Aftonbladet – 26 juni 1860, sida 2

ler. Men detta vöre någonting helt annat, in att såsom nu är föreslaget, med uppoffing af åtskilliga personers omedelbara sjelfskrifvenhet, låta adelns politiska sjelfskrifvenhet qvarstå och befästas, då valrätt och valbarhet inom adelsståndet bibehölles utan någon annan qvalifikation än den att vara adelsman. Detta skulle, såsom man lätt finner, gå ut på att konsolidera adeln såsom riksstånd, ge en ny sanktion från lagstiftninsens sida åt dess utdömda och orimliga poitiska företrädesrätt; det skulle tjena till att it riddarhuset bevara den aristokratiska reneten och utestänga dem derifrån, som icke ill sina tänkesätt vore riktigt fullblodiga. Förslaget att här inrymma ett mindre. antal frälse hemmansegare, som förut innehaft mbete eller tjenst, med kongl. fullmakt, invebär ett etablerande inom riddarhuset af en ärskild klass med sitt särski!dta klassval, vilket innebär en orimlighet, så länge ridlarhuset skall utgöra en särskild politisk korvoration. De ifrågavarande hemmansegarne föra också utan tvifvel närmast till bondeståndet. Vi anse derföre detta förslag böra, åsom i hög grad menligt för en verklig reoresentationsreform, förkastas. I memorial n:r 38 har utskottet afgifvit sitt örslag till ändring i riksdagsordningens förekrifter om presteståndets representationsrätt. Fullföljande tillämpningen af den, såsom utkottet säger, alltmer och mer omfattade åsigen, att de orepresenterades anspråk på delktighet i nationalrepresentationen lämpligast sunde erkännas genom att uti de nuvarande iksstånden upptaga sådana medborgareklasser, som för sina anspråk i berörde hänsende ega giltig grund, föreslår utskottet medsifvandet af valrätt och valbarhet inom presteståndet för de ordinarie lärare vid rik:ts slementarläroverk, som. ega presterlig beforIringsrätt; för alla prester, som i kyrkans jenst ordinarie beställning innehafva (således, atom de nu berättigade, äfven regementspastorer, bataljons-, garnisons-, slottsoch fångpredikanter, prester vid sjukvårdsinrättningar, fromma stiftelser m. fl.); och slutligen för de ill läkarekonstens utöfvande behörigen legisimerade personer. I afseende på sättet för representationsrättens utöfvande i presteståndet förefinnas venne utvägar, nemligen: att antingen bilda aya klasser, eller ock förena de tillkomna valmännen med förut befintliga valklasser. Då emellertid presteståndet redan består af jem särskilda klasser, har det synts utskottet etänkligt att än ytterligare föröka detta antal. Dertill kommer, att redan en af de nuvarande valklasserna, eller komministrarnes, icke annat än undantagsvis sänder riksdagsnän. I anseende till dessa tjenstemäns svaga Iönevilkor och svårigheten för dem att bekosta fullmäktiges underbåll vid riksdag, har uti grundlagen icke blifvit stadgad någon skyldighet för dem att utse riksdagsfullmäkige, utan har endast rättigheten dertill blifvit dem förbehållen. Ett sådant förhållande synes likväl icke fullt öfverensstämma med den föreskrifternas ovilkorlighet, som torde kunna af en grundlag fordras. Utskottet har derföre, och för att undvika nödvändigheten att, i afseende å de nu till inträde i presteståndet ifrågasatta nya valmännen, meddela en föreskrift af samma beskaffenhet som den, hvilken nu gäller för komministrarne, trott sig ega skälig anledning att föreslå det de tillkommande nya valmännen förenas med kyrkoherdarne och komministrarne till en enda valIslass. : Derigenom minskades valklasserna från fem till fyra, och vunnes jemväl mera bestämdhet i fråga om antalet af presteståndets representanter... Detta antal har utskottet trott lämpligen kunna bestämmas till sjuttiofem; och under förutsättning att till riksdag infinna sig dels alla de, som konungen kallar, dels äfven endast en fullmäktig från hvartdera universitet, erhålles nämnda summa, om antalet af riksdagsmännen från hvarje stift i allmänhet ökas med en. Härifrån hafva undantag blifvit gjorda ej mindre för Kalmar och Wisby stift, hvilka, i anseende till. dessa slifts få valmän, icke ansetts kunna åläggas skyldighet att bekosta underhåll för flere fullmäktige, än som nu eger rum, — än äfven för Lunds. stift och Stockholms stad, uti nvilka valdistrikt ett motsatt förhållande komme att uppstå, hvadan ock riksdagsmännens antal blifvit föreslaget att förhöjas: för Lunds stift från fyra till sex, och för Stockholms stad från två till fem. Man finner,: att konstitutionsutskottet härigenom velat undanrödja en af de anmärkningar, som vid innevarande riksdags början hufvudsakligen föranledde förkastandet af förslaget om skollärarnes inrymmande i presteståndet, den anmärkningen nemligen, att förslaget innebar en ytterligare utsträckning af klassvalsprincipen. Med anledning af en annan af de mot det förra förslaget gjorda anmärkningar, eller att de lärare, som finge valrätt till presteståndet, derigenom förlorade den valrätt de redan nu ega till borgareståndet för den händelse de äro husegare i stad, har utskottet i sin motivering hänvisat till det afgifna förslaget om undanrödjande af det undantagsstadgande i 14 R. O., som från valrätt i stad utesluter den husegare, som är frälseman eller till presteståndet hörer. Antages detta förslag, förfaller nemligen äfven nyss antydda anmärkning. Under förutsättning, att de vilkor antoges,