Aftonbladet – 8 juni 1860, sida 2

på förmiddagen sammanträde. — Vid föredragning den 25 sistl. Maj af öfverståthållareembetets, uti skrifvelse den 26 Oktober nästlidet år hos K: M. gjorda framställning om upphörande inom en viss bestämd tid af liks jordande uti de å härvarande tyska törsamlings kyrkogård befintliga grafchor, har K. M., enär, enligt hvad i målet upplyst blifvit, de icke territoriala församlingarna j hufvudstaden äro berättigade att låta jorda sina döda å den territorialförsamlings begrafningsplats, inom hvilken den aflidne varit bosatt, och tyska församlingen vid sådant förhållande icke kan ega behof af sin inne i staden belägna grafplats, samt med jemväl fä-. stadt afseende å det på, sundheten menliga inflytande, som ett fortsatt begagnande af sistnämnde grafplats måste medföra, förordnat, att lik icke må efter innevarande Juni månads utgång nedsättas i tyska församlingens grafhvalf, hvilka derefter böra noggrannt tillslutas; dock att enskild person,, som förmenar sig ega laglig rätt att fortfarande derstädes begagna grafplats, må i sådant afseende väcka de anspråk, hvartill han kan anse sig befogad. — Sedan ötverdirektören vid landtmäteriet, jemte avmälan att k. norska regeringens departement för det inre hos öfverdirektören gjort framställning om tillåtelse för norska undersåterna agronomerna J. Halse och P. Lied samt sergeanten O. T. Björnaas att, för erhållande af praktisk kännedom i landtmäteriet, få under innevarande år anställas hos någon svensk landtmätare, tillstyrkt att en dylik tillåtelse måtte varda dem beviljad, har K. M., under den 2i denna månad, funnit godt tillåta, att bemälda norska undersåter må, efter af öfverdirektören meddeladt tillstånd, kunna hos svenska landtmätare emottagas för att af dem erhålla undervisning och öfning i landtmäteriets praktiska delar till detta års slut. — I anledning af gjord framställning bar K. M., under den 18 sistlidne Maj, uppdragit åt kommerskollegium att för bergmästaren i första berg. mästaredistriktet C. G. Barcthelson utfärda förordnande att, under den tid bergmästaren i sjette bergmästaredistriktet C. O. Troilius, i egenskap af chef för kanslioch kameralgöromålen, biträder i styrel sen öfver statens jernvägsbyggnader, Troilii bergmästaretjenst, emot åtnjutande af densamma åtföljande löneinkomster, men med afstående af sin egen lön, tillsvidare förrätta, äfvensom att förordna lämplig person att under samma tid bestrida bergmästare tjensten i första bergmästaredistriktet, emot åtnjutande af dermed förenade löneförmåner. — Vid föredragning den 13 sistl. April af lasarettsläkaren i Kalmar doktor J. Karlbergs besvär öfver sundhetskollegii beslut den 21 November nästlidet år, hvarigenom kollegium, vid granskning af klagandens dit ingifna räkning för af honom, enligt K. M:ts befallningshafvandes förordnande, bestridd koleraoch rödsotssjukvård i KalmarStad från den 24 Augusti till den 29 Oktober samma år, förklarat klaganden berättigad att, i stället för af honom beräknade 7 rdr 50 öre för dag, endast åtnjuta 6 rdr, har K. M., enär, enligt k. brefvet den 2 September 1850, aflöning för i tjenst varande läkare, som förordnas att biträda vid kolerasjukvård inom den ort, der de äro stationerade, skall utgå i likhet med hvad kongl. brefvet den 15 Oktober 1834 stadgar i afseende på provincialläkare, samt sistnämnde k. bref föreskrifver, att provincialläkare, som kallas till tjenstgöring utom distriktet, eller inom detsamma emottagit till deras tjenstgöring icke hörande befattningar, såsom vid sjukhus, skola såsom extra läkare aflönas, samt då klaganden, till hvars tjenstgöring såsom lasarettsläkare icke kan hänföras det honom sistlidet år lem nade uppdrag att under kolerans och rödsotsepidemiens härjande bestrida sjukvården i Kalmar, under den uppgifna tiden så väl förestått ett derstädes inrättadt I