Aftonbladet – 30 maj 1860, sida 3

tjernas motion om förhöjning af 2 öre å tullen pr skålpund. Hr Björnstjerna erhöll först ordet och kade afslag på utskottets förslag samt bifall till den af honom väckta motionen, genom hvilken staten skulle erhålla en ökad årlig inkomst af en halt million rdr. För bifall till utskottets förslag talad br Lagerbjelm, grefve af Ugglas, hr J. F. Fåhreus, statsrådet Gripenstedt och hr Flach, hvilka sammanstämmande yttrade sig för vidhållande af det liberalare tullsystem, som på senare tider hos oss gjori sig gällande. Statsrådet Gripenstedt fäste särskildi nppmärksåmheten på att tullen för socker utgör för äret 3,640,000 rdr, af hvilka staten erhåller 2,800,006 och sockerråffinadörerna hålla till godo med 840,000 rdr. Talaren ansåg denna skatt å konsumenterns alldeles tillräcklig, och trodde det ej vara skäl att höja den. Om ständerna, bvilket talaren hoppades vilja bifalla den föreslagna förhöjda skatten å bränvin, så behöfver staten icke någon större inkomst senom förhöjd sockertull; dessutom vore det väl mera skäl uti-att den, som vill supa en kanna brän: vin, skattadehögre än den, som vill förbruka eft skålpund socker. Utskottets förslag bifölls, äfvensom dess hemställande att den af utskottet vidtagna förindringen i tulltaxan, rörande ett noggrannare betämmande af beskaffenheten utaf de olika sockerlagen, genast måtte vinna tillämpning. . Tråd, jernoch stål-, hvarvid utskottet föreslår en full af 6 öre pr skålpund å denna artikel. För bi fall till utskottets förslag talade grefve Liljencrantz, hr Wolffelt, grefve C. H. Anckarsvärd och hr A: Ribbing, hufvudsakligen af det skäl att ståltrådstillverkning utgör en betydlig del af husslöjden inom Småland, och att således ett skydd för den vore af nöden, om icke de utländska fabrikanterna skola helt och hållet förtrycka den inhemska busfliten. För afslag å utskottets förslag samt bibehållande af denna rtikels nuvarande tullfrihet yttrade sig hr J. E. åhreus, grefve Lagerbjelke, hrr von Ehresheim och Hjärne, statsrådet. Gripenstedt och grefve af Ugglas, hvilka icke ansågo något skydd af nöden, då en fabrik kunnat uppstå inom landet, utan att något skydd för fabrikationen funnits. Det skulle således vara, att utan skäl höja varans pris för konsumenterna. Grefve af Ugglas fästade motsidans uppmärksamhet särskildt derpå att skydd skulle framkalla nya fabriker och följaktligen detta åstadkomma just hvad man ville undvika, nemligen husflitens undertryckande. Genom af grefve Liljencrantz begärd votering blef utskottets förslag med 27 röster mot 21 af ståndet törkastadt. Derpå åtskildes ståndet kl. 3, till 3. Presteståndet. Statsutskottets utlåtande n:r 103, tillstyrkande K. M:ts proposition om anvisande af 28,000 rdr rmt för reparationsarbeten å Westerås Domkyrka, med vilkor likväl att det sålunda beviljade understödet bör återgäldas i den mån domkyrkans inkomster dertill framdeles lemna tillgång, bifölls. Samma utskotts utlåtande n:r 104, hvari tillstyrkes anvisande af 30,000 rdr rmt, hvaraf hälften såsom anslag och hälften såsom lån för reparation å Linköpings Domkyrka, förkastades, och i stället beslöt ståndet genom votering med 17 röster mot 16, att bevilja hela berörde summa såsom anslag. Detta beslut fattades på yrkande af pastor primarius Fallenius och åoktor Tellbom, hvaremot komminister Beckman och doktor Sandberg yttrade sig för bifall till utskottets förslag. Samma utskotts utlåtande n:r 105, afstyrkande väckta motioner om ytterligare låneunderstöd för kyrkobyggnaden i Christinebamn, bifölls genom votering med 22 röster emot 12, på yrkande af kontraktprosten Kullman, doktor Tellbom, komminister Beckman och kyrkoherden Wennerström. Samma utskotts utlåtanden n:ris 106 och 107, afstyrkande väckta motioner om låneuaderstöd till kyrkobyggnad i Ullerfvads af Skara stift samt om anslag till kyrkobyggnad i Kungsbacka, biföllos utan diskussion. F Samma utskotts utlåtande n:r 108, afstyrkande väckt motion om ett låneunderstöd af 20,000 rdr rmt till skolbyggnad i Luleå, godkändes-på yrkande af komminister Beckman genom votering med 26 röster emot 6, som voro för återremiss, hvilken åtgärd förordades af doktorerna Schramsoch Nordlander. Konstitutionsutskottets memorial n:r 24, med förslag till ändringar i regeringsformens och riksdagsordningens föreskrifter om riksstyrelsens förande i vissa fall, förordades af doktor Linågren och sntogs att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Lagutskottets betänkande n:r 27, afstyrkande väckt motion om förklaring af kongl. förordningen, angående ej mindre lifstidsstädja och undantagsaftal, än ock all annan Afhandling om nyttjanderätt till fast :gendom på landet den 9 November 1844, bifölls utan diskussion. Samma utskotts betänkande nir 28, afstyrkand: väckta motioner om dels upphäfvande, dels ock inskränkning af rättigheten att börda jord å landet örordades af doktor Sundberg och bisk: p Anjou, mån rkastades af ståndet, som på yrkande af doktor Sandberg och genom votering med 19 röster emo 11 antog grefve Sparres vid betänkandet fogade reservation. Doktor Carlander och kontraktsprosten Osterman förordade bördsrättens fullkomliga upphäfvavde, mev fö enade sig sedermera, för att ej splittra menin garne, med doktor Sandberg i hans yrkande om antagande af grefve Sparres reservation. Borgareståndet. I dagens plenum företogs först bevillningsutskottets vetänkande n:o 25, om förändringar i kongl. förord aingen angående handelsräkningar och handelsböcker som bifölls. Bland de många talare, som yttrade sig i denna fråga, talade endast hr Ekholm emot de föreslagna förändringarne: å Vidare godkändes sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:o 8 och 10, hvaremot n:o 9, angående väckt motion om krigshofrättens indragning, som utskottet afslagit, återremitterades på yrkande af hrr Ekholm, Kistner, Ödmansson och Berger. Hr Kock ansåg att man borde med ogilandt lägga betänkandet tll handlingarne. Ekonomiutskottets befänkanden n:ris 74-77, sammansatta -bevillningssamt ekonomiutskottets betänkanden 7 och 8, lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 11, om prygelstraffets afskaffande, samt ekonomiutskottets betänkanden från 81—987 biföllos. Härefter började föredragningen af sjette hufvudtiteln. Angående statistiska centralbyråns organisation och dervid anställda tjenstemäns aflöning, anmärkte hr Björck att regeringen ej iakttagit hvad sednaste ständer beslutat. Yrkade bifall till hvad han i sin reservation föreslagit. Med hr Björck förenade sig hrr Lallerstedt och Billström, hvaremot hr Kock tålade för utskottets mening. Vid votering antogs hr Björcks framställning med .26 röster mot 12. Vid punkten 5, om anslag, bland annat, för en statistisk tidskrifts utgifvande, beslöt ståndet, på framställning af hr Lallerstedt, att orden: som det åligger chefen att utgifva, skulle tilläggas. Den del af betänkandet, som rör agrikulturkemiska anstalters inrättande, återremitterades på grund utaf af herrar Björck, Ödmansson och Lallerstedt gjorda anmärkningar. För bifall till utskottets förslag talade brr Ekman och Trägårdh. Det tillstyrktå anslåget en gång för alla af 50,000 rdr för hästafvelns för bättrande bifölls af ståndet efter voteribg med 16 röster mot 15; nämnde anslag förordades af herr Schwan, med hvilken hrr Dahm, Ödmansson, Trägårdh, Hämmar instämde. Deremot talade hrr Björck och Kock för afslag. . Bondeståndet. Stats-, lagoch ekonomiutskottets betänkande n:o 7 och de derom i de tre öfriga stånden fattade beslut angående beväringsfrågan gaf anledning åt flera ledamöter af bondeståndet, bland dem Anders Gudmundsson, C. A. Larsson, Falk, Mengel, Rosenberg,