Aftonbladet – 26 maj 1860, sida 2

tidning och aftrycktes ur denna i några Stockliolmstidningar en, såsom det uppgafs, till chefen för K. M:ts ecklesiastikexpedition, aflåten skrifvelse från prosten i Stora Lundby; teol. lic. J. Torbjörnson, och innehållande klagomål öfver att brefskrifvaren blifvit vid doktorsutnämningen alldeles förbigången. Vid med anledning:deraf gjord efterfrågan i ecklesiastikdepartementet, hafva. vi erfarit, att hågon dylik skrifvelse dit icke inkommit. Möjligen har det varit något enskildt bref, som kommit till Göteborgs Handelstidnings kunskap. För öfrigt torde böra erivras, ätt prosten. T. redan var.teol. licenciat såväl vid 1830 som 1844 års doktorspromotioner, men icke desto mindre vid båda tillfällena blifvit förbigången, möjligen. af skäl, .som man. denna gång icke ansett sig böra frångå. f , : MUSIK. Mli Amelie Bido uppträdde på sin afskedsmäting: äfven i egenskap af yvertettspelerska, och hennes deltagande i utförandet af Mozarts D-durqvartett lemnade månget vackert pröf på att hennes talang jemväl i denna konstart erbållit en god utbildning, om än den ibland hos henne förekommande brist på taktsäkerbet, som vi tyckte oss -iakttaga redan vid hennes första uppträdande, understandom äfven här förmärktes, .men hvilken snarare torde härleda sig af ex viss ungdomlig liflighet och oro än at:verkligen bristande taktsinne. MI Bido vann mycket erkännande såväl för sitt qvartettspel som. för utförandet af sinaöfriga nummer; hvilka utgjordes afRegrets et Priere? af Leonard, Prumes Melancolie, lord Westmorelands romans samt Paganinis ?Carnaval de Venice? efter Ernsts bearbetning, hvilka kompositioner mll Bido redan förut låtit höra å Mindre teatern: Vi vilja blott tillägga att ml Bidos utföraånde af! karnavalen nu. likasem förra ! gången: väckte. synnerligt intresse, ty om man också icke deri återfinner all den kraft. och: humor, som stycket tager i anspråk. så vittnar det ;dock. om en varm, liflig och poet:sk., uppfattning . deraf, hvilken isynnerhet framstod i jen vacker dager, genom det sätt, hvarpå. de mera kantabla och romantiska partierna utfördes, och hvarföre ock de. rikliga: bifallsyttringar, som efter detta :nummer egnades den unga talangfulla violinspelerskan utan tvifvel voro ganka välförtjenta. Af hr Richard sjöngs med ett vårdadt före-, drag en sentimental sång på tyska språket. — Den till förmån för artisternas och litteratörernas pensionskassa samt en: behöfvande familj af hr A. Mankell artangerade soirån var ganska talrikt besökt, och det rikhaltiga programmet bjöd på ett florilegium af vackra och intressanta tonstycken, hvaribland, af instrumentalnumren, Alessandro Scarlattis toccata och Händels sarabande voro ej mindre anmärkningsvärda i estetiskt än i konsthistoriskt bänsebnde. G Ett. intagande: adagio ur en qvartett af Spohr spelades på ett utmärkt sätt af hr dAubert, som derför äfven blef framropad. Af körer förekommo: Kraus storartade Himmelska makter? ur bans begrafningsmusik öfver Gustaf III, prins Gustafs vackra Farväl? och TIsispresternas oöfverträffliga ?O Isis och Osiris! ur Trollflöjten, bvilken sistnämnda kör gafs i stället för den till följd af oförutsedda hinder uteslutna klarinettqvintetten ål Mozart, som vi hoppas måtte blifva ihågkommen vid något annat tillfälle. I kör sjöngos äfven. den -gamla bekanta julvisan ?Ett barn är födt på denna dag? samt;svenska folkvisan om ?Skön Anna och Sån aren?; hvaridet heter: ä ; Skön Anna höll harpan i Lljehand — Men sångaren vandrar derute; — Och julfriden låg öfver vatten och land. — Men jungfrun hon älskar och tiger. — Hvad den egendomliga, känslodjupa melodien beträffar; bildar: denna visa ett värdigt motstycke tll den innerligt sköna ?Dufvan på liljeqvist? som sjunger i midsommarstider?, hvilken sednare, besynnerligt nog, sällan eller aldrig återfinnes: på våra .musikprogrammer. ; AT öfriga sånger utfördes Rousseaus dröm? eller den melodiska ingifvelse Jean. Jacques Rousseau påstod sig hafva erhållit under sömnen, Hayöns Lifvets sköna tanke? samt hr A. Mankells täcka Vårhynin? på ett törtjenstfullt sätt af fru -Bianchini: Rosen? a Spohr, en karakteristisk Orsa-polska samt folkvisan ?Ocb mins du hvad du lofvade? sjöngos af mill: Walin med ett sannt musikaliskt ut tryck och belönades mcd så Nfligt bifall, att sångerskan gaf orsapolskan omigen. Dessutom hördes tvenne herrliga arier, den cna ur Glucks Armida? sjungen på ett flärdlöst och uttrycksfullt sätt .af..mil. Willman, samt en annan ur Händels Simson?, återgifven at densamme armatör, hvars) föredragsoch vackra röst. sednast på hr Lethins andliga konserter i Katarina kyrka åhörd:s med så mycket intresse, hvilket äfven nu var fallet. .Soiren slu tade med en af Seb. Each i harmoni satt koral, som blifvit. kallad Sebastian Bachs aftonMERA RE Dia äng FrkE Gar