Aftonbladet – 21 juni 1860, sida 3

, Hr Kistner erinrade, till stöd för Piteå ånsprål att denna stad hade fyra gånger större export ä Luleå, och hemställde derjemte,. om det vore billig att Norrbotten skulle 8å miste om en filialbank der före att tilläfventyrs intet bolag kommer till stån i Luleå, under det från Piteå ett solidt bolag an mälde sig. Hr Grape genmälde mot hr Lallerstedt, att mal hade ännu större skäl att tacka Gud för det ing. olyckor träffat landet genom privatbankerna. Hr Erikson biträdde äfven doktor Björkmans ri servation. v Hr Björck instämde med hr Lallerstedt i afseend å vådan för riksbanken af det pu fastställda sätte ör filialbanksförsträckningars meddelahde; men trodde att genom det nu framlagda förslaget icke blott denne våda blefve undanröjd, utan derjemte, såframt en dast fullmäktige tillse att kreditiven skötas så som de böra, tillfälle beredt till understödjande med nt anvisade 10 millioner af ett fyradubbelt så stort an tal filialbanker som tillförene, så att alla orter, som deraf vore i behof, kunde erhålla en filialbank. Hr Kock ansåg bankoutskottet ha med detta för slag träffat en lycklig medelväg och förordade detsamma. Det vore en verklig våda för banken att ha penningar fastlåsta på sätt nu eger rum, ty det tjenar till intet att ha säkerheter, som ej kunna reaaliseras. Såsom revisor hade tal. haft tillfälle se att delegare i filialbanker der belåna sina lottbref, och att hela operationen, enligt nuvarande systemet, vore, att delegarne fingo lån i riksbanken mot 3 procent. Assignationsrätten kunde ej borttagas, ty dennna, vore filialbankernas enda fördel, utan hvilken det otvifvelaktigt vore slut med dem. Deremot ansåg tal. kreditivräntan kunna höjas till 5 procent. Hr Grape hade sig bekant att flera filialbanker ej utfärdat några loltbref, och det af hr Kock omförmälda förhållande kunde alltså åtminstone icke vara allmänt: å Utskottets förslag bifölls oförändradt. Bankovinstens änvändande. Hr Björck protesterade mot förslaget att af återstående odisponerade bankovinsten aflemna 1 million rdr till riksgäldskontoret, ty man minskade derigenom bankens förmåga att genom utlåning understödja näringarne. Banken hade redan vid denna riksdag beviljat 4 millionef till statens allmänna behof. Hr Hjerta yttrade sig i samma riktning och yrkad? afslag, ansgende summan väl behöflig för bankens konsoliderande. : Hr Lallerstedt anmärkte, att en utlåning till staten mot lätt realisabla obligationer icke vore ett användande af bankens medelför statens ändamål, utan det bästa sättet att konsolidera banken. Hr H. Gahn erinrade om den i motiverna. uttrycka önskan om denna millions användande till låneförlag åt verkstäder för tillverkning, af jernvägsmateriel, och att alltså meningen verkligen var att äfven med denna summa understödja näringarne, på samma gång man, genom att minska importen af sådan materiel, minskade påkånningarne å bankens silfverfond. Hr Palander yrkade bifall. Hr Blanche hemställde huruvida våra mekaniska verkståder befunne sig på en sådan ståndpunkt, att de behöfvå, såsom utskottet synts förmoda, stå och vänta på att tuppen skall värpa åt dem. Talaren hänvisade på den svenska ångbåtsflottan, hvilken måhända öfverträffades-i antal, men icke i beqvämlighet, snabbhet och soliditet... Denna ångbåtsflotta vore frukten af den enskilda omtänksamheten i förbund med det mekaniska snillet, och staten behöfde rned afseende på densamma ingenting annat tillgöra än på sin höjd fläta några qvistar lager kring deras tinning, som skapat densamma. En industri, som på egen hand bygt en sådan ångbåtsflotta, skulle betrakta det såsom en skymf, om det ifrågasattes att den icke utan särskildt understöd skulle kunna. bygga några lokomotiver och valsa ut några jernvägsskenor. För några få veckor sedan hade talaren — ty äfven han vore praktisk då det gällde — bållit i sin hand ett projektkontrakt mellan Motala verkstad och öfverste Ericson, om just sådan jernvägsmateriel, som nämnde verkstad erbjudit sig attleverera. Talaren önskade återremiss på denna punkt. : Hr Kock erinräåde, att utskottet alldeles icke afgifvit något förslag om medlens användande, utan blott i sina motiver uttalat en åsigt derom. Hr Staaff förenade sig med hr Björck och yrkade afslag. Hr Ekelund förenade sig med hr Kock och trodde det vara nyttigt om flera konkurrerande verkstäder kunde uppstå. Hr Hjerta befarade att bankoutskottets i formelt hänscende temligen vidunderliga motivering skulle anses såsom en anticipation på statsutskottets bifall till motionen om låneunderstöd till verkstäder för jernvägsmateriel. SN NI er Hr H. Gahn bad få nämna, att Motala verkstads omtalade anbud upptagit så orimliga priser, att det icke kunnat antagas. Ansökningar vore werklisen ingifna om sådant låneunderstöd som det ifråsavarande, hvilket bevisade att under :uvarande penningeställning enskilde ej förmå sammanbringa derill erforderliga kapitaler. p Hr Wern fann det belopp af en million, som vore fråga att från banken till statsverket aflemna, vara å ringa i förhållande till bankovinstens belopp, att van ej kunde biträda yrkandet om afslag. Statsitskottet och ständerna vore af bankoutskottets yttanden fullkomligt oförhindrade att i afseende på nedlens användande fatta hvilket beslut som helst. Er Blanche ville upplysa hr Gahn, att priserna i let omtalade projektkontraktet verkligen varit något vögre än priset på de från utlandet införskrifna effekerna, men att orsaken härtill vore, att verkstadens tyresman ansett, att ingen svensk verkstad kunde vetka så dåligt arbete som det,hvilket införkrifvits från England. Framtiden komme nog att itvisa hvilken fördel man haft af dessa nominelt låga riser. Förslaget bifölls med 21 röster mot 9. ; Bankens reservfond. Den härom handlande 51:sta punkten återremitteades med afseende på de, jemkningar i summorna, om kunde blifva en följd af ståndets fr.n utskottets sl g afvikande beslut i vissa punkter. På förslag af hr Berger beslöts slutligen inbjuding till medstånden om deltagande i besluten anående räntan i allmänna diskonten och grunderna ör btlåningen från denna fond. Alla öfriga här icke särskildt omförmälda punkter iföllos utan diskussion, Det var öfver midnatt då ståndet åtskiljdes. Bondeståndet. Vid fortsatt behandling af betänkandet om bankens ineoch kreditivrörelse biföll man hvad utskottet öreslagit till och med punkten 46, utom i följande unkter: i 27:de mom. 2, angående räntan i allmänna diskoöntonden, återremitterades, för att redigeras i öfverenstämmelse med ståndets beslut, att denna ränta skall eräknas till 5 procent. 30:de mom. 2 afslogs i öfverensstämmelse med af tåndet förut fattadt beslut. 31:sta mom. 1 afslogs, och ståndet bibehöll det imnevarande reglemente upptagna stadgande. 47:de mom. 1 bifölls på så sätt, att orden föreädesvis, och sföröfrigt, uteslötos, så alt låneansökingar med inteckningssäterhet -cke skulle hafva nåot företräde framför sådana med borgen eller hypoiek af enskildas skuldsedlar. 47:2e mom. 2 afslofs, och det gamla stadgande biehölls, hvarjemte det i nu gällande s 171 af banko;glementet befintliga mom. 6, angående 2 repit-å.