Aftonbladet – 9 juni 1860, sida 3

Ioloppsvattnet på 800 fots bredd rinner således fulla ilj4 procent hastigare än utloppsvattnet vid 283 fots redd, och verkan häraf är så lätt af hvar och en ;osedd, att något derom vore öfverflödigt att anföra. Skulle nu de inträffade olägenheterna för strandegåre vid Mälaren ieke kunne genom nya eller ökade atlopp framdeles kunna förekommas, så får man åtnihstone fästa vederbörandes uppmärksamhet på nödsäbdigheten att icke genom nya ;sjösänkningar) öka 2ländet. . Flera gånger, så väl i äldre som nyare tider, har råga varit väckt om Hjelmarens sänkning, och i år har en och annan artikel derom varit införd i Nerikes: nyå Allahanda. En sådan förekommer i berörde blad unGer den 2:dra Maj. Bland annat anföres deruti, att ortens riksdagsmän och. lagens arm böra sättas i verksamhet mot Eskilstuna, hvarest ins. anser att vattnet ifrån Hjelmaren i betydlig mån hindras och uppdämmes; ifven yttras, btt det hittills lyckats en inskränktare uppfattning att fördröja den af hela orten med liflighste intresse följda jHjemaresänkningsfrågans 1ösning. kit Hjelmarens sänkning är af storvigt för dess strandegare cch att de önska se frågan genomdrifven, för att få sina låga och vattendränkta stränder odlade och mera fruktbärande, är en ganska oflig och omtänksam framställning, hvaremot ingen med rättskänsla skulle lägga något hinder i vägen, om denna sänkning och vattnets aftappning kunde låta sig göra utan att derigenom öka den stora skada och förlust som strandegare vid Mälaren redan nu vid höga flodtider få vidkännas. Efter tillförlitlig underrättelse från Örebro, stod Hjelmarens vattenyta endast 3 fot högre än vanligt def 4 Maj, och tilloppet i Svartön var då något i aftagande; sedandess har vattnet isamma sjö dock föga eller intet fallit, ty Hyndevadsström som går genom Eskilstuna har under tiden gifvit nästan lika mycket vatten och endast till följd af vindarnes förändring har någon skilvat förmärkts. — Emellertid är Hjelmarens utlopp vid Hyndevad för närvarande större än öppningarne i strömfallen vid Thunafors och Thorshälla, ty vattnet hinner på dessa ställen ej utrinna på samma tid som det utfaller vid Hyndevad utan har deremot stigit upp på stränderna t. 0. m. en fot öfver landsvägen vid egendomen Hvilsta; men oaktadt utlopp2t vid det nedlagda bruket Holm invid Thorshälla de sednare åren blifvit både till bredd och djup förökadt, så att sektionsarean der utgör för närvarande minst 650 qvadatfot, samt den gren af strömmen som löper förbi Nyby bruk äfven blifvit upprensad, så utgör genomskärningen derstädes blott omkring 200 fot. Dock motsvara ej dessa utlopp det vid Hyndevad, emedan egor emellan Eskilstuna och Thorshälla stå dränkta under 2 fots vatten som ännu den 25 dennes har samma höjd som för en månad sedan. Skulle nu Hjelmaren sänkas, så är ju oundvikligt att alla strömfallen nedanför Hyndevadsfallet skulle, i samma proportion, förstoras som det sistnämnde, om ej total öfversvämning skulle inträffa vid en vårflod som den närvarande. — Om man. antager att Hjelmaren nu vore sänkt så skulle ju äfven det 3 fots, öfver vanligheten, höga vattnet derstädes redan hafva fallit in i Mälaren och oaktadt den sednares vattenyta nu torde kunna antagas till omkring 16 qvadratmil, så skulle likväl vattnet derigenom ytterligare höja sig omkring 0,75 fot. Antager man nu att någon eller flere af de öfriga 9 strömmarne skulle utvidgas cch i hast påsläppas, så blefve vattenståndet i Mälaren så högt att det .cke under hela sommaren skulle hinna sänka sig så mycket, att de låga stränderna blefve fruktbärande. Första vilkoret för Hjelmarens sänkning synes således vara att bereda tillräckligt utlopp för Mälaren; och förr än detta skett lärer väl ock Hjelmaren sannolikt komma att bibehållas vid sin vattenhöjd, utan att dess aflopp sänkes. Om hrr strandegare vilja fatta riktigbeten häraf, så kunna de väl ej billigtvis begära, att få sina stränder vattenfria, då olägenheen i samma mån skulle ökas vid Mälarens, och derjemte ådraga vattenverksegare vid Hyndevads ström den olägenheten, att, genom vattnets hastigare afledning, vattenbrist för de gående verken, tidigare skulle inträffa sådana år, då större vårflod ej inträffar. j För att icke heller förtiga Hjelmarens tillopp, så iro dessa: Svartån vid Örebro det största och der.äst vid Segersjö; dessa tvenne kunna på sin höjd .emföras med tvenne af de 10 större strömmar, som nfalla i Mälaren — dessutom äro några små vattenag bekanta, såsom vid Julita, der Öljaren utfaller; n bäck vid Näshulta qvarn samt vid Tandla bro i Husby socken. I öfrigt känner man inga tillopp, som sunna kallas för annat än större afloppsdiken. Dermot äro utloppen tvenne, hvaraf det hufvudsakligaie är Hyndevads ström; det andra är visst vid vanlig idod obetydligt och är Arboga gamla kanal, men id en flod som den nuvarande afbördas der ej litet vatten, ty vid sidan af Hellby qvarn är en floddamm af sten, lagd för att hindra öfversvämning från öfre :ussen, ock der rinner nu ej obetydligt med vatten, å att utloppet derstädes måhända för närvarande det närmaste motsvarar tilloppet vid Segersjö. De sednare veckorna har vattenståndet i Stockhom ned noggrannhet blifvit genom Aftonbladsredaktioisens försorg meddeladt, hvaraf inhemtats att vattenståndet i Mälaren på ett enda dygn stigit en tum och deromkring — 1 tum kan väl anses såsom ganska obetydligt; men om Mälarens yta för närvarande san antaägas till, som förut är anfördt, 16 qvadratmil, så motsvarar 1 verktums höjd en vattenqvantitet af cke mindre än 1,728,000,000 kubikfot. Denna qvanitet utrinner ej så hastigt, då alla tilloppsströmmarne ;ro i större eller mindre grad jemt i-verksamhet. Enligt hvad som inhemtats af Aftonbladet under ien 22 Maj, har vattnet i Kolbäcks ström, enligt krifvelse från Westerås, höjt sig 7,5 fot; och utan tt beräkna för högt, är väl vanliga djupet i samma töra ström 6,5 fot, således summa 14 fot; om man j antager bredden tillmer än 100 fot (den är dock äkert betydligt bredare), si utgör dess sektionsarea åledes 1400 qvadratföt. Vidare: antages fallhöjden ner rätta afioppsdjupet på de åberopade utloppen i stockholm till 4,5 fot (dess bredd är, som förut blifvit nämndt, 283 fot), så blifver. dess sektionsarea 1273,5 eller 126,5 qvadratfot mindre än tilloppet från Xolöäcksström. ; Antager man nu dertill, att ytterligare 9 större strömmar infalla i Mälaren, och dermed: jemför den stora vattenmängd, som uppkommer för hvarje tum Mälaren stiger, så torde det vara lätt att finna, hvarest orsaken ligger till det höga vattenståndet i Mälaren. Hyad nu slutligen Hjelmaren beträffar, så torde likväl ett medei kunna föreslås att i vanliga år, då tloden ej är öfverdrifven, betydligt förbättra läget af less stränder utan att skada vattenverken och strandcgarhe vid Mälaren; och detta vore att fördjupa strömfallet vid Hyndevad och förse detsamma med ammluckor, hvarmed vattenståndet kunde regleras. sjön kunde då om eftersommaren och hösten mycket mera aftappas och på det sättet till betydligt större qvantitet uppfänga vårfloden, som likväl aldrig borde ;å framsläppas till större mängd på en gång, än som au är händelsen. Härigenom blefve dock vattnet mången gång i Hjelmaren så meå5öyete att segelfarten på denna sjö, äfvensom Arboga kanal, ej kunde begagnas. Huruvida detta medgifves, är en annan fråga. Sist får man vänligen anbålla, att vederbörande vetenskapsmän, som kunna komma att handlägga Hjelmaresänkningsfrågan, behagade å hvad som här anförts fästa det afseende, hvarbill det kan anses förinleda; och derjemte uppmana vi alla strandegare. vid Mälaren att i behörig tid bevaka sin rätt, ihändelse Hjelmarensänkning vidare skulle ifrågakomma. Strandegare. Rätlegångsoch Polissaker. Uänga moa bönde aRnlenIng at om