Aftonbladet – 26 juni 1860, sida 2

sigtsfulla i hithörande ämnen. Den, som kän: ner hnru gode män för laga skiften utses. och vet hvilka vanligtvis erbålla detta upp) drag, skall icke förneka, att de i allmänhet hafva föga kännedom om en nyare tids erfarenhet i afseende på vilkoren för ändamåls-. enligaste sättet att begagna olika terränger. Icke heller hafva alla landtmätare, måhända cke ens flertalet af dem, erforderliga insigter: härutinnan. Uhrs motion torde således hafval. örtjent mera uppmärksamhet; men då ett biall till densamma otvifvelaktigt ledt tilrökad skifteskostnad, så torde det äfven i afseende l: på detta förslag vara lämpligast att tänka på seken till en följande riksdag. En af hr Wablbom och L. G. Andersson föreslagen förändring af 6 kap. S 2 derhbän, att egogradering och taxering måtte vara laga kraftvunne, innan frågan om skiftesläggning j: företages, har af utskottet blifvit underkänd dels på de skäl, som åberopades af den komite, hvilken till följd af Kongl. brefvet den 31 Jan. 1831 granskade de mot skiftesstadgan framställda anmärkningar, dels ock på grund af utskottets förmenande, patt rättegångarne rörande laga skiften icke skulle, genom antagandeaf motionärernas förslag, blifva af mindre. tidsutdrägt, utan snarare motsatsen, samt emedan motionärernas förslag skulle medföra tillämpning af en för vårt rättsväsende främmande grundsats, den att talan om sak kan föras af hvem som helst, utan att det är gifvet, att den saken honom rörer. Omständigheterna hafva betydligt förändrats sedan 1831, och säkerheten att hafva sjelfva grunden för skiftesläggningen eller egotaxeringen på förhand bestämd torde fullt uppväga olägenheten af ett måhända något ökadt antal preliminära rättegångar, då den ovedersägligen såsom en. osviklig ståndpunkt vid sjelfva skiftesläggningen underlättar denna och nåste göra klagomål öfver dersamma sällsyntare. Men äfven i afseende å detta förslag torde det icke vara olämpligt att ännu tillsvidare låta bero vid utskottets framställning. Utskottets svar på L. G. Anderssons förslag till ändring i 7 kap. 3 S är af samma beskaffenhet som dess afstyrkande af en del utaf Uhrs motion om ändring i 1 kap. 3 S, och torde böra på samiua sätt behandlas. Uär har ifrågasatt ett tillägg till 7 kap. 3 S, att tvenne skifteslag eller hemman, som på. hvar sin sida angränsa ett mellanliggande skifteslag, men sinsemellan bafva sammanblandade egor, kunde, då laga: skifte i det mellanliggande skifteslaget inträffar, få i sammanhang dermed verkställa ett egoutbyte sålunda, att den, som hade mindre egor inom den andres område, finge i gränsen mot det mellanliggande -skifteslaget lemna :t detta så mycket jord, som behöfdes till fyllnad, och döt sistnämnda åter i skilnaden mot den andre grannen gifva denne sin ersättning, under vilkor likväl, att ingen derigenom blifver lidande, och att kostnaden drages ensamt af dem, som af. en sådan anordning hafva nytta.s Detta, förslag har af utskottet -blifvit afstyrkt, men synes väl förtjent af att åtminstone en annan riksdag, om icke tiden nu är lämplig, underkastas närmare bepröfvande. Till följd af motion utaf Olof Persson från Gefleborgs län har utskottet hemställt, att rikets ständer måtte i underdånig skrifvelse hos K. M. anhålla, att åt 2:dra punkten i 17 gaf 12 kap. skiftesstadgan, sådan den lyder efter kongl. kungörelsen den 9 Juni 1832, måtte gifvas följande förändrade lydelse: För verkställighet af klyfning af hemman eller hemmansdel vare intet hinder derföre, att enskifte eller laga skifte icke iskifteslaget skett; dock vare sålunda klufven hemmansdel ej: fritagen från skyldighet att med det öfriga skifteslaget ingå i laga skifte när fråga derofn väckes,. Detta förslag synes förtjena ständernas bifall. I anledning af motioner utaf hr Wahlbom, L. G. Andersson, Uhr och N. Jaensson från Östergötland, har utskottet tillstyrkt rikets ständer, att hos K. M. i underdånighet anhålla om utfärdandet af en författning, hvarigenom stadgas, att med upprättandet af sådan skogsliqvid, som i 13 kap. 3 S skiftesstadgan omförmäles, må, derest delegare derom enhälligt öfverenskomma, uppskjutas tilldess skiftet i öfrigt vunnit laga kraft, och den med sådan efteråt skeende liqvid missnöjde fullfölja talan deremot i samma ordning, som för klagan öfver laga skifte i allmänhet är föreskrifven. Hvad utskottet här tillstyrkt bör väl icke kunna möta något motstånd. Då för öfrigt vid sådana förändringar, som de uti skiftesstadgan, det på långt när icke ligger så stor våda uti att tillsvidare låta en nyttig reform anstå, som uti ett förhastadt antagande af hvad som kan i sin tillämpning blifva till skada, bör man erkänna att utskottet gått till väga med största försigtighet. — Statsutskottet har i dag fortsatt öfverläggningarne angående 8:de hufvudtiteln. Den först förekommande frågan, angående af K. M:t äskad tillökning af 7000 rdr uti anslaget för stipendier åt teologie studiosi lär föranledt någon diskussion och 2:ne voteringar. hvar