Aftonbladet – 15 juni 1860, sida 2

Tillståndet i Messina. (Skildradt af Times korrespondent.) Under vanliga förhållanden finnes det insenting tråkigare och förargligare än polisen på Sicilin. Ulysses blef icke värre mottagen under sina: irrfärder, än en vanlig resande blir på denna ogästvänliga strand. Det tyckes som man skulle anse hvarje nykommande fören inkräktare och fiendes När man visste detta, kunde man ieke tro annat än att myndigheterna skulle under nuvarande omständigheter göra sitt bästa för att. vara. ännu oangenämare än sanligt. Föreställ er således min öfverraskning när jag ej blott icke mötte några uppehåll och förtretligheter,. utan. till och med blef: behandlad med ett slags nervös artighet. Det utseende af stör betydenhet ock det synbara. medvetande af in. makt att tyrannisera och hindra en menniska, som mer eller mindre utmärker pass-auktoriteterna i alla. kontinenalstater, var helt och bållet försvunnet,. och ingen. gammal vän, som man åter träffade efter flera månaders skilsmessa, skulle kunna mottaga en med ett mera bredmynt leende, än polisen i Messina.nu gör. Det är så bredmynt ati man ovilkorligt tager ett steg baklänges för att slippa. blifva omfamnad.. Det första man härvid föreställer sig är naturligtvis att vederbörande i Neapel gifvit befallning om ett allmänt leende; men äf det .oroliga och ekyttade sätt, hvarpå det sker, märke man snart att det bara: är ett försök att medelst-bredmyntheten afleda uppmärksamheten från den långa näsan. Dessa förbindliga leenden voro tillräckliga att. vid första steget på Sicilien sprida dager öfver sakernas ställning. Det var den orätte gårdsfogdens klokskap, som såg sig ängsligt omkring efter vänner, när han visste att hans välde led till sitt slut. Dessa cerberusars öfverraskande höflighet gjorde större intryck på mig än allt hvad jag sedan sett. Den visade att de kände med sig, det deras dom var fälld och att nedslagenheten var större än man kunde vänta. Staden företedde vid första ögonkastet ingenting ovanligt. Gatorna tycktes vara sig lika. Ungefär lika: mycket folk. sprang on kring med: sin vanliga liflighet eller stod samlade i lifvade grupper; bland dem voro officerare och soldater. som promenerade eller voro ute på proviant-upphandling. Men såg man litet närmare på förhållandena, så märkte man många besynnerliga tidens tecken. Det första, som slog en för hufvudet, var att hvar tredje eller fjerde bod stod stängd och att andra, som stodo. öppna, tyestes vara det mera för syns skull än i hopp om afsättning. Hvarken på Ferdinanda-gatan eller på Corso såg jag någon enda kund annat än i viktua