Aftonbladet – 22 maj 1860, sida 3

papperet visade sig våra stridskrafter ganska stor men det vore tid på att detta sjelfbedrägeri upphö de, och att man i verkligheten finge en väpnad oc öfvad styrka, som kunde uppträda i nödens stun Det allmänna talet om att värnepligten var mera b tungande för bondeståndet än för något annat stån kunde hr L. ej gilla, men om man i cågot fall skul gå detta stinds önskningar till mötes, så vore. de just med hänseende till detta stadgande, genom ai snarare minska än höja afgiften. Vidare fästade ta uppmärksamheten på att den fond, som härigenor skulle bildas, under namn af beväringsfondenn, allecast var beräknad för beväringen, utan äfven fö organisationen af en allmän folkväpning, samt yrkad bifall till S oförändråd. Hr Gråå anmärkte de olik grundsatser, som gjorde sig gällande vid denna oc förra riksdagen, ty vid den förra hette det, att hel beväringen skulle öfvas, nu deremot endast hälften ansåg dessutom att en bestämd afgift borde stadga: som K. M. ej kunde höja eller sänka, samt önskad återremiss, hvari hrr Björck, Ridderstad och Roser qvist, med frångående af sina förut afgifna yrkander äfven förenade sig, hr Björck dervid särskildt erir rande, att man genom det föreliggande förslaget dold för allmänheten, att den, som friköpt sig, likväl ir galunda vore befriad från krigstjenst om det gälld: och då endast den rike vore i stånd att då anskaff en legokarl, så vore det ovedersägligt, att friköpning: rätten i sjelfva verket endast vore förbehållen åt d rika, — hvarföre det vore vida lämpligare att genor lösesummans höjande genast göra detta tydligt fö allmänheten. För bifall deremot talade ytterligar brr Rydin, Rudling, Bruhn, Trägård och Lindsted: Paragrafen bifölls efter votering med 30 röster mot 12 16, om uppbärande och redovisning af beväring: afgiften, bifölls med den förändring, att deri före kommande uttryck: magistratsperson, skulle förär dras till uppbördsmanv. 17, om återbekommande under vissa förhållar den af beväringsafgiften, godkändes utan diskussior Den om påföljd för uteblifvande från mönstring elle tjenstgöring och om laga förfall handlande artikeln IV godkändes utan anmärkningsvärd diskussion. Art. V. Om beväringsmanskapets indelning och an vändande, dess skyldigheter under tjenstgöring m. m. 22 och 23 biföllos utan diskussion. Vid 24 angående armåns beväringsområden, yrkade hr Björe! återremiss för närmare bestämmande häraf, enär kla gan försports deröfver, att beväringsmanskapet drage utom länen. Hr Lallerstedt ansåg olämpligt, attie: dylik författning intaga sådana detaljbestämmelser Hr H. Gahn ansåg svårt för utskottet att komma ti! rätta härmed, om frågan äfven återremittetades; ma: kunde utan fara lemna afgörandet härom åt v.der börande, hvarföre han yrkade bifall. Häri förenad: sig hrr Schwan och Tollander. Paragrafen biföll: äfvensom 45 25, 26 och 27. Vid S 28, om bevärings-eliters, bildand : för be fal, yrkade hr Björck återremiss, anseende att de vore lämpligare att taga beväringsbefäl af den in delta armåns gemenskap, för att genom hoppet or befordran uppmuntra de skicklige bland densamm till täflan. För bifall talade hrr Lallerstedt, Schwar Rudling, H. Gahn, Rosenqvist och Trägårdh. Parc grafen bifölls efter votering med 25 röster mot 17 8 29, 31 och 33 godkändes. Vid sistnämnde t som innehåller straffbestämmelser för den, som fö att undgå beväringspligten rymmer eller afstympa: sig någon lem, anmärkte hr Björck det obilliga att ställa en sådan beväringsyngling, som icke änn är inmönstrad, under krigslagarna. De härföruta: stadgade straffbestämmelser syntes fullt tillräckliga hvarföre han yrkade äterremiss. Vid 4 30, innehål lande bland annat, att den, som är såsom bevärings elitb anställd, skall, utan hinder af innehafvand: tjenst, i behörig tid sig till mönstring inställa, yr kade hr Wern återremiss, emedan han ansåg attin. gångna kontrakter borde af beväringseliten uppfyl las, liksom af hvarje annan. MHrr Loven, Visteliu: och Ridderstad instämde med herr Wzern, anseend åtskilliga bestämmelser i denna högst obilliga, såsom att husbonde i 8 veckor skulle hålla innehafd tjenst öppen åt dylik beväringselit. Hr H. Gahn, medgaf anmärkningens riktighet, men ansåg omöjligt på annat sätt lösa de härvid sig framställande praktiska svårigheter, hvarföre han yrkade bifal! Hr Lallerstedt talade äfven för bifall och hänvisade till 2 momentet af S:n, hvari åtskilliga förklaringar meddelas. Vid votering godkändes :n med 17 rö ster mot 14. 32, innehållande: Finnes bland beväringsmanskapet vanfrejdade eller för liderlighet kände personer, må de kunna uteslutas ur led med de öfriga 8c. Herr Björck yrkade att orden eller för liderlighetulle borttagas, emedan deråt kunde gifvas en allt r vidsträckt tydning efter hvar och en officers olika bjektiva tycke. Häri förenade sig hrr Lallerstedt. H. Gahn och Bjertström. Herr Ridderstad ansåg att hela S:n kunde utgå, och förenade sig i denna åsig: arr Tollander och Wern. För bifall talade hr: Schwan och Bruhn. Paragrafen återremitterades. Art. VI. Om beväringsmanskepets underhåll och förnåner. 2:dra mom. af 34 , om elitkårens, beklädnad. atrustning och underhåll af K. M. och kronan återremitterades för att i stället upptagas såsom et! särskildt moment under 37 , som handlar om be väringsfonden, enär föreslaget blifvit att elitkåren a! nämnde fond skulle underhållas. För öfrigt biföll: :D, äfvensom 36. 35, om beväringsmanskapets befrielse i krigstic rån bevillning, återremitterades, i syfte att befrielse: endast måste gälla för den personliga bevillningen Art. VIL. Allmänna bestämmelser. s 37, angående beväringsfonden återremitte rades. Herr Björck anmärkte det sväfvande i hel: lenna samt önskade, att medlen ej skulle ställas ill regeringens disposition, då de lätt kunde för an lra ändamål användas. Herr Schwan ansåg att de öpte mera fara i rikets ständers, än i regeringen nänder, hvarpå exempel funnes. Herr Wern meå saf visserligen att detta inträffat, men att sådan kett för fosterländska syftemål. Ansåg bästattåte: emittera :n, enär 2 mom. af 34 , som härme: tår i sammanhang, blifvit förut återremitteradt. A amma orsak återremitterades äfven 2:dra mom. ur ler 4 41, rörande beväringseliternas underhåll oc! ;eklädnad. Afvenså återremitterades på grund af herr Wzrn jorda. anmärkningar 40, angående bildandet ut: n invalideller pensionsfond af de viten och böte: om enligt beväringsförfattningarne kunde komma ai dömas. 1:sta mom. under 39, rustoch rotehållares b rielse från rekryteringsskyldighet under den tid kri; arar, afslogs på framställning af herr Björck, so nsåg detta stadgande här alldeles öfverflödigt, d öreskrifter härom finnas upptagna i instruktione ör rustoch rotehållare. Alla öfriga bestämmelse nder denna art. biföllos. Sedan hela betänkande ålunda blifvit genomgånget, lades bondeståndets ir judning till handlingarne. Ståndet åtskildes kl. !,, 12, MENAR ER Rättegångsoch Polissaker. olisransakningen om slagsmålet på Djurgårde: den 13 dennes