Aftonbladet – 11 juni 1860, sida 2

i gång. Och i gång var den ganska, riktigt. Den var icke någon leksak, något artigt experiment, som icke ännu funnit sin tillämpning i praktiken. Den var en verklig maskin, som arbetade ganska ärligt och ganska skickligt. Till det yttre liknande en liten vanlig Hörisöntal ångmaskin, skiljer den sig ifrån en sådan derigenom, att den icke sättes i gång genom vattenångans expansiva kraft, utan genom luft, upp: hettad genom förbränningen af den gas, hvarmed den ir tppblandad. Saken är således helt enkelt den, att man i stället för vattenånga införer luft i cylindern, och denna luft blandas med 5 procent gas af samma sort som användes till eklärering uti den verkstad, der maskinen befinnes uppsatt, och hvilken gas antändes förmedelst gnistor, utsprungna från ett elektriskt batteri, som står i förbindelse .med cylindern. Jag är alltför klen mekaniker, för att våga inlåta mig på en detaljerad beskrifning af maskinen; hågot. som. också är förbundet med-ätskilliga svårigheter, när man icke är i tillfälle att:med teckningar förtydliga hvad man vill beskrifva. För den, som härmare vill taga reda på den iftressänta uppfionin geny torde en artikel med åtföljande teckningar, införd i den fraöska IIllustration för den 26 nästlidne Maj; våra en; lämplig hjelpreda. Jag har här endast önskat fästa mina landsmäns uppmärksamhet på en uppfibning, hvilken här hos sakkunnige män vunnit stort deltagande, och som efter all sannolikhet kommer att görå en stor, förändring. och föreikling i maskinverlden. Den maskin, på hvilken hr Lenoir tillämpat sitt system och som: förevisas hos br Leveque, är, såsom redan sagdt, en horisontal högtrycksmaskin, men upp: finbåren menar att alla ångmaskiner kunna omskapas till gasmaskiner, utan att man behöfver vidtaga vågra betydliga förändringar i cylindrarna. Man skulle möjligtvis frukta att de gnistor, som framkallas af det elektriska batteriet, kunde förorsaka explosion uti den gasblandade luft, som införes i cylindern, men denna fruktan måste försvinna, då man ser: med hvilken oafbruten regelmässighet luften ut tränger, om man lemnar: den lilla kranen, söm befioner sig ofvanpå cylindern, öppen. Förutom atthr Lenoirs gasmaskin är särdeles sinörik och regelmässig i sina funktioner, är der dckså ojemförligt mycket billigare i sin driftkostnad än ångmaskiner. Den maskin, som jag. bade tillfällc se, skall enligt uppfipnarens försäkran konsumera er Balf :kubikmeter gas i timman pr hvarje .-hästkraft BKvilket efter härvarande. pris å gas, levererad äf pa risiska kompanier, :blir en kostnad af 15 centimer ger ungefär 710 öre:svenskt riksmynt. En gasma skin af t. ex. fyra hästars kraft, som arbetar tic timmar som-dygnet, Skulle således här i Paris i drift kostnad fordra 6 francs pr dag, under det en ång rhäskin af lika många hästars kraft medtager när rhare12 frahes. Om man sjelf tillverkar den erfor derliga gasen, anser hr Eenoir att driftkostnader skulle nedsättas ända till något under en centime timman pr hyarje hästkraft, ett resultat, som i san ning är utomordentligt! ! Men; frågar någon, huru skall den nya uppfinnin gen kunna tillämpas på rörliga maskiner, på ångbå tar och jernvägslokomotiver, der man icke har till gång på produkten från något gasverk, vare sig stor eller litet, offentligt eller enskildt? Derpå kan ja; -j ändå gifva er något svar. Den Lenoirska upp tinningen är tillsvidare tillämpad endast på fasta ma skiner, men hr Lenoir menar likväl att han snar skall; få utvägar äfven för rörliga maskiner, och höp pas således, åtminstone i viss mån, lösa den qvistig frågan oh den :pörtativa gasen.