Aftonbladet – 23 maj 1860, sida 2

RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet 09 . Adeln, Ståndet fortsatte behandlingen af lagutskottets betänkande n:r 21, förordningen n:r 2, angånde fråmmande trosbekännare och deras religionsöfning, hvars allå paragrafer genomgingos och utan votering afslogos, hvarföre ståndet i stället antog motsvarande paragrafer i K. M:ts proposition. Vid S5.1, 4, 5, 9, 10 och 14 uppstodo längre diskussioner, isynnerhet vid den första och sista af dessa, som på grefve E. Sparres yrkande föredrogs efter den 9:de. ; Vid dessa diskussioner förordades K. M:ts förslag af justitiestatsministern, friherre De Geer, chefen för ecklesiastikdepartementet, grefve Hamilton, friherrarne R. Cederström och H. Hamiltön, hrr Olivecrona, Estenberg, Silln och Carleson. Utskottets förslag försvarades af grefve E. Sparre, friherrarne Th. Cederström och Creutz samt hr von Qvanten. Med anledning af chefen för ecklesiastikdepartementet, grefve Hamiltons under diskussionerna öfver denna fråga ofta upprepade yttrande, att landet skulle med glädje emottaga K. M:ts förslag, såsom det mest lämpliga i hänseende till folkets nuvarande ståndpunkt uti civilisation och upplysning, anmärkte hr von Qvanten, att man hade sagt det en vis lagstiftare rättar sig efter den ståndpunkt uti upplysning, hvarpå hans folk befinner sig, och att de kungliga lagförslagen derföre böra antagas, emedan folket ännu icke tål vid ett större mått af religiös frihet. Talaren trodde dock, att hvarje lag äfven vittnar om lagstiftarens egen upplysning, liksom en god lag eger förmåga att höja och förädla ett folk. Talaren önskade af hjertat att regering och ständer hade utgått från denna synpunkt vid: stiftandet af den vig