Aftonbladet – 27 juni 1860, sida 2

inträdes-afgiften, en rdr specie, anmäler sig att blifva medlem i mötet, men endast för dessa; hvaremot för expositionerna särskildta inträdesbiljetter komma att säljas på mötets byrå. Ju mera man närmar sig tiden för mötets öppnande, desto lifligare blifver intresset för detsamma, och alla anledningar förefinnas att mötet, med hufvudsakligt afseende å expositionen, kommer att blifva mycket lärorikt och att det skall gifva en kraftig väckelse för våra landtbrukare i gemen att tillegna sig den större erfarenhet, som vunnits både inom och utom landet. — Som man torde erinra sig, egde en krutexplosion rum i Halmstad vid jultiden i den handelsbod, der krut försåldes. Husets egare led dervid en skada på sjelfva huset, hvilken värderades af stadens brandstodskomite; till 1.500 rdr, hvarjemte den fasta boinredningen skadades till ett värde af 500 rdr, eller tillsammans 2,000 rdr. Halmstadsbladet berättar nu, att brandstodsverkets styrelse i Stockholm vägrat att utbetala denn: summa, på grund af att skadan uppkommit genom explosion och ej af vådeld. Hade huset, säger tilningen, blifvit vid explosionen antändt så att brand uppkommit och skadat eller förstört huset, så hade skadan blifvit. ersatt, men ej nu, då det var explosionen som förorsakade den egentliga skadan. 5 — Efter en uppgift öfver de belopp, som vid i Göteborg nyligen skedd taxering blifvit pålagda dervarande handlande, konditorer traktörer och krögare i och för utminu:ering och utskänkning af spiritosa, tillägger Handelstidningen: Förlidet år erlade handlande för en försäljning af.73,008 kannor en afgift af18,252 rdr rmt, samt konditorer, traktörer och krögare för 157,360 k:r en afgift af 62,944 rår rmt; innevarande år skulle handlande komma att för en försäljning af 67,325 k:r erlägga 16.831 rdr 25 öre, samt konditorer, traktörer och krögare för 205,695 k:r en afgift af 82,278. rdr rmt; hvadan tillväxten i afgiften för innevarande år skulle uppgå till det betydliga beloppet af 17.813 rdr rmt, en tillväxt, som lärer vållat icke obetydliga klagomål hos de taxerade. — Sedan det mer än en gång händt att den ena eller den andra af de båda Upsalatidningarnhe ej kommit oss tillhanda tillsammans med de öfriga af norra postens tidningar, uteblefvo de båda i måndags och hitkommo först med ångbåtspost i går, en oregelbundenhet, som ej vittnar fördelaktigt om ordningen på Upsala postkontor. — Upsala universitet. Vid ansökningstidens utgång ha såsom sökande till följande lediga befattningar vid universitetet anmält sig: till den teologiska adjunkturen docenten O. F. Myrberg; till den kemiska adjunkturen amanuensen mag. J. Lang, docenten i kemi vid Lunds universitet CO: W. G. Nylander, adjunkten i kemi vid teknologiska institutet mag. F. L. Ekman samt läraren i kemi vid for artilleriläroverket vid Marieberg mag. J. F. ahr; till notarietjensten akademiens ombudsman v. häradshböfding G. Eneroth. — Folkskolläraremötet i Arboga, hvarom vi för några dagar sedan meddelade en kort notis, tager sin början onsdagen den 11 Juli, kl. VV, 10 i elementarskolans sal. De öfverläggningsämnen, som dervid förekomma, äro följande: 1. Om småskolor med 2 förmiddagars undervisning per vecka (Rudenschölds -förslag) icke. anses nog för mängden af landtbefolkningens barn; huru bör småskoleinrättningen ordnas, för att blifva af verkligt gagn? 2. Som den åsigten mer och mer gör sig gällande, att de fasta sockenskolorna böra bibehållas och uppmuntras, anse vördige presterskapet och elementarläroverkens lärare att undervisningen i fasta folkskolan, på samma gång den väcker sinne för och möjliggör att lärjungen efter slutad skolgång genom sjelfundervisning kan vinna ökade insigter, den ock småningom kan göra lägsta klassen vid elementarläroverket mindre behöflig, och huru bör för sådant ändamål undervisningen ordnas med afseende på tidsindelning, pensa och läroböcker? 3. Hvilken lärometod har; genom erfarenhet, vunnen i vårt land, visat sig vara bäst, der fasta skolan icke har någon förberedande klass, utan måste emottaga små nybörjare alla tider på året och samtidigt undervisa lärjungar, som läsa mera än minimum pensum? — Och hvilken metod använder man för ifrågavarande fall i utlandet? 4. Då det gifves flera olika sätt för undervisning i bokstafsljudens uttal och den första renläsningsfärdigheten, är det i allmänhet förenligt med skolans fördel att anbefalla läraren begagnandet af en ny metod, vid hvilken ban är ovan och den hanicke haft tillfälle se praktiskt utöfvad, när det visar sig att undervisningen går framåt med den metod läraren vid seminarium inhemtat och i sin skola begagnar? 5. När det är allmänt kändt, att mängden af föräldrar påskynda katekesutanläsningen, och de fleste af dem anse undervisning derutöfver obehöflig, hvadan många barn redan vid 10 års ålder tagas ur skolorna, huru skall katekesundervisningen bedrifvas för att, på samma gång den blir något mer än ett tanklöst upprepande af ord, möjliggöra att äfven de öfriga för folkskolan änbefallda undervisningsämnena kunna-öfvas mera. än som nu sker? 6. Då gymnastik i många folkskolor icke förekommer, hvilka äro orsakerna dertill? — Och hvilken lärobok är för denna del af folkskoleundervisningen lämpligast att följa? 7. Enär icke al!enast folkskolestadgans bud, utan äfven-den allmänna meningen allt mer uttalar sig för att undervisning uti trädplantering och trädgårdsskötsel bör i de fasta skolorna öfvas, på det landtbefolkningens ungdom måtte få sinne för och insigt uti denna nyttiga sysselsättning, huru bör undervisningen ske i skolan och på fältet, så att syftemålet vinnes? 8. Äro de ofta upprepade klagomålen öfver otillräcklig och bristfällig undervisningsmateriel i våra folkskolor befogade? — Och Hvilken undervisningsmateriel anser mötet oundgäpglig för en folkskola om 30 åa 50 lärjungar? 9. Hvilka äro de rätta medlen att förmå folkskole-ERRORS RER (Mo re hh VM VV NO PA Inatt de Jinrernivaste resonnomanock — dela