Aftonbladet – 23 juni 1860, sida 3

gehör,-.om det ieke blifvit-understödt af den sednaste jornvägskomitn, i motsats mot den förras. utförda ;bevisning .och uttalade -åsigter.. .Om den sed: nare, komitensräsonnemang, för att komma till dett: resultat; hafva. vi ;redan yttrat. oss... Om-de ber ningar den uppgjort hafva vi följande att tillägga. För. att beräkna , trafiken på den östra vägen, iemförd med den på. vägen -vester om Sigtunafjärden, tillsatte -komiten i. Rotebro-en. person, som. natt: ocli dag (och: den.mesta trafiken går nattetid) skulle räk na passerande : hästar. På. den vestra vägen ,der emot uppdrogs åt broarrendatorn vid .Stäket, på er half: rhils längre. afstånd från Stockholm och bortor åtminstone en tillstötande: väg, att uppgifva, de passerande. Det var naturligt: att:dennas intressen bjöd honom att icke för högt. uppgifva antalet af de pas serande, :emedan, hans arrende; derigenom kundeupp drifvas;,.då deremot den tillsatte räknaren vid Rote bro hade, intresse i att genom uppgifvande af et: högt, antal .ädagalägga sitt nit:oehsin; verksamhet Också blef resultatet: det öfverdrifvet, höga hästanta vid Rotebro, och det låga vid Stäket, hvarpå komi terade-,grundade. sitt tillstyrkande.af. den östra vä gen. Det räknande; som af: enskilde personer föran staltades vid Rotebro, gaf ett;helt annat. utslag; ä det genom komitn. vunna; -och antalet af de: vi: Rotebro och Barkarby, enligt dagböckerna utgångna skjutshästar; omkring -3800 på det förra, och 300 på det sednare-stället, utvisar ingalunda en såda: öfverwigt för det förra, -ehuru komiten säger dett:. öfverensstämma med de ofvan omförmälda uppgifterna. Slutligen bör i betraktande tagas, att vintertiden, di trafiken är starkast, isvägen går förbi Rotebro, meri icke förbi Barkarby eller Stäket: Vi böra slutligen lemna obemärkt, att Upsala: intresset eger -tvenne mäktiga häfstänger, den enu farhågan att vid Örsunds-å skall uppstå en ham och handelsplats, täflande med Upsala om dess han del med det bördiga Upland; den andra i frukta för universitetets flyttning till. hufvudstaden, hvilket man hoppas förekomma genom : en ginare jernvägs: förbindelse. Det förra kunna vi ur stadsekonomisli synpunkt icke anse för något ondt, tvärtom ett syn nerligt godt för. bergslagerna, hvilka för sitt jern från Sala erhölle 1!; mils kortare väg till Örsundsbro och, om Örsundsbro-passerades vid Landsberga; nära 27, Mil ginare till lastageplats. än till Upsala; förutsatt att emot all rimlighet en jernväg någonsin dit blefve anlagd från Sala. Härtill kommer, ati sjövägen från Upsala genom den långa åen är vid: svåråre än från Örsundsbro. Hvad åter angår universitetets flyttning, så hoppa vi attinotresset derför. inom hela riket skall blifv alltför starkt, för att kunna motverkas af det lumpn. småstadsintresset, som sträfvar att genom universite tets qvarhållande qväfva detsamma, likt markattan som i huld omfamning qväfver sin unge. Om vi vilja försvara vår plats iSkadinavien; om vi vilja g: i bredd med fåra stamförvandter, så måste vi, lika? som de, i vår hufvudstad hafva en högskola, sont underhåller och lifvande utvecklar våra, eljest snarg domnande, andliga krafter. . EMen om. universitetet flyttas, så försvinner ocks. den sistå skymten af tänkbar anledning att förryck:v det norra Jernvägssystemet genom dess dragande till Upsala.