Aftonbladet – 19 juni 1860, sida 3

RT ta et a TAN ER PT DNE DE å Åe neapolitanska generalernas sida, som ej mera af fullkomlig brist på disciplin hos deras trupper. Så t. ex. ville ej kolonnen vid Porta Termini, trots generalbetälhafvarens förnyade befallningar, låta en mjöltransport passera. Det var naturligt nog; de ha utom staden inrättat ett slags marknad för allt röfvadt gods, sälja det för godt pris och vilja ej I gerna låta ett så godt tillfälle att öka sina saluförråd gå sig ur händerna. Man tog sin tillflykt till vedergällningsrätten. En af deras transporter qvarhölls på samma sätt. Under tiden deserterade nästan hela den trupp, som utgjorde dess betäckning, medförande reservÅ mulisnorna, På en annan sida af staden förÅl sökte soldaterna att bryta sig in i ett nunnef kloster, och hela Lanzas myndighet och alla Åhars budskickningar voro knappt tillräckliga att afhålla dem derifrån. På ännu ett annat hål! bortförde de invånarne i Oblatiklostret, ett slags asyl för faderlösa flickor. Flickornas mödrar kommo till oss gråtande. Saken förnekades ej, men man påstod, att nunnorna öljt med af fri vilja. Intet enda ögonblick dförgår, utan att en eller annan person komI mer med klagomål öfver soldaternas excesser. I Vcre ej detta märkvärdiga inflytande, som Garibaldi utöfvar på sitt folk och på hela be olkningen, skulle det vara omöjligt att dT hålla vapenhvilan vid makt. Hela den tid, vi varit här, har ej ett enda spår af insuborddination eller excesser. visat sig. Trots den upprörda sinnesstämningen har sådan ordning Jalarig funnits i Palermo, ej ens under det värsta förtryck. Blott i ett afseende är folket oblidkeligt, och detta är i att döda sbirrerna, bvilka jagas som vilda djur och nedskjutas hva:helst de påträffas. Isynnerhet de första dagarne företogos ordentliga jagtexpeditioner mot dem, som voro värs. beryktade, . och många dödades, innan någon hann lägga sig emellan. Om man erinrar sig, huru mycket ondt dessas spioneri har tillfogat befolkningen, kan man knappt förvåna sig öfver folkets raseri mot dem: Deserteringarne fortfara ännu, och, besynnerligt nog, mest bland underofficerare och korporaler; men ej blott alla dessa, utan äfven de 300 eller 400 fångårne vilja ingå i vår tjenst. Till och .med de. besoldade utländska soldaterna börja gå öfver till oss — Åtminstone de bättre bland dem, som fått afsmak för sina egna kamrater och tjensten. Nästan hvarje officer, om skickas till neapolitanarne såsom perlamentär, åtspörjes om solen hos oss, och om ej vår patriotism vore, hvilken. ej. vill ens höra talas om sold, så skulle utan tvifvel bayrame låta. förleda sig af något anbud att gå öfver till oss; Det är sanolikt ej för sent ännu. Det är godt om penningar i finanshuset för detta eller något annat ändamål. Hade Garibaldi och staden blott trupperna att taga itu med, vore saken temligen lätt; men det. är bombarderingen, som gör ställbingen svårare. Af det prof derpå, vi hade första dagen, kan man inse hvad det skulle bli af, om -den fortsattes någon längre tid. Konung Bomba II kan verkställa sin hotelse att förvandla staden till en grushög och begrafva hundratals oskyldiga invånare deri, isynnerbet om so!daterna fortfara såsom hittills att uppbränna hvarje hus de plundra. Man skulle kunna skrifva fasansfulla volynier om den vandalism, som redan blifvit förröfvad, ty hvar och en af de hundra ruinerna har sin historia om djuriskhet och oraensklighet att förtälja. Om ej så många a: officerarne på fartygen ströfvat omkring i sied.n och med egna ögon sett dessa rysligbeter, skulle jag tveka. att omtala dem, så otroliga låta de. Det är isynnerhet i qvarteren å ömse sidor om det kongl. slottet, mest bebodda af de fattigare klasserna och tätt späckade med kloster, som dessa. ohyggligheter kunna bevittnasaf: hvem : som helst, som går der förbi. Man behöfver blott göra buk af sina sinnen. Här ligga de svarta ruinerna efter husmassor. Af dem, som hittills blifvit skonade, finner man, att de varit små, men öfverbefolkade äfven under vanliga tider; fruktan för bombardementet öfverfyllde dem ännu mera;.en bomb, som föll ned på ett af dem, krossande och begrafsande dess invånare, var tillräcklig anled.ing för folket i granngården att fly längre bort och stänga in sig i källare. Då rojalisterna tågade bort, tände de eld på de hus som undsluppit bombarderisgen, och otaliga aenniskor uppbrändes sålunda lefvande il sina gömställen. I hela trakten af Albergeria är luften mättad af utdunstningar från de af ruinerna ofullständigt betäckta liken samt af den vedervärdiga lukt, som uppkommer af animaliska kroppars förbränning. Om ni kan uthärda denna atmosfer, bör ni försöka att komma ini ruinerna, ty det är först der ni finner, huru det förhåller sig. Ni. behöfver, ej söka länge, innan ni snafvar på en menniskokropp, ett ben, som sticker ram här, en arm der, ett svart ansigte, som litet längre bort grinar emot er.. Ni väckes ur edra -betraktelser af ett prasslande ljud, ser-er omkring och -varseblir ett halft dussin stinna rottor, som kila kring åt alla håll, eller en hund, som försöker fly öfver ruinerna; myriader flugor flyga upp vid er ankomst, och ni skyndar bort, för att undgå den äckliga och giftiga beröringen med dem. Jag undrar blott på, att ej anblicken af dylika skådespel förvandlar hvarje man i staden till en tiger och hvarje qvinna till en furie. Men de hafva så länge varit förtrampade och. demoraliserade, att deras natur tyckes nästan alldeles ha förlorat sin reaktionskraft. Under de sista få .dagarna har den öfvertygelsen gjort sig gällande, att ingen misskund var att förvänta af bourbonerna, samt att rysligheterna skulle bli hundra gånger värre, om de ånyo komme i besittning af staden. Den hotande faran har mer än någonting annat bidragit att något rycka upp befolkningen ur dess slöket, och förberedelserna för truppernas mottagning ha antagit en helt, och hållet ny karakter. Huruvida detta kommer att fortfara. då bomberna åter