Aftonbladet – 25 maj 1860, sida 3

verensstiämmande med klok beräkning eller iande tillgångar. : När emellertid staten, sedan den årligen til inst tutet utbetalt sitt fattiga anslag; icke vidare fråg: efter detsamma, och ringa uppmuntran offrats åt d personer som efter den mödosamma fyraåriga kurse utexaminerats, så är det likväl glädjande, att jus den man, som af alla. inom hela riket kan anses si som den mest kompetenta domaren, nemligen vå verldsberömde och snillrike Carlsund i sin tjenst.vi Motala mekaniska faktori och varf efterhand eng: serat flera af de från skeppsbyggeri-institutet i Carl: krona utexaminerade konstruktörer; och beviljat der ganska vackra lö evilkor och andra förmåner. Äfven egaren af Nyköpings faktori, geschworner Lundhqvist, har sedan ett par år tillbaka eftersök och hos sig anställt några unge män från institute i Carlskrona, medan några andra funnit plats i ut landet och 3—4 å skeppsvarf inom landet. I bris if uppmuntran eller motarbetade af den i Sverg mer än i något annat af de skandinaviska rikena be slagligen ännu alltför gängse manien för utlindsk förmågor eller oförmågor, och ett ofta oförsvarlig örbiseende af hvad godt, nyttigt och dugligt vi eg nom vårt eget land, ha deremot flera från institu et utexaminerade unge män varit nödsakade att be :räda helt andra lefnadsbanor, der dock alltid deraskun kaper varit dem af väsentlig nytta och bordt försäkr: iem om dagligt, om än knappt bröd. Betrakta vi m keppsbyggeriundervisningen i Danmark, från hvilke :and; alltsedan den talangfulle och allmänt värderad: kal hitkomst; många skeppsbyggmästare blif ; ; it inkallade i svensk tjenst, så finna vi att under visningen der är vida mindre omfattande än vid in stitutet i Carlskrona och nästan uteslutande afse pyggandet af träoch segelfartyg med förbigåend af en mängd ämnen, som nutiden påkallar, och der bland allt, som berörer ångmaskiner och jernfartyg wilka tillhöra en industrigren, som i Danmark, mer less totala saknad af jern och en mängd andra na urförhållanden, aldrig kan komma att ernå någor vetydenhet, hvarförutar de i vår tid för en konstruk tör så högst nödvändiga kunskaper i mekanik, och en mängd matematiska ämnen äro temligen främ mande för den danska skeppsbyggeriunidervisningen Vid institutet i Carlskrona undervisas deremot s;öljande ansenliga -antal, mer och mindre olika äm aen, nemligen: aritmetik, planimetri, algebra, stereo metri, mekanik, trigonometri, koniska sectioner, de seriptiv geometri, hydromekanik, differentialoch inte sralkalkyl,praktiskt skeppsbyggeri, theoretiskt skepps vyggeri, mastmakeri skeppsmätning, ångmaskineri linearritning, frihandsteckning, uppgörande af skepps itningar samt engelska språket och några andrö mnen, och allt detta på ett så noggrant och grund: ligt sätt, att hvar och en, som -vill öfvertyga sig om sanningsenligheten af hvad vi här yttrat, icke rätt visligen bör kunna förneka att institutets lärare, hvilka i öfrigt bestå af några de utmärktaste medlemmar if svenska flottans konstruktionsoch mekaniska kår sfver allt beröm uppfyllt sina mödosamma men ömkigt aflönade befattningar, hvarjemte direktionen utsecklat en ej mindre förtjenstfull nitälskan och om;org för på hvad den beror, att i det längsta afvärja det förfall af hela läroverket, som hotar i anseende ill det alltför-stjufmoderliga anslag som af staten temnas. I högsta grad bedröfligt vore det onekligen om detta så gagneliga och för vårt land med sina nånga mer eller mindre dugliga dilettanter i skeppsbyggeri så behöfliga läroverk, sedan det existerat :ndast i 16 år och nå för hvarje år kunde alltmera förkofras till fördel för ett på solid och vetenskaplig grund uppblomstrande skeppsbyggeri, skulle af brist på ett blott någorlunda anständigt u-derhåll gå sin upplösning till mötes, Men då hvarken regering eller ständer torde sakna kännedom om den stora fallenhet för industrimekanik, slöjder och skeppsbyggeri, som utmärker en stor del af svenska befolkningen, är det väl äfven att hoppas, att den uppmärksamhet, som här äskas för ett af landets nyttigaste läroverk, nu sent omsider icke skall uteblifva, och att statsmakterna skola med förenade sträfvanden betrygga fortgången af de vackra resultater det haft att framvisa. . En värderad ledamot af hedervärda bondeståndet har vid innevarande riksdag i nämnde syftning väckt motion om att anslaget till institutet måtte fördubblas, d. v. s: höjas till 10,000 rdr rmt, hvilket för en dylik anstalt i alla fall icke bör vara för mycket; ty besinnar man den trängande nödvändigheten af 2 eller åtminstone 1 hjelplärares tillsättande, af anskaffandet af en anständigare lokal än de eländiga kyffen, som nu på Carlskrona kronovarf ro för institutet upplåtna, af årliga inköp af diverse planscher, böcker, instrumenter m.: m., hvartill nu ej finnes en styfvers tillgång, medan lärarne varit nog nitiske att sjelfva utarbeta enmängd lärokurser i olika riktningar m. m., samt då billigheten fordrar en lämplig förhöjning i lärarnes alltför knappa aflöninsar, så torde väl svårligen ens den mest sparsamhetsilskande regeringseller riksdagsledamot neka sitt bifall till den anslagsförhöjning, som blifvit vid rikslagen motionerad. Så mycket mindre bör väl sålant vara att befara, som det land der en Chapman föddes och verkade — denne skapare af skeppsbyggeriet såsom-.en vetenskap, och hvars verk ännu den lag i dag är ligga till grund för den högre skeppsbyggnadskonsten i nästan hela den civiliserade verlden — ulltsedan haft att framvisa en mängd begåfvade och förtjenstfulle efterföljare på den bana han ur ett kaos röjde, och der så mången obemedlad men af naturen rikt utrustad yngling med rätta hoppas af staten, att den undervisning, som för andra riktninsar blifvit så omsorgsfullt betryggad, icke för här frågavarande gren måtte blottställas för att på grund kf otillbörlig njugghet eller likgiltighet inskränkas ler om de nitiske lärarne tröttna — rent af upplÖra. i pd P.S. Sedan förestående uppsats var afsluad inhemtar man att 6:te hufvudtiteln, hvilen äfven innefattar anslaget till skeppsbyggerinstitutet i Carlskrona redan varit föremål för ehandling i presteståndet, och af detsamma blifvit i öfverensstämmelse med statsutskottets betänkande afgjord ;. men beklagligtvis har tatsutskottet icke egnat institutet någon uppmärksambhet eller tillstyrkt bifall till den väckta notionen om förhöjning af nämnde anslag. Jet torde derföre kunna antagas att detrenne öfriga riksståndenr, vid den förestående dis: ussionen om nämnde hufvudtitel, icke förbise vödvändigheten att egna institutet den uppmärksamhet och det un erstöd som tarfvas på det att ej den enda lärounstalt som landet eger för en at dess allravigtigaste industrigrenar skall råka i förfall eller gå under. S—— prins Eröningsbalen. (Skildrad af danska Dagbladets korrespondent.) Man var bjuden till kl. Y,9, och när jag andantager det värdefulla tillkännagifvandet om när och hvar supån serverades, var detta det enda i inbjudningens lydelse som intresserade mig; ty att presenterade; damer skulle nyttja vita galadrägter med släp. blommor i håret