Aftonbladet – 18 juni 1860, sida 3

20 I I )3 ID JA UI 14 UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Af konstitutionsntskottet. N:r 33. Framställer förslag till den ändring i 14 ji 1 momentet riksdagsordningen, att valrättighet och valbarhet till riksdagsfullmäktige inom rikets städer endast tillkomma de dertill förut berättigade, såframt de äro i staden mantalsskrifne och tillika verkligen boende. Reservation är anmäld af doktor Rundgren. N:r 34. Framställer förslag till följande tillägg ati 73 riksdagsordningen, angående förstärkning af sammansatt utskott: Är sådan fråga handlagd af sammansatt utskott, skall, bland de utskott, som deruti ingå, det utskott förstärkas, som i 28 främst uppräknas. , N:r 35. Framställer, i anledning af utaf grefve G. F. Liljenerantz väckt motion,-förslag till åtskilliga ändringar i riksdagsordningen, angående ridderskapet och adelns representationsrätt, dervid utskottet hem: ställer att ridderskapet och adeln skall vid riksdag utgöras af 7ötvalda riksdagsmän, af hvilka 60 väljas distriktvis af adelsmän, som äro medlemmar af någon å riddarhuset introducerad ätt (med undantag af dem, för hvilka hinder enligt riksdagsordningen och riddarhusordningen möter, samt 15 väljas distriktvis af egare och innehafvare med ständig besittningsrätt af i måntal satt jord, hvilka icke äro frälsemän, men som på grund af kongl. fullmakt innehafva eller innehaft tjenst å rikets stat Utskottet hemställer äfven att dessa riksdagsmän skola njuta underhåll och resekostnad, som före valet bestämmes, äfvensom att klogomål öfver val till riksdagsfullmäktige af ridderskapet och adeln skola ingifvas hos konungen. Reservationer äro anförda af friherre J. G. Paykull, med hvilken hr G. Törnebladh instämt, samt af hr R. Th. Cederschiöld, doktorerna Lindgren, Wensioe och Rundgren samt kontraktsprosten Tegner. N:r 36. Framställer proposition till omröstning i förstärkt konstitutionsutskott, rörande detimemoria: let n:r 11 framställda förslag till ändring i 15 4 riksdagsordningen, om hemmansegares representationsrätt. N:r 37. Hemställer till-presteståndet att foga sig efter de öfriga riksstånden, rörande det i memorialet n:r 23 framställda förslag till tillägg i 109 S regeringsformen och 80 S riksdagsordningen. Af statsntskottet, : N:o 120. Afgifver utlåtande angående föreslagn statsbidrag för vägars anläggning och förbättring, brooch hamnbyggnader samt kanaler, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag m. fl. dylika föremål. Reservationer äro anmälda af hr Leyonancker och prosten Berlin, d:r Wåhlander samt riksdagsfullmäktigen C. A. Larsson, med hvilken Anders Gudmundsson, Johannes Andersson, Jonas Andersson och S. P. Rosenberg imstämt. N:o 121... Memorial, med förslag till allmänna vilkor .och stadganden i afseende på de under denna riksdag beviljade statsbidrag till väganläggningar, vägförbättringar, hamnbyggnader m. fl. arbetsföretag, dervid utskottet hemställer att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under denna riksdag beviljas, böra påbörjas före slutet af år 1832, Af sammansatta statsoch ekonomintskottet. N:o 14. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen A. J: Sandstedt från Jönköpings län i bondeståndet väckt motion om rättighet för Westra härad inom Jönkö pings län, att, för underhållandet af Sunds bro,uppbära roteringsfrihets-afgifter för hemmanet Hallsnäs inom inom Ramqvilla socken. : N:o 15. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen Johan Andersson från Elfsborgs län i bondeståndet väckt motion om rusthållares befriande från underhållande af trossvagnar ech fråh aflönande: af trosskuskar. Af lagotskottot. N:o 29. Afstyrker af riksdagsfollmäktigen Pehr Tjernlund från Westornorrlands län i bondeståndet väckt motion om en lagförklaring af innehåll, att föreskrifne uppbud af-fast egendom å landet ovilkorligen skola meddelas å ting, som å rad följa hvarandra. N:o 30. Meddelar att borgareståndets åtterremiss af utskottets författningsförslag om främmande trosbekännare och deras religionsöfning, icke till någon åtgärd föranleder, enär de öfriga trenne riksstånden, med ogillande af utskottets båda förslag, angående ansvar för den, som träder till eller utsprider villfarande lära, samt angående främmande trosbekännare ooh deras religionsöfning, antagit de af K5 M:t föreslagna förändringarne i oförändradt skick. s 5 En återblick på jernvägsfrågan. (Fortsättning från lördagsbladet af hr Hjertas anförande i borgareståndet angående den södra stambanan.) Beträffande vattenkommunikationerna bar hr Wahlbom yttrat något, som skulle -minska vigten af utskottets framställning om de stora tillfällen till båtleder, som vid Laga-linien förefinnas: Då jag likväl ej rätt fattat hans mening, kan jag ej besvara anmärkningen; men ser man på kartan, så lärer ej kunna nekas att sjön Bohnen, den största insjö i södra Sverge näst Wettern, erbjuder stora fördelar, om en jernväg drages der förbi. Hvad angår jernverken, så vill jag ej tillägga dem någon synnerlig vigt i förevarande fråga, då jag måste medgifva att de ej äro större än att ett enda i norra Sverge uppväger alla vid Jaga linien belägna; men då komiten äfven tagit jernverken i beräkning, var det väl utskottets ,skyldig!.et att redogöra för förhållandet emellan de olika ln:e jemväl i detta afseende, synnerligen som komit.o, efter hvad utsk.t visat, misstagit sig också i denna punkt. Dessutom vet man väl att lättade kommunikationer knappt för någon närings utveckling äro af så stor vigtsom för jerntillverkningen. Huruvida jernvägslinien kommer att dragas genom midten af landet eller några mil mera ät ös tereller t vester, är väl i sig sjelft af föga betydtlse; men jag r tror dock att utskottets utredning härutinnan cj för-s tjenar klander, och då det icke kunnat visas att den J är oriktig, så måtte den väl i alla fall få gälla något. Å c Hvad angår bibanor, så lärer ej kunna nekas attår största fördeien vore att få dem dragnatvärt genom j I landet och så långa som möjligt, så att i fall vestra js banan i öfrigt befinnes lämplig, det skulle vara tilljs större nytta t. ex för. Wexiö och Eksjö, om bibanor 11 droges genom dessa städer, att få den utsträckt ända Ir till Laga-linien, än att få södra stambanan närmare jr sig och följaktligen bibanorna kortare. 1 Jag har nu päpekat de förhållanden, hvilka utsk;t I e varit nödsakadt att genomgå och granska, och jag c måste bekänna att jag ej kunnat finna de slutsatser, I 1 hvartill utsk:t kommit, i ringaste mån vederlagda le genom de af föregående talare framstälda anmärk-jv ningar, pm icke möjligtvis i fråga om banornas sam1 band med öfriga kommunikationsvägar. Komiten i 1 c c s J o g 0 t t y r D h t n ER oa) I ek må trå fn pt br I SR KA SA har ansett företrädet härutinnan vara på Naässjöliniens sida; men kastar. man en blick på kartan, så visar det sig att många vägar stöta jemväl till Lagalinien, t. ex. vid Wernamo och Ljungby, der stora marknader hållas och der rörelsen redan är så liflig, ati endast lättare kommunikationer erfordrades, för att göra dessa platser till städer. Jag kommer nu till den vigtigaste delen af frågan, nemligen anläggningskostnaden, dervid jag måste tillstå att atskottet, ehuru helt ofrivilligt, begått ett stort fel, då det underlåtit att till rikets ständers granskning framlägga en plan för den allra billigaste jernvägen genom Småland. Detta är en följd deraf att utskottet ej ansett sig ega tid och krafter att underkasta hithörande förhållanden detaljerad undersökning, utan i allo måst följa komitens betänkande. Efter slutet af komitens betänkande förekommer en