Aftonbladet – 5 juli 1860, sida 2

Ett at de kostligaste sätt att umgås med siffror, och till på köpet att rätta andras beräkningar, är väl det, hvarmed hr M. speciminerat. Då förf. af Upplysningarne velat antyda ett så stort tillopp af dissekanter iUpsalå, hade vi anmärkt, att tillväxten på sed-: nare hälften af de sista Y åren endast i medeltal pr termin utgjurde 2. Jag hade dervid uttryckligen uteslutit 2:ne t rminer, för hvilka blott ofullständiga uppgifter uti Upplysningarne funnos meddelade. Hvilka dessa äro säger sig ins. ej ha kunnat veta; men han utesluter likväl sjelf d n ena (koleraterminen 1853) och tillägger sedan en terminsuppgift, som icke fanns uti tabellen, ehuru, efter hvad han nu angifver, den i slutet af boken står inflickad i en redogörelse för professorernas föreläsningar. Genom tillägg af denna uppgift, som var särdeles hög, anser han sig förmodligen kunna betydligt förbättra saken, om han beräknar nu åriga medeltalet dissekanter för förra hälften af den nioåriga perioden till 51 och för den sednare till 64; hvadan tillökningen skulle vara-13. Men han har dervid begått det fel, att sammanslå 2:ne terminers dissekanter till en årssumma, eburu vanligen större delen af den ena terminens sleverringå-i räkningen för den: andra, ock an har sålunda delat sammanräknade antalet för hvarje period med årsantalet i stället för Med termintalet. På detta-sätt har han naturtigtvis fått höga siffror, och han skulle för första perioden — om han räknat rätt — erhållit 59,1 samt för den andra 63,7. Men 2enom missräkning har han för 1:sta perioden fått 51 (för den andra är hans upjgift 64). Följaktligen bestiger sig tillväxten, om man räknade rätt efter ins:s oriktiga beräkningsyrun!, till 4,6 pr år; men om man räknar terminsvis för samma terminer, som ins. upptagit, utgör antalet dissekanter under förra perioden 29,5, och under den sednare 31,8, hvilket gifver en tillväxt af ..,3 prtermin under sednare. perioden; således, oaktadt hr M:s uteslutande af en och tilläggande af en annan termin, nästan alldeles enahanda resultat med det af oss uppgifna. En annan ofrivillig oriktighet af ins. är de rör läseåren 1857—58 och 1858—59 för Carolinska institutet (efter Hygiea) uppgifna 45 och 46 dissekanterna, hvilka deremot utgjorde ett antal af 69 och 62. 2 Sedan vi nu visat, huru väl och grundligt hr M. vederlagt dem af våra anmärkningar, som han tilltrott sig att bemöta, vilja vi äfven påpeka hvad han funnit lämpligt förbigå. Dertill -hörer i första rummet bemödandet att bibehålla 3:ne medicinska läroverk för ett land; som kunde hafva mer än nog af 2:ne, hvilka då: tillika: kunde göras fullständigare och :vinna nödig utveckling; derefter kommer vår anmärkning om det större antal lärare och den rikare materiel Carolinska institutet eger. hvilket då br M. mycket väl vet att det Tilla fåtel lärare Upsala eger omöjligen kan medhinna en tillfredsställande undervisning i de mångfaldiga discipliner, hvaruti den medicin: ska vetenskapen nu utgrenat sig, borde förmå män som verkligen nitälska för denna vetenskap att påyrka, i stället för att med hände och fötter motarbeta flyttningen; och för de redje skulle det var:t intressant erfara, huru ban ville försvara det naiva förslaget at inleda staten i ett stort byggnadsföretag fö! en fakultet, hvilket ingen menniska kan. ga rantera trenne år, än mindre en längre framid i Upsala. Deremot hålla vi hr M. räkning för det at han icke åter framkommit med denna universitets-id, som så länge utgjort upsaliensarn:s käpphäst. Deruti-ligger redan ett fram steg på diskussionens område, som förtjena erkännande. : Å.