Aftonbladet – 25 juni 1860, sida 2

handa, efter att i sin helhet ha återgifvit Upsalatidningens artikel: Red. af Ner. n. Allah. kan icke annat än i allmänhet instämma i det uttalade ogillandet af hr Reuterdahls sätt att behandla läroverkskollegiet och rektor, då detta, om vi i allo få tro på uppgifterna i artikeln, äfver på det, som föregått mellan fyra ögon, antyder en alltför liten besinning hos eforus och en grof otillbörlighet i de uttalade hotelserna samt i omdömet om lärarnes verksamhet. Men den andra parten är icke heller utan skuld. Erkebiskopen handlade nemligen i enlighet med både rätt och pligt, när ban ställde sig till efterrättelse höga vederbörandesuppmaning att, så fort: ske kunde, låta indraga de 2:ne hufvudlärarebefattningarne på den i Upsala, enligt särskildt privilegium, mer än annorstädes från den klassiska, afskilda reallinien. : Nämnde privilegium, hvartill hr Reuterdahl såsom ecklesiastikminister äfven i sin mån medverkat, har, såsom det ock synes billigt och rätt, börjat förefalla. både honom och andra vederbörande mindre rättvisligt. och indragning af de omnämnda lärareplat serna framträder följaktligen såsom en god början till Upsalaläroverkets närmare likställighet med rikets öfriga s. k. högre elementarläroverk. Man kan således icke annorlunda betrakta kollegiets företag att emot erkebiskopens, på höga vederbörandes uppmaning grundade, vägran att begära ytterligare fortfarande af anslaget till de 2:ne lärarebefattningarne, hvilka nu på en gång voro lediga, så att tillfället att borttaga dem var det mes: passande, än såsom ett trots, föranledt af vanan att få alla sina önskningar, äfven de djerfvaste, på högsta ort beviljade. Således: Det våller icke en att två träta., Sedan tidningen derefter nagelfarit Upsala Postens påstående. att katedralskolan vidz öfverträffar rikets öfriga läroverk och visat att detta påstådda företräde, såvidt det stödes på antalet af i studentexamen erhållna betyg. är rent tillfälligt, på hvilket åtskilliga andr: läroverk, och bland dem äfven det i Örebro. skulle kunna göra lika grundade anspråk yttrar tidningen till slutet: I latinet, det får ej nekas, ha af bemälde läroverk vunnits de mest lysande resultater: 4af.10 examinerade erhållit laudatur och dessutom så goda betyg i skrifningen åt fler: abiturienter.. Sådant talar. Men äfven der omständigheten är ganska talande, att mar vid elementarläroverket i Upsala lärer, son vi hört sägas, med anledning af det verkliger öfverflödiga lärareantalet, kunna använda för latinläsningen omkring 100 timmar iveckan då-1859 års skolstadga upptager det normal: antalet af lärotimmar för detta ämne till 56. hvilket kan vara ganska tillräckligt, ja, mer än nog, då latinet numera torde böra studeras hufvudsakligen blott såsom en hjelpreda och ett understöd för öfriga läroämnen. —— — Till tjenst för utrikes vistande landsmän. hvilka önska få sig tillsända svenska tidningar, meddelar Posttidningen följande, från god källa hemtade upplysningar: Om bladet reqvireras -å postkontor inom Sverge, måste det under körsband fortskaffas derifrån och betala korsbandsporto hela vägen. Försommar afsändaren att erlägga denna betalning, måste emottagaren lösa det med det ännu mycket drygare brefportot. Från Stockholm till Hamburg utgör korsbandsportot 1 Silbergroschen pr lod, men brefportot 5 Silbergroschen (öfver Danmark; 7 öfver Preussen). Om åter bladet icke reqvireras å postkontor inom Sverge, utan å svenskt kontor utrikes, d v.s.i Hamburg, så inbesparas n väsendtlig del af transportkostnaden, emedan dit kunna svenska tidningar at svenska postverket sändas utan korsband och följakt ligen utan korsbandsafgifter. En årgång af t. ex. Aftonbladet, dagligen skickad wunder korsband till Hamburg, skulle nödgas för denna transport betala 80 mark: courant; hvilken utgift. alldeles bortfaller, derest bladet reqvirerats hos Hamburg. Men från Hamburg kan tidningen ieke vidare fortskaffas på detta lindriga sätt. Der inträder korsbandskyldigheten; och der är def som de i Hamburg reqvirerade bladen vid svenska kontoret förses med korsband. och adress, till-destinationsorten :samt måste å vederbörligt fränimande postamt i privat väg såsom hamburgskt styckegods inlemnas och. betalas. Och denna betalning är för olika länder högst olika, emedan den beräknas efter fyra clika grunder: 1) efter bladets nummerantal, viss afgift pr stycke, der vid hvarje bilaga spelar rolen af ett nummer; 2) efter bladets tyngdpr lod, dervid hvarje öfverskju tande bråkdel beräknas såsom fullt lod; 3) eller efter både stycke och tyngd, så att för korsbandet betalas viss afgift för. hvarje lod och dessutom en annan för hvarje stycke; 4) bestämd modererad afgift pr qvartal, dervid qvartalet betalas fullt, äfven om det icke fullt begagnas. Fill närmare ledning torde : här få nämnas, att korsbandsafgiften från Hamburg er:ägges: till Sachsen, Österrike, Böhmen, Preussen, Bayer. Baden, Frankfurt, Wärtemberg o. s. v. efter , sch. hamb. courant pr lod; till Belgien efter 1 sch. pr ark; till Schweiz och Holland efter 1 sch. pr lod; till England efter 1 sch. pr lod, oberäknadt engelska portot af 1 penny pr st.; till Amerika efter 2 sch. pr lod, okeräknadt amerikanskt porto; till Franska gränsen bestämd qvartalsafgift 2., mark courant, vissa Gebäöhren i Frankrike oberäknade; till Spanien ock Portugal likaledes bestämd qvartalsafgift, 5!; mark. Vid beräknandet på förhand af transportafgiften för de blad, som utgifvas under. omvexlande format och tyngd, uppstå bet,dande svårigheter, hvilka någon gång fördyra transportkostnaden; hvaremot, å andra sidan, uti ofvannämnde afgifter en och annan jemkning på den sednzsste tiden blifvit åt svenska kontoret i Hamburg utverkad. — Nerikes Allabanda meddelar. nedanstående beskrifniög öfver--en af nuvarande assistenten vid telegrafbyrån i Örebro hr K. Tenggren gjord förbättrad konstruktion af galvamska kolbatterier, hvarå patent blifvit i nästlidne Maj månad begärdt och erhållits: Denna förbättring består uti att,i stället för pre pareradt kol eller kocks, såsom negativt element uti BISES TE I ME VÄDRA I