Aftonbladet – 19 juni 1860, sida 3

YE IRENE SENSE I EKSEET RS RAT mest mörda: de eld, tagande upp barnen och kyss: nde dem, sökande lugna mängden, stadnan: i hvarje ögonblick för att afhöra en lång klagan öfvar hus uppbrända och egendor: plundrad af de borttågande s Idaterna, gifs-nde goda råd, tröstande och lofvande ersättning: för all liden skada: Jag har icke haft tid att besöka alla de pun: ter, från hvilka soldaterna blifvit fördrifna. men det är endast derigenom man kan bild. sig en föreställning om de förluster, son de måste hafva lidit, och buru öfverlägsna Gar baldianerna äro i en gatu-strid. Det tyc som hade det varit medverklig förtjurning som de unga fyrarne Jagat soldaterna från deras positioner, och som hade de kämpat på ett sitt, som ådagalade en beundransvär! aktisk talang; man hade icke lemnat obegagnad någon enda fördel genom hvilken ma:: kunde öfverflygla soldaterna och taga deras positioner i ryggen. De stora husen, me:: framför allt klostren, voro lika många citadeller, hvilka i en bandvänning voro försed a med skottgluggar, och från hvilka en ördande eld riktades ned på soldaterna. ast på detta sätt var det möjligt att frammed jemförelsevis obetydlig förlust i närheten af kungliga palatset. Då Garibaldi återkom, möttes han af en fravuställning från neapolitanarne, anmärkande atv byggandet af barrikader fortfar äfven under vapenhvilatis Derpå svarades, att hvarde:a parten egde att göra hvad han bebaga ie incm sina linier, och att då neapolitanarne kunde transportera sna sårade och förse sig mcd proviant, så var det icke mer än i sin orcning att staden fick uppföra barrikader. Medan ännu den neapolitanske officern väntad. på svar, inträffade en formlig invasion af engelska och amerikanska sjöofficerare, som fått permission att fara i land, och hvilka-naturligtvis alla voro angelägna att få se Gariba!di. —. Befälbafvaren på det amerikanska skeppet infann sig i sällskap med am:rikanske konsuln; likaledes infann sig schweiziske konsuln; Garibaldi är icke längre flibustieren, utan befälbhafvaren för de nationella stridskrafterna på Sicilien. Och hvar och en som en gång infunnit sig; kan med säkerhet väntas återkomma, ty hvar och en mottages med : ett godt ord, och hvar och en kan se atthan är välkommen. Jag tror verkligen att Garibaldi snart skulle kunna mer än ersätta de förluster han -hittills lidit, om han finge tillåtelse att rekrytera ombord på de britiska och: amerikanska skeppen. Det föll sig rätt lyckligt, att de neapolitanska officerarne kommo just lagom för att bevittna denna scen; det bör hafva lärt dem hvilken aktning de åtnjuta af främmande nationer. Kort derefter infann sig en parlamentärflagg från finanspalatset, som ännu innehafves af de kungliga, erbjudande byggnadens öfverlemnande jemte de penningar som uppgifvas finnas der. Summan utgöres till största delen af privat egendom, för säkerhets skull derstädes deponerad. Vilkoren antogos. Nyheten om vapenstilleståndets förlängning förändrade med ens stadens utseende. Många af dem, som sökt sin tillåykt på fartygen, återvände, ty detta uppehåll! tillät dem att bättre ordna sina affärer än de kunnat. göra i den första brådskan. Feberoron gaf med sig, och en glad sinnesstämning blef det öfvervägande draget i staden, hvilken nu, likasom (ela tiden efter vår ankomst, var illuminerad. Till sent på natten ströfvade skaror af folk omkring på gatorna under sång och glädjerop; de kringvandrande försäljarne af thonfisk, af hvilken alla menniskor tyckas lifnära sig bär, ropade åter ut sin vara, hvilket jag ansåg som: ett bevis på det normala tillståndets återkomst. Framför många likprocessi.ner bar man kors, helgonbilder, isynnerhet bilden af Santa Rosalia, och vaxljus. Månen skiner klart, och alla återvända hem med mycket olika känslor mot dem, med hvilka de stego upp på morgonen. Den 1 Juni. Föregående natt afgick ett af de neapolitanska ängfartygen med general Lanza om bord; detta är konstateradt. Fartygets destination är Neapel, och på goda skäl kan man sntaga, att generalen. hvem han än må ba varit, begaf-sig dit, för att bevisa nödvändigl:eten af att göra eftergifter. Neapolitanarne öro. ifrigt sysselsatta med att föra sina sårade ned till fartygen samt att forsla proviant och sannolikt äfven ammunition tillbaka till det kongl. slottet. Desertörer anlända ännu i små hopar. Hvar timma, medför färska nyheter om buru iasurrektionen griper omkring sig: Ett neapolitanskt ångfartyg ankom i går från Trapani med den underrättelsen, att man i hvarje gonblick väntade, att insurgenterna skulle angripa platsen. fe ä— Jr 0 0 KR AA FDR ben nte FT fänrik HR nr me LL EEE dr Fr DN KG ERE Den 2 Juni. I går eftermiddag uppgåfvo de kungliga trupperna finänshuset, en stor byggnad på Toledogatan. Underhandlingar bade varit i sång under de sista fyra dagarna. Deras första anbud antogs ej, ty Garibaldi fordrade, alt de skulle utlemna sina vapen, hvartill de vägrade. Efter vapenhvilans afslutande förnyade trupperna sitt förslag på vilkor, som gjorde dess antagande önskvärdt. Ingen anade, att penningarna blifvit qvarlemnade i finans: huset, men så var verkligen förhållandet; neapolitanarne voro så säkra på sin Position, att de ej ansågo nödigt att bortföra dem, och således funnos 5,000,000 dukater, eller mer än 1.200,000 , i kassan. Verkliga summan var 5,444,444 dukater; men häraf voro blott 100,000 dukater regeringens och återstoden privat egendom. I morgse ankom nyheten, att bogserångfartyget Utile i går tidigt på morgonen nalkats Mar-ala och landsatt omkring 100 man, 2000 musköter och en mängd ammunition, utan alt. ;.möta något motstånd, emedan alla de neapalitanska fartygen befunno sig vid Palermo, Messina, Trapani och Catania; de enda fyra punkter, der de kungliga trupperna ännu 1 någon må: ba fast fot. Kolonnen anföres af en emigrant från: Trapani, vid namn Fradelli. Den skulle i dag begifva sig til; Tra