Aftonbladet – 24 maj 1860, sida 3

NL Inga RE NB ERE ft ER Par AN rätta er, annat än dessa turra saker om bevillning, tullfrågor, beväringslejd och religionsfrihet, som ni uti er lugna landsort kanske inte särdeles bry er om; Men det var sannt, ni ville veta hur de går till deruppe i. stånden; ni gör er en hög-. tidlig tanke om vår lagstiftande församling, och af mig viljen I ha bekräftelse derpå. Ack, mina vänner, det finnes ett gammalt ordspråk, som säger, att man aldrig bör se er stor man i. nattrock, eller en vacker flicka vid toiletten — — så är det också 2 ed våra fyra stånd, man bör icke alltid se d m på för nära håll. Uppfylld af tanken på er åstundan, gick jag en dag upp på riddarhusläktaren — — det var medan bevillningsfrågan pågick son bäst, och hvad tror ni jag såg! Jo, vid et: af borden midt i salen satt en herre (man upp: lyste mig om att det var en grefve och landshöfding), och inkasserade penningar, troliger för någon nyligen arrangerad, bättre tillställning. Nog af, han hade riktigtetablerat vexlarekontor dernere, och tycktes, midt under pågående debatter om bevillningen, uttaga en ganska dryg bevillving på sidan om der allmänna. Nere vid dörren stod Itlu tratec London News? ritare och tog en utsigt aj riddarhussalen, tillika med porträtter af de mest framstående lagstiftarne deruppe. On några veckor fån I troligen se den stora taflan, hvars förnämsta prydnader kommå av utgöras af tvenne bland kenseljens och riddarbusets mest framstående ledamöter, ecklesiastikoch finansministrarne, hvil-a beredvilligt arrangerade eg till sittning iör den skicklige artisten, tagande positionen af e animerad rådplägning med djupsinniga statsmannaminer. Troligen skall den grefliga vexlarebutiken icke heller saknas i. taflan: midtelparti. En nitisk artist bland rikets första stånd ville att landtmarskalken också skulle sitta — men h. exc. tyckte troligen att han får sitta tillräckligt ändå, eller ock ansåg han detta ärende mindre vigtigt förlagstiftningen — nog af, h. exc. lemnade i stället ett litografieradt porträtt åt Albions sön, som dermed och. med sina två ministrar samt åtskilliga andra riddersmän under armen belåten drog sina färde. Men tro nu icke att det alltid är frågan om aftagande på riddarhuset! Der är vanligen mycket upplyftande, och man blir derföre så mycket mera förvånad när man kommer och belsar på hos rikets andra stånd, det högvördiga presteståndet. Der är så familjert som på en ungkarlssexa, och erkebiskopen har alltid fasligt brådtom. När man förr der: föredrog ett betänkande, som var afdeladti paragrafer, så läste man bara upp nummern, men aldrig innehållet af paragrafen. Detta var b de beqvämt och nyttigt, beqvämt derföre att det gick fort, och nyttigt derföre attståndet ofta beslöt utan att veta hvad det gällde. Kanske ha på det sättet några samhällsnyttiga reformer gått igenom hos presteståndet, men nu är det slut med den glädjen. Nu läsas paragraferna upp, till talmannens stora otålighet. Ni skulle se honom då kl. lider framåt 2 om middagarne eller 9 om qvällarne, hur han skrufvar sig på stolen, hur han ser på klockan. Hafva för många talare anmält sig, så tillkallas sekreteraren och söndes nu ut me bud och helsningar till de mera medgörliga, att de skola afstå ifrån att yttra sig, och blir det då efter slutad diskussion till på köpet en eller par voteringar, så uppstår merärdels följande lilla dialog, mer eller mindre varierad, fastän temat är detsamma: ;Jaså, nu ska vi voterå om det der! Jaha, det lär inte bli lätt att få någon proposition i den här saken! Här bar kyrkoherden T. framställt 7 olika förslag; skulle inte kyrkoherden vilja afstå ifrån några stycken utaf de der 7 förslagen ? Nej! Hm! Jaha, då blir det att votera om dem också. Och så har prosten E. framställt 2 olika förslag i friga om de der 7, som kyrkoherden T. kommit med. Nog kunde prosten afstå ifrån de der, annars få vi hålla på ill frampå natten! Hur ä det? Afstår proster E. från sina förslag 2 Ja, om de ardra talarnc afstå ifrån sina. Jo, det skall prosten se, det! Nå, då få vi votera om dem också. Om nu herrarne vilja sätta sig och inte tala alla på en gång, så skall jag först framställa proposition på kyrkoherden T:s förslag — ja, hör nu, det var sannt det, professor S. hade gjort ett tillägg till det femte i ordningen af kyrkoherdön: förslag; nog tycker jag att professorn kunde -Återta det, så slapp vi krångla med den saken? Återtar professorn sitt tillägg ? Nej, def är alldelesomöjligt! Om det inte vore en principfråga — — Jaja, det vill säga att på det viset få vi ytterligare en votering! Hm! måtte inte bl: närt slut det här Högvördigste hr talman! Jag anböll om ati ;rdet skall? i det kungliga förslaget måtte örändras till ?bör?. Nå, men det kan väl vara detsamma; — ycker inte doktorn det? Nej, det är ganska mycken skilnad, ty att Skola? en sak, det är inte att ?böra?., Jaså, ja i det fallet bör här bli ytterligare :n votering! — — Och nu är hans högvördighet alldeles utom sig, och på det sättet går det ofta nog i det högvördiga ståndet. : Om ni har lust, så ska vi en annan gång se efter huru det går till i de vällofiiga och nedervärda stånden, såvida ni inte helt och hållet anser er hafva fåttnog af det höglofliga och det högvördiga. . Måtte edra skuggor aldrig blifva, kortare, önskar eder : Polykarpus. Rättegångsoch Polissaker. Vi meddelas här eny närmare redogörelse rörande gårdagens polisransakning med källaremästaren Edman, tilltalad för försåtligt öfvervåld mot litteratören Uggla. Hr Uggla, som nu var tillstädes, förklarade att Edmans förevifvande att Tlocola först I