela väglängden 9 mil 7190 alnar. 26 sänkslussar bildade den trappa på hvilken farkosterna flyttades uppför och utför mellan Mälaren och den omkring 330 fot högre belägna Norra Barken. Derjemte funnos 6 bestämmande slussar, eller inalles 32 slussar. Atskilliga brisfälligheter å slussarne förandleåde likväl ett förslag till kanalens omyggnad, hvilket, uppgjordt af öfverstelöjtnanten Edström, började utföras år 1842 och ar beräknadt att fulländas under loppet af ästlidet år. Såsom vi veta är det emellertid irst i dessa dagar som det färdiga arbetet kunnat högtidligen invigas. Man finner häraf, att anläggningen gått efter den gamla trallen ;ch att man vid uppgörande af planen för letsamma icke hade någon aning om den fart med hvilken n Nils Erieson i våra daar visat sig kunna förflytta berg och leda lodens böljor dit der deras tjenst behöfves. Arbetet har utförts på så sätt, att man började med de öfversta slussarne, och sedermera fortgick nedåt mot Mälaren, så att slussen vid sjelfva Strömsholm, der invigningsakten i torslags försiggick, är den sista som blifvit fullhordad. Under det hvarje sluss stått under byggnad hafva varorna förts öfver land förbi densamma och sedan åter lastats i fartyg, liggande nedanom de förbigångne slussarne och fallen. Högsta ledningen af arbetet har under de sednare åren varit anförtrodd åt numera generalmajoren Kleen såsom öfvermekanikus, under det den omedelbara tillsynen lervid varit öfverlemnad åt kapten Hellström vid vägoch vattenbyggnadskåren och slussbyggmästaren Stafsing: Genom ombyggnaden hafva slussarne nu erhållit 70 fots längd samt 18 å 18Y, fots bredd. Djupet är dock endast 5 fot, en omständighet, som föranledtAgardh att beklaga, det denna vackra kanalled alltså icke skulle egna sig att befaras af ångbåtar. Ilade den snillrike författaren upplefvat dessa dagars invigningshögtidligheter, skulle han till sin säkerligen icke ringa glädje ha erfarit, att de första farkoster, som beforo den ombyggda kanalen i hela sin längd, just voro ångbåtar. Man finner att det i våra dagar är vanskligt, till och med för den som är begåfvad med snillets divinationsförmåga, att förutse hvad som i denna. väg är möjligt eller icke. Det mekaniska snillet har förstått att lämpa utvägarne till ångans användning efter de mest skiljaktiga behof: hon drifver jätteångaren Great Eastern öfver Oceanen och hon användes med samma fördel att låta pygmåångarne Svalan och Falken, ila uppför den trånga och grunda Strömsholms: kanal. Man kan derföre hålla sig temligen förvissad, att om än de nyssnämnde .ångbåtarne, med sin skarpa stäf skuro in i strömmen vid je understundom tvära krökarne i elfven och derigenom allt mellanåt fördes på grund, å är dock sannolikt den tid icke aflägsen, då ångbåtar, konstruerade med särskildt afseende på detta farvattens egenheter, skola föra passagerare och bogsera transportfartyg längs kanalleden oaenam dessa tiusande neider. med tAOS CP OLE em fn re Ul hen ingl ol. fn JM JV 0