Aftonbladet – 3 juli 1860, sida 3

Hr Wendtland förklarar å sin sida, att han visserligen redan nu skulle kunna göra en resumå af den bevisning, som blifvit mot hrr Levin, Bibau och OC. v. M. förebragt angående det möt hr Wibell föröfvade våld; han skulle äfven kunna ådagalägga att detta våld blifvit utfördt på ettsätt,lyckligtvis högst dvanligt i vårt land; och att beskaffenhetefr af detsamma i icke ringa grad förvärras derigenom, att iet blifvit begånget af personer, hos hvilka man bort kunna förvänta bildning och omdöme, af personer som åtnjuta äran att vara officerare i konungens eget garde, och hvilka följaktligen borde vara den allmänna ordningens upprätthållare; han skulle kunna genom framdragande af historiens vittnesbörd från skilda tidehvarf ådagalägga att öfveralls, der den såa styrkan börjat vinna öfverhand öfver lagen och ;umanitetens enklaste reglor, der har staternas unlergång stått nära för dörren; — han skulle redan åu kunnat fullständigt utveckla allt detta samt förlara, att det endast är för att sätta en gräns för den fortgående utvecklingen af en sådan anda i vårt iand, som han i detta mål uppträdt; men då några if de personer, hvilka blifvit af hr Wibell åberopade som vittnen, nu icke kommit tillstädes, och genom deras hörande befogenheten af hans talan i målet san än ytterligare styrkas, så ock enär den personiga fr:heten är medborgarens dyrbaraste privilegium, vill hr Wendtland nu icke framställa något annat yrkande, än att målet må så fort som möjligt utsättas till förnyad handläggning, då han kan blifva i tillfälle att ytterligare bevisning förebringa. Hr Beckman förklarar, att han på hr Wendtlands nu gjorda framställning, hvilken redan innefattar ett slags slutpåstående, icke för närvarande har aågonting att svara, utan förenar sig i yrkandet om uppskof med målet. Tingsrätten afkunnar efter öfverläggning det beslut, att målets ytterligare handläggning uppskjutes till torsdagen den 19 Juli, kl. 9 t. n., då målsegandena skola sjelfva eller genom befullmäktigadt ombud tillstädeskomma samt svaranderna vid hemtnings äfventyr iakttaga inställelse, hvarjemte vittnena Andersson och Pettersson böra infinna sig, försedda med behörigt prestbetyg. Klockan var omkring 10 på aftoren, när ransakningen afslöts samt parter, vittnen, och åhörare aflägsnade sig. Icke ringaste tecken tull oordningar förspordes under hela dagen. —— — Från åtskilliga personer, boende vid stränderna af Mälaren i närheten af hufvudstaden, hafva uider de sednaste 14 dagarna till poliskammaren anmälanden ingått om hos dem föröfvade djerfva inbrottsstölder. Tjufvarna äro, så vidt man känner, till antalet fyra. och vid namn Sjöholm, Johansson; Celinder och Sundström, alla kända och fruktade såsom djerfva brottslingar. Stadsfiskalen Silfversparre har genom den s. k. säkerhetspolisen, konstaplarne Lindqvist och Wiström, i förra veckan fått säkert spår på dem och sistlidne fredag i båt begifvit sig utåt Mälaren, i ändamål att, om möjligt, få tag uti dem. I ndärheten af Drottningholmsviken fick han på långt ifstånd sigte på en båt, rodd af 3 å 4 karlar, och blef snart förvissad om att han hade brottslingarna framför sig. De eftersattes, men hade för stort försprång för att kunna upphinnas och hindras från att komma i land. Då de förföljde sågo sig icke känna på sjön komma undan, lade de till i närheten af Ahlviken, strax hitom Tranebergs bro, och sprungo der i land, qvarlemnande sin båt med allt dess innvehåll, hvilket var rätt betydligt och sannolikt utgjorde frukten af deras de sednare dagarna begångna stölder. Godset togs i förvar af stadsfiskalen Silfversparre, som strax derefter äfven upphann land och satte efter tjufvarna, vid hvilket tillfälle destillatorn Blackstadius, boende å ofvannämnda lägenhet Ahlviken, till stadsfiskalens förfogande välvilligt ställde sina på stället sysselsatta arbetare, hvilka biträdde vid förföljandet. Det lyckades dock icke att få tag uti någon af brottslingarna, enär dessa togo sin tillflykt till åen täta Ulfsundaskogen, der det icke;var möjligt att längre spåra dem, Båten med dess värderika lastning fördes emellertid till staden, och tjufgodset, bestående af klädespersedlar, sängkläder m. m., är nu intaget å poliskammarens magasin, för att upplysas. Bland annat misstänkas dessa personer för att hafva natten till den 22 Juni brutit sig in dels i Ytter-Selö . kyrka, der de dock ingenting åtkommit, som de ansett värdt tillegna sig, dels ock å Mälsåkers gårdskontor, hvarest de tillgripit omkring 300 rdr rmt. sm — Malmö d. 27 Juni. I går åtta dagar blef för örfalskningsbrott häktade gravören Stenberg återrd från Köpenhamn hit till -staden, och inställdes samma dag på e. m, till förhör inför härvarande rådhusrätt. Ransakningen leddes af råd van Jungbeck, i närvaro af t. f. landssekreteraren Krok samt förhörsdomaren, kriminaloch politirättsassessorn Köpke och polisofficianten Hertz från Köpenbamn. Stenberg upprepade sin förra bekännelse om den af honom begångna förbrytelsen, i det han särskildt erkände, att han frivilligt och utan användande af något slags tvång hade, då han satt häktad i Köpenhamn, med egen hand nedskrifvit en fullständig, nu?för honom uppläst bekännelse, affattad i ett bildadt språk med mycken klarhet och tydlighet, i hvilken han utvecklåt icke blott bevekelsegrunderna till. förbrytelsen, utan äfven det sätt hvarpå han utfört dehsamma och den ånger han kände öfver att hafva användt sin, som det synes mer än vanliga skicklighet till ett så brottsligt företag och derigenom störtat sig sjelf och familj, hustru och 5 barn i olyckan. Wezjö d. 25 Juni. På mötesplatsen Kronobergshed, der länets beväringsynglingar af andra årets klass för därvarande undergå väpnnöfning? öfverfölls sent på aftonen den 17 dennes den patrull, som från lägret utsändes i ändamål att afstyra ett oväsen mellan några beväringsynglingar och en hop rusiga drängar från Lekaryd och Hjertanäs, af dessa sednare med stenkastning. Patrullens anförare, en soldat vid Kronobergs regemente, träffades af en större sten så våldsamt i ena benet, att detta afslogs.; Våldsverkarne blefvo väl gripna och insatta i polisvakten; nen vid det förhör kronolänsmannen i orten med dem höll påföljande dag nekade de heltiioch hållet till gerniogen; dock erkände-de sig viditillfället ha varit öfverlastade af starka drycker, med hvilka de förplägats af en smygkrögare, som i skogen på sidan om lägerplatsen hade drifvit sitt otillåtna näringsfång och nu tagit till flykten. Den lemlästade soldatens lif svätvar väl ej i fara, åtminstone så vidt ännu visat sig. LANDSORTS-NYHETER Jönköping den 30 Juni. En så regnig Ju månad söm den nu snart tilländagångna torde näppeligen någon nu lefvande minnas. Nederbörden uppsår till öfver ett avarters dinn hvilket är mara än