Aftonbladet – 22 juni 1860, sida 3

Article Image
FH vårdande. Äfven Simonetta; som med 1200 frivilliga anlände på jernbanan till Genua i 36 vagnar, är familjefader och har stor förmögenhet. Från den 7 till den 10 Juni hade minst. 3000 frivilliga afgått från de genuesiska farvattnen. : Enligt berättelser från Neapel, meddelade af Patrie, råder i staden stor fruktan bland den-fredliga befolkningen för våldsamheter af lazzaroni, hvilkas-mordlystnad och plundringsbegär, då det får otygladt bryta löst, fruktas vida mera än ett bombardement. Regeringens obeslutsamhet tilltager, ju större de svårigheter äro, som måste bekämpas, emedan ministrarne lemnas i okunni, het om hofvets vigtigaste steg. Konungen böjer sig hit och dit. som ett rör för vinden. Vid hofvet fortfar striden mellan de båda partierna. De båda drottningarne spela hufvudrollen under denna strid. Det ena familjerådet efterföljer det andra, och en kommission har blifvit nedsatt, för att utarbeta en författning. Uti densamma presiderar grefven af Aquila. Förstärkningar afgå fortfarande till Abruzzerna och Calabrien. Äfven Pianellis observationskår vid romerska gränsen sförstärkes. Uti Reggio, vid Messinasundet, har ett förskansadtläger blifvit bildadt, och biskopen af Reggio har anbefallt munkar och nunnor att öfverlemna sina kloster åt trupperna, emedan klosterbyggnaderna skola förvandlas till kasserner. Schweiziske konsuln uti Palermo, hr Hirzel, har till förbundsrådet afgifvit en intressant berättelse om tillståndet i Palermo efter bombardementet. Vi meddela deraf följande utdrag: Bombardementet hade anställt frukansvärda förödelser uti flera af Palermos varter. Uti ett enda qvarter hade omkring 300 hus blifvit lågornas rof. I anledning al militätens vilda framfart äfven. mot främlingar, begaf sig konsuln direkte. till de kommenderande officerarne, för att genom skildring af de dåd, som blifvit föröfvade af trupperna, röra dem till medl dande för folket. Denna konsulns åtgärd förfelade icke att göra intryck, isynnerhet då Hirzel föreställde Lanza och Wyttenbach, att folkets förbittring vore en följd af det olidliga polisgodtycket. Dylika föreställningar gjorde äfven Hirzel hos 13:de jägarebataljonens befälhafvare, schweizaren von Mechel. Derefter vände han sig till högste befälhafvarne på de i hamnen liggande främmande krigsskeppen, med begäran, att de måtte göra föreställningar om bombardementets upphörande. Konsuln uttalar i sin berättelse stort förtroende till Garibaldis nobla tänkesätt och lofordar den kraft, hvarmed generalen förstått att hindra plundring och stölder. Från schweiziske konsuln i Messina hade äfven berättelse. anländt till Bern, -hvaruti den qvarvarande befolkningens sinnesstämning skildras såsom ytterst uppretad och fiendtlig mot. militären. c Garibaldi har uti Palermo inrättat ett gjuteri för bronsmörsare, och uti det inre af ön anläggas krutbruk. Sicilianarne skola hafva 1500 fångar i sina händer. Antalet af de bomber, som blifvit kastade mot Palermo, beäknas till 670 stycken. Från Messina berättas den 10 dennes, att det hemliga utskottet låter trycka bulletiner, genom hvilka detsamma underhåller förbindelse med Garibaldi. Bland de neapolitanska jofficerarne skedde talrika rymningar. Rörande Frankrikes förmedlingsförslag . uti sicilianska frågan berättar en korrespondent från Wien, att den stötesten, som gjorde franske kejsarens förslag oantagligt i Neapel, var den allmänna rösträtten, om hvilken man ej vill höra talas i Neapel, emedan man der är öfvertygad, att densammas erkännande är liktydigt med dynastiens fall. Men Napoleon hade förklarat dess erkännande för ovilkorligt nödvändigt. Han föreslog, att af Sicilien bilda ett eget konungarike med ett nationelt parlament, och låta det bero på folkets omröstning, huruvida en bourbon eller en medlem af savoyiska huset skulle blifva det nybildade konungarikets regent. Detta har nespolitanska regeringen ej velat gå in på. Den har ej invändt något mot bildander af ett sjelfständigt konungarike och ville äfven gå in på att låta folket välja konung. men med vilkor att blott er prins af det neapolitanskakonungahuset får väljas. Ehuru nämnde regenthus har ett temligen stort antal medlemmar, så är det dock säkert, att Siciliens folk ej godkänner någon af dessa. utån bestämmer sig för huset Savoyen. Neapolitanska regeringens förslag har derföre blifvit af franska kabinettet betecknadt såsom opraktiskt.

22 juni 1860, sida 3

Thumbnail