Aftonbladet – 27 juni 1860, sida 2

få se en floddal i närheten, i hvilken vägen skulle hafva kunnat blifva lagd, med lika lit.n stigning som på en jernväg. — Ett af de gtigaste vilkoren för en god väg är att han skall vara jemn och fri för backar, och att, r stigning ej kan undvikas, denna måtte ra så ringa som möjligt. Det är klart ör hvar och en tänkande, att storleken det lass eller den ty.gd, som hvarje häst n draga, bestämmes häraf, och att om, ;å ett stycke väg, alla backar borttagas utom en, så är denha enda alldeles tillräcklig att hindra de trafikerande att t. ex. i stället f5ör I eller 2 skeppund på hästen lägga 3 å 4 skeppund eller mera, hvilket skulle varit möjligt om vägen varit alldeles jemn eller nära jemn. Men på nästan alla våra längre vägräckningar finnas flera eller färre backar, som göra, att oaktadt ganska många blifvit borttagna, den trafikerande ändock ej kan lägga större lass än han gjorde innan vägförbättrinsen börjades, och om män fortfar på samma sätt, så kunna sekler förgå och millioner rdr påkostas utan att Sverge ändock får backfria iandsvägar, och utan attde trafikerande kunna fortkomma med fullt lass. Orsaken är, att vägomläggningarne äro i första rummet beroende af kommunerna, hvarigenofR all möjighet af system försvinner. Om man deremot, såsom i andra länder vanligen sker, hade efter förutgången undersökning huru alla större vägar böra gå, för att blifva fullkomlig: utan backar, uppgjort et allmänt vägsystem för hela landet, och med detta til ledning anlagt nya rägar, så hade man en gång i tidernas längd sunnat hoppas att till omätlig vinst för jord;ruk och näringar erhålla verkligen goda väsår, hvartill ingen utsigt är förhanden, så länge slet blott jemkas och lappas på de gamla. Man brukar häremot invända, att.detta går an i mindre kuperade länder, men att i vårt ergiga land anläggandet af fullt backfria vägar ej är verkställbart. Denna invändning är nu redan genom jernvögsundersökningarne ullkomligt vederlagd , och vederlägges än mera genom de förträffliga vägar som: dels -edan äro anlagde dels under anläggning i ett ännu mera kuperadt land än -vårt, nemligen 1 brödrarsket Norge. der man nu är sysselsatt att anläzga fullt backfria vägar emellan Aera delar af landet, t. ex, emellan Christiaaia och Trondhbjem. Då jag säger backfria, :ager jag ej svaga lutningar eller stigningar i beräkning, ty i sådant fall kunde ej ens jernvägarne kallas backfria. Enligt hr Modigs i idningarne införda intressanta uppgift, hafva rikets ständer från och med år 1842 till och med år 1859, till nära 219 mil nya vägbyggrader anslagit en summa af 3,058,123 rdr C ;re; och dock finna , mig veterligt, icke 2:ne städer, med undantag för de genom jernväg förbundna, i vårt land som äro förenade med en fullt backfii landsväg. Sak samma är med våra vattenafledningar. En enda uppdämning kan tillintetgöra nn öjligheten af stora sträcko:s afdikning. Sjöar som med lätthet kunde sänkas, blifva aldrig sänkta, emedan de aldrig blifva undersökta, och emedan det fordras en förening af alltför många viljor för att tillvägabringa det. Deremot får man stundom se sjöar, om bordt med sorgfällighet bibebållas, blifva aftappade och, i utbyte för ett godt fiske och drifvatten för ett eller flera verk, lemna blott en stenig, för all odling otillgänglig yta. Egde man hydrografiska kartor och undersökningar, så skulle man ej mera tillåta dylika skadliga företag, och man skulle kunna leda det hela med mindre kostnad och på kortare tid samt efter en på förband uppgjord plan till det mål som afses. Det är glädjande att detta behof nu blifvit i England insedt, och jag har tagit mig friheten att för akademien framlägga den i nämnde land vunna erfarenhet rörande behofvet att äfven vid afdikningar handla efter system, äfvensom att kasta en blick på det med vårt så olika förfaringssättet vid omläggningar af vägar, som 1 de flesta andra länder iakttages. Det är en gammal erfarenhet, att der skäl och bevis icke kunna bereda framgång åt en god sak, äro dock exempel ofta verksamma; och jag våg.r hoppas, att de båda vigtiga frågorna, om beredandet såväl af ökade skördar, mildare klimat och förbättradt helsotillstånd genom fullständig afdikning, som ock af en lättare afsättning af de vunna skördarne och industriens produkter i allmänhet, genom förbättrade vägar, icke skola utgöra ett undantag ifrån denna regel, och sålunda andra länders erfarenhet — om än sent — äfven hos oss bära frukt. rr MO nr rn LITTERATUR. EF VDEATT RR PET FRRIESSNASE SAL RER sg KR De JT PRI TAPAS 007 NG Pe Er