Aftonbladet – 22 juni 1860, sida 3

Nej, ursäkta, herr baron, då togs taglet till några soffdynor åt fröken. Jaså, det finns således ingen sadel... Du är en drummel, som inte håller allt inom dist fack i stånd. Nu går du direkte till inspektoren och säger till att det skall köpas en -damsadelnästa gång det går bud till staden. Om förlåtelse, mamsell Frieser, jag ber tusen gånger, min nådiga vän, det kan då inte blifva någon ridt utaf i dag. För all del, herr baron, skicka icke för min skull efter...n Skadar inte. Ett hus bör i alla händelser vara väl försedt., Och under forsatta ursäkter gick han in; men Emilia såg fröken strax derefter ropa kusken till salsfönstret och gifva honom uttrycklig befallning att ej nämna ett ord om sadeln till inspektoren eller någon annan. RESER Jo, det är ett förtriffligt regemente här,, tänkte Emilia, i det hon fortsatte sin promenad på den inskränkta terrassen, der det var temligen torrt. vAck, hvad det är eländigt. De, som hafva pengar, använda dem och njuta af dem på detta sättet, och andra, som kunde blifva till en heder för sitt land och sina anhöriga, om de blott egde något skydd mot nöd och beroende, de få gå under. Nej, jag vill ej tänka; lyckliga lilla sparf deruppe på takåsen, du är icke plågad af tankar och icke af minnen heller: — Du bar aldrig blifvit bortskämd under slottsspirorna och finner det derföre ej heller för trångt, eller för qvaft under ladutaket. Lyckliga lilla sparf! Du har ej blifvit ryckt ur din sfer, ur ditt hem, och hade du det, så vore du död. Du hade ej likt mig haft den fegheten att ändå lefva. . Men, set du! Jag älskar lifvet, jag är ung ännu, hvad än fröken Albertina må invända deremot. Då solen skiner utöfver kullarna, och träden svaja åter och fram, då kosköllan höres nerifrån