Aftonbladet – 22 maj 1860, sida 3

Article Image
gem. Zeitung lärer skriften innehålla en begä ran om den polska nationalitetens återupprät tande. ITALIEN. Ryska sändebudet i Turin skall hafva pro: testerat mot Garibaldis expedition. Maris Montzemolo har blifvit utnämnd til! I guversör i Brescia. Cher berys provincialråd har afcändt en no till sardinska regeringen, hvaruti yrkas för ddragets skyndsamma utförande beträffande Savoyens afträdande, för att undvika farorna a ovissheten och ett längre uppskof. Opinion: försäkrar, att diskussionen rörande fördrage kommer att snart ega rum. Från Bologna berrättas att kardinalen Vial Prela aflidit. Garibaldis expedition är fördelad uti 7 körer, anförda af Brixio, la Maza, Afossi, Cai roli, Scotti, Carini och Orsini. Rörande in vasionstruppernas beskaffenhet skrifves frå Garibaldis läger: Vi äro få till antale! men vår trupp består af idel män, som blif vit bepröfvade i de största faror. Vi hafv: bland våra leder såsom simpla soldater mång: män, hvilka burit officersepåletter af alla gra der. Sirtori och Sachi befinna sig uti gene ralstaben. Den förre är generalstabschet Ungerske öfversten Täörr är Garibaldis först: adjutant. Garibaldi bade utfärdat följande dagorder: Alpjägare! Eder bestämmelse är densamma som den varit, grundad på fullkom lig sjelfförsakelse då det gäller fäderneslan dets pånyttfödelse. De tappra alpjägarn: tjena sitt fosterland med samma disciplin oc! tillgitvenhet som den bästa militärkår, uta: hvarje annan förhoppning, hvarje annat ap språk än sitt rena medvetande. Dessa tapprc skola hvarken mottaga rang, eller hedersut märkelser, eller belöningar. Då faran unde; sednaste krig var öfverstånden, hade de dra git sig tillbaka uti sitt stilla privatlif. Me då nu stridens timma på nytt är slagen, se; Italien dem åter uti främsta ledet, med glädj. beredda att utgjuta sitt blod för fosterlandet. Alpjägarnes stridsrop är detsamma, hvilke för ett år sedan genljudade vid Ticinos stränder: Italien och Victor Emanuel! Detta härskri skall öfverallt, der vi låta det skalla. injaga förskräckelse hos Italiens fiender. Garibaldi hade, uti sin egenskap af nordamerikansk borgare och såsom nordamerikansk sjökapten, höjt Förenta Staternas stjernbanår. Penningar fattas honom ej, emedan. oberäkn.dt de genom subskription samlad: medel, flera rika privatmän ställt betydlig: summor till hans förfogande. Patrie skildrar på följande sätt den ort på Sicilien, der den första Garibaldiska expeditionskåren landsteg : Marsala, en siciliansk. sjöplats, ligger 156 kilon.åtres från Palermo. vid Cap Boco, och har betydande handel med vin, oranger, citroner, spanmål och salt. Staden eger omkring 2000 invånare, hvaribland många engelska köpmän. Dess hamn är uppgrundad, alltsedan Carl V lät göra densamma otillgänglig för Soliman II:s flotta. Anfallet på denna plats vittnar om den Garibaldiska planens djerfhet. Han anfaller öns norra kust, der de fasta platserna befinnz sig, och skall, i händelse de komma i hans våld, genast intaga en fördelaktig vch afgörande ställning. Hans friskaretåg är anord: nadt med omisskännelig militärisk takt, och detaljerna af dess utförande synas genomdrifvas med stor kraft och beslutsamhet. ÅA andra sidan har neapolitanska armån förbe redt sig till kraftfullt motstånd. Den disponerar allt som erfordras för en väl organi serad här, var på förhand underrättad on: anfallet, och är i stånd att, på väl anlagda vägar längsefter hela kusten mellan Messina Palermo, Trapani, Marsala och Girgenti, met artilleri verkställa hvarje rörelse och concentrering. AMERIKA. Det partiprogram, som blifvit förelagdt de mokratkonventet uti Charleston, hade icke tillfredsställt de sydliga staterna. Nio af dess: stater hade lösslitit sig från konventet och kon stituerat sig till ett särskildt konvent. Sena torn Douglas bade, såsom kandidat för presidenturen, erhållit 130 röster. Det erforder liga röstantalet för absolut majoritet var 202 och som ingen kandidat erhöll detta antal. så har man beslutat att inkalla en nyförsam ling till den 18 Juni uti Baltimore. n Hayti hade varit -hemsökt af förnyad: jordstötar, hvilka utöfvat stor skada. Hundradetals hus på åtskilliga ställen hade instör tat och ett mångdubbelt större antal blifvit s svårt skadade, att de voro obeboeliga. Mång: menniskor hade äfven omkommit. RIKSDAGEN.

22 maj 1860, sida 3

Thumbnail