Aftonbladet – 24 maj 1860, sida 2

UI nin uh Med ångfartyget Skåne, som i daz på morgonen uppkom på strömmen, ha vi bekommit tidningar från London af den 19, Paris och Briissel af den 20, Hamburg af den 21 samt Berlin af den 22 dennes. FRANKRIKE. : Tre örlogsskepp i Toulon har fått order att afgå till Egypten. Det berättas äfven, att förberedelser göras för bildande-af en reserveskader. Några franska prester ha blifvit ställda under tilltal för predikningar, hvaripåfvens farliga belägenhet tagits till betraktelseämne. På gatorna i Paris sjungas smädliga visor om Lamoriciere. ENGLAND. Lord John Russell afgaf den 17 dennes i underhuset följande förklaring rörande tilldragelserna vid Garibaldis landstigning vid Marsala: Lorden hade samma dag af amiralitetet bekommit en telegrafdepesch från den officer, som förde befälet å ett af de engelska örlogsfartygen, the Intrepide. Mycken .britisk egendom finnes i Marsala, och alltsedan det . började berättas, att Garibaldi påtänkte en expediftion till Sicilien, hade begäran blifvit framställd dels hos engelska utrikesministern, dels hos Medelhafseskaderns : befälhafvare, amiral Fanshawe, att fartyg skulle afsändas till nämnde egendoms skydd. Amiralen hade således afsändt Intrepide och Argus. till Marsala. Intrepide hade, så vidt han visste, ditkommit den 11 Maj, och kort derefter hade två kofferdifartyg med Garibaldis trupper anländt och begynt landsätta dem. Under landstigningen hade två neapolitanska örlogsfartyg, nemligen ett ångfartyg och en korvett, närmat sig Marsala, men dock, enligt den engelske officerens utsago, ej skjutit på Garibaldis fartyg och folk, ehuru de kunnat göra det. Att de engelska fartygen ej hindrade de neapolitanska att skjuta, derom nämnes väl ingenting i den engelske officerens berättelse, men väl yttrar han, att neapölitanarne ej skjutit, oaktadt de haft tillfälle dertill. Han berättar vidare, att det neapolitanska ångfartygets befälhafvare efter de-garibaldiska truppernas landstigning kommit fill honom och uppmanat honom att utsända en engelsk båt för att taga de båda kofferdifartygen i besittning. Kapten Marryatt hade afböjt detta, hvari han gjort alldeles rätt. Han hade ej haft någon instruktion, som berättigade hovom att taga fartygen eller att i allmänhet blanda sig i händelserna. Hans instruktioner häde, i öfverensstämmelse med den britiska regeringens ställning, bjudit honom att iakttaga fullkomlig neutralitet. Af hans berättelse kunde man draga den slutsatsen, om han också icke uttryckligen säger det, att de engelska fartygen icke hindrat de neapolitanska att skjuta. Den neapolitanske befälhafvaren hade uppmanat den engelsk att kalla de af sina officerare, som befunno sig iland, tillbaka ombord. Engelsmannen hade gifvit den erforderliga signalen härom, och så snart officerarne kommit ombord, öppnade neapolitanarne elden mot staden Marsala. Detta måste anses såsom en internationel -höflighetsbetygelse å. den neapolitanska befalhafvarens sida, men bevisade ej, att de engelska fartygen varit till hinder för hans skjutning. Det visade sig ej att den e;gelske officeren på rinvaste sätt öfverskridit sin pligt. Han hade befunnit sig der i ändamål att skydda de britiska intressena, och någonting. annat hade han ej gjort. Enligt Times kommer hädanefter ingen från den öfriga engelska hären. afskild europeisk armå för Indien att finnas: I-Maj 1857;-då det indiska upproret utbröt, bestodden indiska, hären af tre delar: de vanligen till 253,000 man: uppgående kongl: europeiska trupperna, ostiodiska kompaniets europeiska trupper samt den af 250,000 man bestående sepoyshären. ITALIEN. Sardinska regeringen förfar med mycken stränghet mot dem af presterskapet, som visa sig ega påfliga sympatier och i anledning: deraf vägrat åtlyda regeringens befallningar. Erkebiskopen afBologna hade blifvit. entledigad och afförd till Turin. I hans ställe hade biskopen af. Faönza fått. uppdrag. att öfvertaga erkebiskopsembetet i Bologna. Med samma stränghet bar regeringen gått till väga mot biskopen af Imola. Af general. Lamoricierås trupper. stå 1000 man uti Urbina, 1500 man i Gubbio, 2500 i Pesaro, 2000.i Perugia, 300 i Fossombrone, 3000 i Ancona, 1500 i Macerata, 600 i Tano, 300 i Sinigaglia, samt 3000 man 1 Umbrien. Enligt underrättelser från Neapel af den 16 dennesskall regeringen beslutat utnämna grefve Trani till vieekonung på Sicilien och förkunna allmän amnesti, om man lyckas göra slbt på resningen. Konungen hade sändt furst Filangieri till Sicilien; för att förkunna befolkningen att han ämnade låta ön få en särskild regering med en vicekonung i spetsen, samt att han beviljade allmän amnesti. Garibaldi hade redan på Sicilien föranstaltat anläggandet af ett kanongjuteri; under öfve:ste Orsinis ledning. TURKIET. Uti Aleppo hade mohamedanska befolknihgen på de kristnas portar anslagit uppmaningar till mord mot alla den kristna lärans bekännare. Guvernören hade väl låtit arrestera orostiftarne, men garnisonen var otillräcklig och man ansåg skipandet af rättvisa för omöjlig under närvarande förbållanden. Man befarade nya utbrott af mohamedansk fanatism. —g— DD I TT CR AA OC TN