Aftonbladet – 25 maj 1860, sida 2

Några legitimitetens och det beståendes vördnadsfulla dyrkare hafva i engelska parlamentet satt i fråga att det skulle vara stri dande mot lag och god ordning att inom England öppna insamlingar för understödjande af Garibaldis företag på Sicilien. Men dessa yttranden hafva, långt ifrån att dämpa, tvärtom -tjenat att lifva och att gifva de mest energiska uttryck åt den sympati, med hvilken engelska folket följer händelserna på Sicilien. Sålunda har icke blott lord Jehn Russell, så formigt som det gerna är möjligt för en minister, erkänt den sicilianska rörelsens rättmätighet, utan pressen har med en sällspord enighet uch kraft uttalat sig i samma riktning. Lagen, yttrar t: ex. Econonomist, kan ej lämpligen anlitas mot män, hvilka hela nationen finner vara värda beröm, snarare än tadel, ty slagen skulle då vanhedras. Detta är förhållandet med. alla dem, som nu djerfvas understödja sicilianarne. Sicilianarne göra nu, vi vilja ej säga hvad de böra göra, utan hvad ingen nation med någon gnista qvar af sjelfaktning kunde underlåta att göra i deras ställe. Må hvar och en,som betviflar detta, läsa den broschyr, som nyligen blifvit utgifven i Paris efter, såsom vi tro, fullkomligt autentiska källor, Latorture en Sicile par M. La Varenne, och må han sedan fråga sig sjelf, om det ej är en bland aviliserade mäns första pligter att. lagligen eller olagligen bistå dem, som nu beslutit afskudda sig ett så svårt förtryck. Den ofvannämnda broschyren uppdagar någonting mera än den grymhet, Vid hvilken vi slutligen blifvit vanda i alla den neapolitanska regeringens handlingar; den afslöjar ett diaboliskt tortyrsystem, med hvilket till och med de rysligaste berättelserna om de upproriske sepoys ej kunna täfla. Om det är sannt, hvad som der ur god källa bevisas, att en gvinna blifvit utställd naken på öppen gata i tre dagar och misshandlad af en mängd af polisens handtlan gare, för att förmå henne upptäcka sin mans gömställe — om denna och en mängd andra dylika historier äro sanna, såsom man har allt skäl att tro, så påstå. vi, att Uppresning blir ett så behandladt folks förnämsta pligt, samt att understöd åt denna uppresninog äfven blir RR a ee